Hoppa till huvudinnehåll

HUS: Vanligt med långvariga symptom efter covid-19 - i vården prioriteras rehabiliteringen av luftvägsorganen

Vidden av långtidscovid klarnar och internationellt forskningsdata tyder på att det är vanligt med symptom som trötthet och andfåddhet efter ansträngning ännu länge efter insjuknandet. Vissa som insjuknat gravt i våras är fortfarande arbetsoförmögna.

Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt gav ut information om långvariga coronavirussymptom och patientstatistik under ett pressinfo tidigare under eftermiddagen.

- Symptomen i sviterna av covid-19 har väckt relativt mycket diskussion och så småningom börjar vi också få forskningsdata av problemen och hur allmänna de är, sa överläkaren Asko Järvinen under pressinfot.

Vanligt med långvariga men

En studie från Wuhan i Kina, där man följt upp sjukhuspatienter per telefon i tre månader efter att de insjuknat i covid-19, hade kring hälften av patienterna något slags allmänna symptom efter insjuknandet.

Till de vanligaste symptomen hörde transpiration och trötthet, också någon form av värk var vanligt.

I studien hade man samlat in jämförbart data bland personer som inte hade insjuknat eller vårdats på sjukhus.

Nästan fyrtio procent uppgav att de led av någon form av respiratoriska symptom ännu tre månader senare, det vanligaste var andfåddhet efter ansträngning och i vissa fall andfåddhet i vila.

Värk i bröstet var överraskande vanligt och förekom hos var tionde patient.

- Däremot led få av hosta och halsont. Också psykiska symptom var förhållandevis vanliga, av dem speciellt sömnighet och trötthet, sa Järvinen.

- Det som är anmärkningsvärt är att var tredje patient uppgav förlust av kroppsbehåring, men det är något som inte nödvändigtvis behöver vara kopplat till just covid-19, sa Järvinen.

Symptom också vid lindriga fall

I USA har man undersökt symptom hos patienter som insjuknat i en lindrigare form av covid-19.

- Det verkar som om största delen efter tre veckor har återhämtat sig och kunnat återgå till en normal verksamhet. Av männen uppgav 69 procent och av kvinnorna 61 procent att de kunnat återgå till läget före insjuknandet, sa Järvinen.

Trots det uppgav kring fyrtio procent att de led av någon form av symptom en månad efter insjuknandet och en fjärdedel efter nittion dagar.

Till symptomen hörde bland annat förändringar i smaksinnet, olika koncentrations- och minnessvårigheter. Symptomen var tydligare ju allvarligare form av covid-19 patienten hade lidit av.

En studie i USA och England har följt upp 201 patienter som insjuknat lindrigt och meddelat om någon slags långvariga symptom.

- När man undersökt de här patienterna har man kunnat konstatera förändringar i laboratorievärden i vissa organ eller i magnetundersökningar hos upp till 70 procent av fallen, sa Järvinen.

I de flesta fallen handlar det inte om någon sjukdom eller någon markant störning i något organ, men något avvikande kunde observeras hos en så stor grupp, oftast i hjärtat eller lungorna, njurarna och levern, och bukspottskörteln, sa Järvinen.

Också psykiska men vid covid-19

Relativt färsk data visar att covid-19 verkar utlösa psykiska men efter insjuknandet. Jämfört med säsongsinfluensa led patienterna av en dubbelt så stor risk att få en ny psykiatrisk diagnos.

Också andra luftvägsinfektioner har konstaterats ha samma effekt.

De som lider av psykiatriska sjukdomer lider 1,5 gånger så stor risk att insjukna i covid-19 som den övriga befolkningen.

Hurdan vård ännu oklart

Enligt Järvinen saknas uppgifter om hur långvariga symptom ska vårdas. Det som prioriteras är rehabiliteringen av luftvägsorganen, som följer samma slags rehabilitering som efter andra liknande sjukdomar.

- Kanske de flesta patienterna känner en lättnad av att veta att långvariga symptom är relativt vanligt och att en stor del av patienterna också med tiden återhämtar sig helt, sa Järvinen.

Man känner inte till specifik vård, utan utgår från att patienterna vårdas i enlighet med symptomen och stöder patienterna i att återfå sin kondition.

- Jag utgår ifrån att vi får mera information om det här med tiden och att vi lär oss behandla de här patienterna bättre.

D-vitaminrekommendation

Under infot framgick också att brist på D-vitamin ökar risken att insjukna i en allvarligare form av covid-19. Därför rekommenderar HUS extra vitamintillskott till personer i riskgruppen och seniorer.

Myndigheterna reagerat långsamt på långtidscovid

En internationell benämning på de långvariga symptomen är "long covid". De mest allmänna symptomen är respiratoriska, som hosta och andfåddhet, samt svår trötthet och huvudvärk.

En granskning av Yles Spotlight från november visar att mycket litet forskning har gjorts i frågan i Finland. HUS har startat två forskningsprojekt för att kartlägga de långvariga symptomen, totalt har sjukvårdsdistriktet 90 pågående forskningsprojekt om covid-19.

På sjukhuset i S:t Michel i Södra Savolax sjukvårdsdistrikt bedömer man att upp till en femtedel av dem som fick sjukhusvård för covid-19 inte blev friska en till tre månader efter att de skrevs ut från sjukhuset. Och då har man följt upp endast de som tagits in på sjukhus.

Myndigheterna har varit långsamma i att reagera på behovet av vård för de här patienterna, framgår också av granskningen.

Oklart hur många som förlorat arbetsförmågan

Asko Järvinen uppgav också att han känner till några fall av covid-19-patienter som inte återfått sin arbetsförmåga. Han kunde inte ge någon exakt statistik men sa att en del fall förekommit bland HUS personal - anställda som insjuknat i våras och i början av hösten ännu inte kunnat arbeta.

- Jag utgår ifrån att de som insjuknat så att de fått skador i lungorna garanterat är arbetsoförmögna också som bäst efter att ha insjuknat i våras, sa Järvinen.

Läget försiktigt bättre, men julhandeln är risk

Gällande smittspridningen på nationell nivå vårdar sjukhusen för närvarande avsevärt fler covid-19-patienter jämfört med i början av månaden, samtidigt som en marginell minskning skett i antalet patienter inom intensivvården.

Vid Kuopio universitetssjukhus uppmanar avdelningsöverläkaren Stepani Bendel människor att julhandla på nätet i stället för i fysiska affärer där det lätt kan uppstå trängsel.

Beredskapslagen inte aktuell just nu

Enligt statsminister Sanna Marin (SDP) finns inget behov av att ta i bruk beredskapslagen just nu för att motarbeta smittspridningen.

- Läget har alltså lugnat ned sig under de senaste veckorna, men de dagliga smittsiffrorna är ändå höga och vi kan inte dra en suck av lättnad, sa Marin i en specialsändning i Yle i torsdags.