Hoppa till huvudinnehåll

Borde stamvårdande vargjakt tillåtas? Så här svarar riksdagsledamöterna i Egentliga Finland och Satakunta

En varg vid ett träsk i soluppgången.
Ett initiativ om stamvårdande vargjakt lämnades in till riksdagen i november. En varg vid ett träsk i soluppgången. Bild: Tuomo Björksten / Yle varg,naturfotografi,naturen,Miljö och natur,stora rovdjur

Egentliga Finland och Satakunta hör till de vargtätaste områdena i landet. Flera stora vargflockar strövar omkring i regionen och de största flockarna består av omkring 10 vargar. Yle Uutiset har utrett vad regionens riksdagsledamöter anser om förslaget på stamvårdande vargjakt.

En tredjedel av landets vargar rör sig i Egentliga Finland och Satakunta. Naturresursinstitutet (Luke) har uppskattat att det finns mellan 216 och 246 vargar i hela landet. Luke vill inte ge enskilda siffror för regionerna.

- Vi har ungefär 70 vargar i sydvästra Finland, säger Jörgen Hermansson, viltplanerare på Egentliga Finlands Viltcentral.

Yle Uutiset frågade vad landskapens riksdagsledamöter anser om en eventuell vargjakt. Av de 25 ledamöterna svarade 21 på enkäten.

Många är för stamvårdande vargjakt

I nuläget är vargen fridlyst och jakt tillåts med dispens. I november lämnades ett medborgarinitiativ till riksdagen. Enligt initiativet borde Finland tillåta stamvårdande vargjakt.

Största delen av de riksdagsledamöter som svarade på enkäten, alltså 16 av 21, anser att vargjakten borde tillåtas.

- Centerns målsättning är att den stamvårdande vargjakten kan inledas igen i Finland, säger riksdagsledamoten och partiets ordförande Annika Saarikko.

Partikamraten Esko Kiviranta är av samma åsikt.

- Vargstammen måste decimeras. Mängden vargar har ökat i sydvästra Finland, säger Kiviranta.

Även Samlingspartiets Matias Marttinen har fäst uppmärksamhet vid den växande vargstammen.

- Det finns flera vargrevir i Satakunta, och observationerna har ökat. Vargarna ska inte finnas nära bosättning, säger Marttinen.

Finns det ett behov för en lagändring?

En del ledamöter anser att det för tillfället finns fler vargar än vad som är nödvändigt med tanke på att skydda vargstammen. Det anser exempelvis Sannfinländarnas Vilhelm Junnila.

Profilbild på Vilhelm Junnila.
Riksdagsledamot Vilhelm Junnila är för stamvårdande vargjakt. Profilbild på Vilhelm Junnila. Bild: Yrjö Hjelt / Yle Vilhelm Junnila

- Jag är för stamvårdande jakt, för det finns fler vargar än vad som är nödvändigt med tanke på en gynnsam nivå av vargar, säger Junnila.

Däremot är De grönas Sofia Virta inte av samma åsikt.

- Jag är inte för en stamvårdande jakt. Men jag vill understryka att det redan finns en möjlighet att fälla de individer som orsakar ett reellt hot, säger Virta.

Eeva-Johanna Eloranta från SDP anser i sin tur att det inte finns ett behov för den lagändring som medborgarinitiativet nu kräver.

- Det förslag som medborgarinitiativet presenterar ger inga möjligheter till en mer smidig stamvårdande jakt än vad den nuvarande lagen tillåter, säger Eloranta.

Sannfinländarnas Petri Huru är ändå av en annan åsikt.

- Medborgarinitiativet samlade 50 000 underskrifter på på en kort tid. Det berättar att det finns en oro för vargskador och ett behov för att göra något åt saken.

Medborgarinitiativet väcker frågor i ministeriet

Sami Niemi, konsultativ tjänsteman vid jord- och skogsbruksministeriet är av samma åsikt som Eeva-Johanna Eloranta. Han anser att en ny lag inte behövs och är förundrad över initiativet.

- Syftet med ett medborgarinitiativ är att få till stånd en lagändring. Men det finns ingen lag att ändra, säger Niemi.

Enligt Niemi är den nuvarande jaktlagen och förordningen gällande dispens tillräcklig.

- Det är inte frågan om att det inte skulle finnas en lag som tillåter jakt. Det är frågan om hur vi motiverar den stamvårdande jakten. Det är alltså frågan om hur lagen tillämpas, säger Niemi.

Majoriteten av de riksdagsledamöter som svarade på enkäten anser ändå att medborgarinitiativet och förslaget till ny lag är en bra sak.

- Det är nödvändigt att reglera vargstammen och förebygga skador, säger Annika Saarikko.

Även Vilhelm Junnila är för en ny lag.

- Visst behövs den. Vi har ett naturdirektiv, och sedan har vi beslut från Högsta förvaltningsdomstolen samt olika praxis vid Jord- och skogsbruksministeriet. Det skulle vara bra att slå samman allt det här till en lag, så att det inte uppstår situationer som är tolkningsbara, säger Junnila.

Partikamraten Mikko Lundén är av samma åsikt.

- Jag understöder medborgarinitiativet. Lagen behövs, då vargstammen växer och vargen har blivit allt fräckare, säger Lundén.

Även Centerns Eeva Kalli vill se en lag, som ger större möjligheter till vargjakt.

- Medborgarinitiativet är viktigt och aktuellt. Stamvårdande jakt är för tillfället inte möjligt på grund av domstolsbeslut.

Gränsen för en gynnsam skyddsnivå ska utredas

Jord- och skogsbruksministeriet utreder för tillfället möjligheterna till stamvårdande vargjakt. För tillfället tillåter inte EU:s naturdirektiv vargjakt i Finland, då det finns så få vargar i landet.

Nu ska en gräns för en gynnsam skyddsnivå för vargen definieras. Den uppgiften har getts åt Luke.

- Luke måste på ett vetenskapligt sätt visa oss var den nivån ligger, säger Sami Niemi vid ministeriet.

Naturresursinstitutet ska alltså uppskatta en nivå för hur många vargar som ska finnas i Finland, för att stammen ska bevaras. Då denna nivå överskrids kan jakten inledas.

I mars uppskattade Luke att vargstammen låg på cirka 250 djur. Gränsen för en gynnsam skyddsnivå för vargen presenteras senare.

- Vår arbetsgrupp ger en rekommendation tidigast i höst, när vi får ett utlåtande från Luke, säger Sami Niemi.

Hur många vargar rör sig i Finland?

Flera riksdagsledamöter i sydvästra Finland har varit fundersamma över den mängd vargar som enligt Lukes beräkningar finns i Finland. Enligt ledamöterna har jägare och invånare gett andra siffror.

- Jag tar de här siffrorna med en liten nypa salt, eftersom vargspår inte har kunnat räknas på grund av snöfattiga vintrar. Jägarnas uppfattning är att det finns fler vargar än vad Luke uppskattar, säger Vilhelm Junnila (Sannf).

- Det förbryllar, då vi har fått annan information. Då funderar man om man kan lita på de här siffrorna, säger SDP:s Heidi Viljanen.

Profilbild på Heidi Viljanen.
Heidi Viljanen, förstår varför medborgarinitiativet samlade så många underskrifter på en så kort tid. Profilbild på Heidi Viljanen. Bild: Tapio Termonen / Yle Heidi Viljanen

Enligt Sannfinländarnas Petri Huru har Lukes uppskattningar väckt mycket diskussion.

- Det här görs på våren innan ungarna föds och då är också vargstammen som lägst, säger Huru.

Katja Holmala, forskningschef vid Luke vill inte blanda sig i riksdagsledamöternas uppskattningar om antalet vargar.

- Det är deras åsikt. Jag vill inte kommentera det mer än så. Lukes uppskattningar baserar sig på samlat material.

Enligt Holmala har Luke ingen åsikt gällande en eventuell stamvårdande vargjakt.

- Det är ett beslut som fattas av Jord- och skogsbruksministeriet.

Sami Niemi vid ministeriet är inte förvånad över riksdagsledamöternas dubier över antalet vargar, som Luke har rapporterat om.

- Det här är ett mantra, som ofta upprepas. Diskussionen om Lukes siffror brukar komma igång under hösten, säger Niemi.

"Diskussionen bottnar i folks oro"

Men varför är riksdagsledamöterna för en stamvårdande vargjakt? Enligt de svar som Yle fått är det här en trygghetsfråga för de som bor på landsbygden.

- Jag förstår medborgarinitiativet. Den beskriver hur trötta folk är på att allt fler vargar rör sig nära bosättning, säger Heidi Viljanen (SDP).

Samlingspartiets Saara-Sofia Sirén säger att vargen är en del av den finländska naturen, men säger samtidigt att ingen borde vara rädd på sin egen hemgård.

- Diskussionen bottnar i att folk är rädda och oroliga, säger hon.

- Vargen hör till Finlands natur, men inte på våra bakgårdar. Vargen ska vara rädd för människan, det ska inte vara tvärtom, säger Vilhelm Junnila (Sannf).

Enligt SDP:s Kristiina Salonen borde vargstammen vara på en sådan nivå, att vargen inte stör eller utgör en fara för människors livsmiljö.

Samlingspartiets Anne-Mari Virolainen är av samma åsikt.

- Det är självklart att ingen ska känna rädsla under sin skolresa, arbetsresa eller på sin hemgård.

Samlingspartiets Saara-Sofia Sirén hoppas att diskussionen om vargarna är faktabaserad. På det sättet kan man beakta både de som försvarar vargarna och de som vill decimera stammen.

Profilbild på Saara-Sofia Sirén.
Saara-Sofia Sirén hoppas att diskussionen om vargar är faktabaserad. Profilbild på Saara-Sofia Sirén. Bild: Yrjö Hjelt / Yle Saara-Sofia Sirén

Medborgarinitiativet har nu skickats till jord- och skogsbruksutskottet.

- Det är möjligt att hitta en balans mellan de olika ståndpunkterna och hitta en vettig lösning.

Artikeln baserar sig på Pitääkö susien metsästys sallia? Näin vastaavat Suomen tiheimmällä susialueella asuvat kansanedustajat – lue Ylen kyselyn tulokset skriven av Yrjö Hjelt. Översättning av Nora Engström.