Hoppa till huvudinnehåll

Frivilliga brandkårer har svårt att få med folk – Kråkö FBK har redan lagt ner men i Gammelby håller föreningen fanan uppe

En man framför en brandbil.
Johannes Hagner grämer sig över den minskade mängden medlemmar i Gammelby FBK. En man framför en brandbil. Bild: Yle/Hedvig Sandell frivilliga brandkårer,johannes hagner

Östra Nyland har länge präglats av en stark frivilliganda inom brandkåren. Men nu ser flera frivilliga brandkårer ut att gå ett dystert öde till mötes.

Kråkö FBK i Borgå är en av dem som har fått ge upp. De avslutade sin verksamhet redan för fem år sedan.

– Manskapet räckte inte till längre. Vi blev alla i äldsta laget och hade inte den utbildning som behövs för att få fortsätta, säger Kråkö FBK:s tidigare ordförande, Kim Lindroos.

Kråkös frivilliga brandkårsverksamhet slutade redan för fem år sedan. Föreningen har kvarstått efter det men nu dukar också den under.

– Pengarna räcker inte längre för att hålla i gång fastigheten.

En byggnad.
Kråkö FBK har delat byggnad med bygdeföreningen. En byggnad. Bild: Yle/Hedvig Sandell frivilliga brandkårer,sjötorp, kråkö

Anledningen till att Kråkö FBK inte lyckats rekrytera nya medlemmar, tror Lindroos kan vara utbildningskravet.

– Sedan finns det ju också ganska lite folk på vår holme.

Det faktum att många andra frivilliga brandkårer också tvingats sluta eller har det kämpigt tycker Lindroos förstås inte om.

– Det är verkligen tråkigt att det blir på det sättet. Det har ju funnits många frivilliga brandkårer i Östnyland men största delen dör ut när brandmännen föråldras.

En man i en lokal.
Kim Lindroos minner sig tillbaka till när Kråkö FBK:s lokal hade både brandbil och brandmän på plats. En man i en lokal. Bild: Yle/Hedvig Sandell frivilliga brandkårer,kim lindroos

Gammelby FBK har det kämpigt men ger inte upp

En frivillig brandkår som fortfarande håller fanan uppe finns i Gammelby i Lovisa. Men även där går det utför.

– Situationen här är den samma som för många andra; lite folk har vi och dagtid är det svårt att få ut bilarna, säger Gammelby FBK:s ordförande, Johannes Hagner.

En man framför en brandkårsbil.
Johannes Hagner hoppas på nya medlemmar i Gammelby FBK. En man framför en brandkårsbil. Bild: Yle/Hedvig Sandell frivilliga brandkårer,johannes hagner

De senaste fem åren har föreningen haft det kämpigt.

– Det ser nog dåligt ut. Vi skulle behöva mer folk.

Förutom det faktum att få frivilliga brandmän i byn ens kan rycka ut på uppdrag under arbetsdagen, har antalet utryckningar också minskat.

– Sedan räddningsverket sommaren 2019 tog i bruk ett nytt, regionalt utryckningssystem har våra utryckningar minskat från 50 till 15 per år.

Den räddningsstation som i teorin är snabbast på plats vid en olycksplats, är också den som ombeds rycka ut. Räddningsverket tar också alla utryckningar dit de kan nå på under tio minuter.

– Vi råkar bara ligga på ett ställe dit räddningsverket snabbt hinner.

En byggnad.
Gammelby FBK borde få ut brandbilen fortare för att få fler utryckningar. En byggnad. Bild: Yle/Hedvig Sandell frivilliga brandkårer,gammelby fbk

Förutom lägre ekonomiskt stöd från brandverket, kan den minskade mängden utryckningar också leda till att det är svårare att rekrytera nya FBK-medlemmar.

– Intresset kan bli lägre när vi inte får utryckningar.

Hagner kastar ändå inte in handduken än.

– Jag hoppas på det bättre. Vi har i alla fall en ny medlem, och hoppas få igång rekryteringen bara det blir bättre tider.

Flera möjliga anledningar till färre frivilliga brandmän

Räddningsverket i Östra Nyland kan också bekräfta den dystra trenden i frivilligverksamheten.

– Absolut märker vi av den. Vissa har det kämpigare än andra, men vi ser ett tydligt bortfall av medlemmar i de frivilliga brandkårerna och deltidskårerna, säger räddningsdirektör Peter Johansson.

Han radar upp diverse möjliga orsaker till att det gått så här.

– Dels beror det säkert på att det inte bor så många människor i vissa byar längre, dels på att föräldrar är allt mer engagerade i sina barns hobbyer, funderar Johansson.

En annan orsak kan vara det faktum att många större företag lagt ner sin verksamhet eller sagt upp folk under en längre tid.

– När arbetsplatser då kör med minimal styrka har de inte råd att låta någon gå på ett alarm på dagen. Eller så pendlar många till huvudstadsregionen på jobb och kan därför inte gå på ett alarm.

Räddningsverket beroende av frivilliga brandkårer

Vad orsaken till brandmansbortfallet än må vara påverkas räddningsverket av FBK-föreningarnas kräftgång.

– Det märks speciellt i dagstarterna. Då har många kårer svårt att få ut sin bil med den styrkan som behövs. Det betyder att vi måste larma ut fler egna enheter än vi annars skulle behöva.

Johansson är orolig för de östnyländska frivilliga brandkårernas framtid, men säger att lösningar trots allt är under arbete.

– De frivilliga kårerna kan till exempel bättra på sitt medlemsantal genom att erbjuda distansutbildning på webben.

Klart är i alla fall att räddningsverket inte i första hand är redo att ge upp de frivilliga brandkårerna.

– Vi ser det som en jättevärdefull verksamhet. I östra Nyland klarar vi oss inte utan frivilliga och deltidskårer. Vi hoppas verkligen kunna upprätthålla den här verksamheten.

Läs också