Hoppa till huvudinnehåll

Kinaexperten Mikael Mattlin: "Kina straffar den som mest sticker ut, vilket Australien gjort i många frågor"

Kinas ambassad i Australiens huvudstad Canberra
Kinas ambassad i Australiens huvudstad Canberra. Kinas ambassad i Australiens huvudstad Canberra Bild: AAP IMAGE Kina,ambassad,Australien

I år är det Australien som har blivit det huvudsakliga målet för Kinas missnöje på grund av en rad politiska händelser som förargat Kina.

Det här är inte så konstigt, säger Kinaexperten Mikael Mattlin som forskar vid Åbo universitet.

– Kina fokuserar på den som mest sticker ut, vilket Australien gjort i många frågor, och när man fått igen av Kina har man envist hållit fast vid sitt ställningstagande.

För att visa sitt missnöje har Kina slutat kommunicera med Australien och infört stopp och strafftullar på en rad australiska exportvaror.

Kinas metoder är bekanta, säger Mattlin, men Kina har gått ovanligt hårt åt Australien.

– Den politiska konflikten med Australien har gått längre än vanligt.

Mikael Mattlin
Mattlin säger att Kina använt sig av liknande bestraffningsmetoder sedan 90-talet. Mikael Mattlin Bild: Yle / Mikael Mattlin /Turun Yliopisto forskare,Mikael Mattlin

Australien är "ett lämpligt mål"

Kina är Australiens viktigaste exportland.

På grund av det här, och eftersom Australien har nära band till USA, är landet ett lämpligt mål för Kina, säger Mattlin.

– Australien är nära USA i säkerhetsfrågor och av passlig storlek. Det som man vill göra mot USA, men inte vågar, kan man göra mot Australien.

Det har inte heller varit till Australiens fördel att landet varit mer högljutt än de flesta andra länder i Kinakänsliga frågor på senare tid.

Till exempel var Australien år 2018 det första landet som uteslöt elektronikjätten Huawei från att delta i utbyggnaden av 5G-näten.

– Kina har nog ansett att Australien blåst upp sig lite för mycket.

Kinas 14 klagomål

Kinas ambassad läckte i november ut en lista till medier med 14 klagomål som Kina vill att Australien ska begrunda innan man är redo att återuppta samarbetet med landet.

– Det är en lång lista med saker som Kina vill att Australien ska rätta till för att återupprätta det bilaterala handelsförhållandet.

Kinas 14 klagomål

Kina anklagar Australien för att ha:

  1. Grundlöst blockerat fler än tio kinesiska investeringsprojekt sedan 2018 med hänvisning till den nationella säkerheten.
  2. Förbjudit de kinesiska elektronikjättarna Huawei och ZTE från att delta i utbyggnaden av landets 5G-nät.
  3. Infört en ny säkerhetslag som ska hindra utländskt inflytande i parlamentet, i första hand med tanke på Kina.
  4. Efterlyst en internationell oberoende granskning av coronavirusets ursprung och agerat som ett eko när USA "attackerat" Kina.
  5. Infört begränsningar på normala studieutbyten mellan länderna och dragit in vissa kinesers studievisum.
  6. Lett ett "korståg" mot Kina på olika forum om Kinas angelägenheter i Taiwan, Hongkong och Xinjiang.
  7. Varit det första landet utan maritim närvaro i Sydkinesiska havet som fördömt Kinas agerande i FN. Australien följde USA:s exempel i juli och bedömde Kinas agerande i det omtvistade området som "olagligt".
  8. Ställt sig bakom USA:s antikinesiska kampanj och spritt falsk information om Kinas ansträngningar för att bekämpa covid-19.
  9. Infört en ny säkerhetslag om granskning av avtal med utländska regeringar, som den australiska regeringen utnyttjat för att "torpedera" Kinas planer i delstaten Victoria inom ramen för den nya sidenvägen. Kinas nya sidenväg från 2013 går ut på att etablera handelsvägar över hela världen och investera i infrastrukturprojekt i dussintals länder.
  10. Finansierat antikinesisk forskning vid tankesmedjan "Australian Strategic Policy Institute". Tankesmedjan arbetar med försvars- och strategisk politik.
  11. Gjort husrannsakan hos kinesiska journalister i Australien utan att ge någon förklaring.
  12. Anklagat Kina för cyberattacker utan bevis.
  13. "Upprörande fördömanden av Kinas regerande parti och rasistiska attacker mot kinesiska eller asiatiska folk". Det här kommer efter att australiska senatorn Eric Abetz under en parlamentarisk utredning krävde att tre kinesisk-australiska vittnen bevisade sin lojalitet mot Australien genom att fördöma det kinesiska kommunistpartiet.
  14. Det sista klagomålet riktas till australiska medier för "ovänlig och antagonistisk medierapportering om Kina vilket förgiftar ländernas bilaterala förhållande."

Även om flera av klagomålen på Kinas lista handlar om saker som skett innan det här året var det först under våren, efter att Australien efterlyst en oberoende granskning av coronavirusets ursprung, som Kina började vidta restriktiva åtgärder mot australiska exportvaror.

– Det var droppen som fick bägaren att rinna över, säger Mattlin.

Hur länge kan konflikten pågå?

Det ser inte ut som om det finns en lösning i siktet på konflikten mellan Australien och Kina.

Australiens premiärminister Scott Morrison har sagt att landet inte kommer att tumma på sina principer för att gå Kina till mötes.

Men ser man på tidigare konflikter med Kina är det oftast motparten som till sist får ge vika.

Så gick det till exempel då Kina bröt sina diplomatiska band med Norge, efter att en kinesisk oliktänkare fick Nobels fredspris 2010, säger Mattlin.

– Samarbetet med Norge avbröts i sex år och konflikten slutade med eftergifter från Norge.

Till exempel valde Norges premiärminister Erna Solberg 2014 att inte träffa tibetanernas andliga exilledare Dalai Lama för att inte irritera Kina ytterligare.

Scott Morrison on mustan kankaan edessä. Hänellä on tumma puku ja vaaleansininen kravatti. Taustalla näkyy Australian lippu.
Morrison säger att Australien inte kommer att göra Kina till viljes. Istället planerar man att ta upp vissa av exportkonflikterna med Världshandelsorganisationen WTO, med hänvisning till att Kina bryter mot WTO:s regler. Scott Morrison on mustan kankaan edessä. Hänellä on tumma puku ja vaaleansininen kravatti. Taustalla näkyy Australian lippu. Bild: Lukas Koch / EPA Australien,Scott Morrison,statsministrar

Den viktigaste exportvaran har inte drabbats

Kina har straffat Australien genom att rikta strafftullar och begränsningar mot flera exportvaror som är viktiga för Australiens identitetskänsla, som till exempel vin och nötkött.

Men handeln med Australien är också viktig för Kina och ekonomiskt är en betydande del av den australiska exporten fortfarande orörd, säger Mattlin.

– Handeln går ändå ganska bra. Kina är kanske lite pragmatiskt och sätter inte begränsningar på den absolut viktigaste råvaran järnmalm.

Kina har däremot nyligen uttryckt sin irritation över att priset på australisk järnmalm stigit.

Det här säger de australiska producenterna att inte beror på dem, utan på att den kinesiska efterfrågan på järnmalm stiger snabbare än vad som hinner produceras.

Vinrankor i nordöstra Australien
Vin är en av de australiska exportprodukter som drabbats av Kinas restriktiva åtgärder. Andra produkter som drabbats är till exempel kol, timmer och korn. Bild: Vinrankor i Porepunkah i nordöstra Australien. Vinrankor i nordöstra Australien Bild: European Pressphoto Agency EPA vinranka,Australien,viner

"Kinanegativiteten i västvärlden tilltog med Trump"

Under de senaste åren har en allt negativare attityd mot Kina vuxit fram i västvärlden.

– Tidigare sågs Kina mer som en möjlighet och det var den positiva synen som dominerade. Man ville kanske inte se på saker lika kritiskt som man kunde ha gjort.

Men nu har pendeln svängt och man vill inte se något positivt mera, vilket Mikael Mattlin tror att långt beror på USA:s president Donald Trump.

– Trump är säkert inte hela orsaken men han har gjort att många länder börjat kritisera Kina mera öppet.

Mattlin påpekar ändå att bortsett från Australien har de flesta länder inte gått så långt på USA:s linje.

– Men vi har börjat tala om Kina på ett sätt vi inte skulle ha gjort för några år sedan.

Det här betyder att det kan bli allt svårare för västländer att behålla Kinas gunst och även Finland kan hamna i onåd en vacker dag.

– Vår utrikespolitik är av tradition försiktig, men alla övriga länder i Norden förutom Island har hamnat i skärselden, så inte utgör Finland något undantag, säger Mattlin.

Källor: Sydney Morning Herald, ABC

Läs också