Hoppa till huvudinnehåll

Mjölkbönderna står inför stora investeringar: “Jag tror på en framtid för österbottnisk mjölkproduktion”

En man står i ett fähus i sällskap av kor
Niclas Sjöskogs kor trivs i den automatiserade och robotiserade ladugården. En man står i ett fähus i sällskap av kor Bild: Mårten Wallendahl / Yle mjölkboskapsgårdar,Boskap,niclas sjöskog

Mjölkproduktionen har genomgått en stor förändring under de senaste 20 åren. Medan antalet mjölkgårdar decimerats, har antalet kor per gård skjutit i höjden. Men idag kräver nyinvesteringar både stark framtidstro och goda bankkontakter från producenthåll.

Redan för 25 år sedan bestämde sig de österbottniska mjölkproducenterna för att finnas bland överlevarna, trots ett ändrat klimat för primärnäringarna genom inträdet i EU. Då investerades det mycket i branschen i svenska Österbotten.

- Men det har nog svängt. Det har varit betydligt långsammare tempo sedan millennieskiftet, säger Niclas Sjöskog som är mjölkproducent i Pedersöre.

Få men stora gårdar

Han sitter också med i olika lantbruksorganisationer, där man följt utvecklingen. Då Sjöskog själv blev mjölkproducent, fanns det kring 35 000 mjölkgårdar i Finland medan de nu ligger kring 6000. Samtidigt har antalet kor per gård ökat markant, från kring 20 till över 50.

En man med glasögon förevisar en skärm som styr en dator.
Att mjölka manuellt blir en omöjlighet om man har mer än 50 kor. Niclas Sjöskog förevisar mjölkningsroboten, som ger detaljerad information om varje ko. En man med glasögon förevisar en skärm som styr en dator. Bild: Mårten Wallendahl / Yle mjölkproduktion,Automatiskt mjölkningssystem,niclas sjöskog

Att antalet kor ökat så kraftigt, betyder att man behövt automatisera och robotisera produktionen. När en gård utvidgas idag, görs det med en robot till åt gången.

- Så storleken på investeringarna har också ökat betydligt. Från att ha varit fråga om ett par hundra tusen, till att man nu behöver investeringar som går på flera miljoner euro, säger Sjöskog.

Sådana summor är omöjliga att betala bort med en vanlig inkomst - och det är också svårt att beviljas sådana lån av bankerna idag. För att näringen ska fortsätta växa, behövs dels stark tilltro till mjölkproduktionen, men också ett långsiktigt planerande.

En orsak till att antalet gårdar minskat i svenska Österbotten är säkert att det finns en stor industri som behöver arbetskraft, så ifall man lägger ner gården, finns det andra jobb. Längre in i landet, är utbudet på arbetsgivare inte det samma, så om man kör ner gården, är man tvungen att flytta, säger Sjöskog.

Kvoter ersattes av kontrakt

För några år sedan slopades det nationella mjölkkvotsystemet. Metoden var negativ för branschen, genom att kvoterna blev en handelsvara som förde ut pengar ur branschen. Att mjölkuppköparna sedan ungefär ett år tillämpar ett system med kontraktsproduktion.

- Det gör det olönsamt att producera mera än den mängd man har kontrakt på, så den håller produktionen till den mängd det finns avsättning för, säger Sjöskog.

En svart ko står mitt i gången i ett stort fähus.
Varje expansion av en modern ladugård kräver enorma investeringar. I Niclas Sjöskogs fähus sköter robotar om både mjölkning och städning. En svart ko står mitt i gången i ett stort fähus. Bild: Mårten Wallendahl / Yle mjölkboskapsgårdar,nötkreatur,Pedersöre

Att det inte finns avsättning för en större mängd mjölk, gör också att det inte lönar sig att investera mera i näringen, innan någon producent lägger av och på så sätt frigör produktionsandelar.

- Men det kommer ju att hända, men jag tror att det blir några lugna år nu, då det inte investeras så mycket i branschen. Men även om det här systemet har sina brister, så tycker jag det fungerar.

Läs också