Hoppa till huvudinnehåll

Svenskspråkiga barn i Helsingfors fick inte dagvårdsplats på sitt modersmål – kränkte barnens språkliga rättigheter, anser JO

Barnhänder som leker med leksaker.
JO anser att det strider mot barnets rättigheter enligt grundlagen att inte få småbarnspedagogik på sitt modersmål. Arkivbild. Barnhänder som leker med leksaker. Bild: dgr barn (åldersgrupper),Dagisbarn,daghem,barnträdgårdslärare,småbarnsfostran

Om ett svenskspråkigt barn inte får småbarnspedagogik på sitt eget modersmål strider det mot barnets rättigheter enligt grundlagen. Det här slår riksdagens justitieombudsman Petri Jääskeläinen fast efter ett klagomål om daghemssituationen i Helsingfors.

Läget inom småbarnsfostran i Helsingfors har redan en längre tid varit kritisk och Yle Huvudstadsregionen har i ett flertal omgångar rapporterat om den akuta bristen på behörig svenskspråkig personal.

I januari 2020 tvingades staden erbjuda en dagvårdsplats på finska till hälften av alla svenskspråkiga familjer som sökte en plats. Staden motiverade det här med resursbrist.

Det här berörde uppskattningsvis sammanlagt 50 barn.

I klagomålet till JO påpekas att Helsingfors är en tvåspråkig stad och att staden enligt lagen om småbarnspedagogiken bör erbjuda dagvård på båda inhemska språken samt att staden känt till det exakta antalet barn som sökte dagvårdsplats minst fyra månader innan barnen behövde dagvård.

Rekryteringssatsningar för att locka personal

Staden skriver i sitt utlåtande till JO att man försökt öka antalet barn som deltar i småbarnspedagogiken och att det i sin tur har ökat behovet av personal inom den svenskspråkiga småbarnspedagogiken.

Tillgången på svenskspråkig personal har bland annat försvårats av att det inte har funnits tillräckligt många utbildningsplatser på svenska sedan 1990-talet, konstaterar staden.

För att råda bot på personalbristen har staden genomfört flera rekryteringssatsningar under de två senaste åren.

Fler utbildningsplatser för att stödja svenskspråkig utbildning

Helsingfors stad konstaterar också att de familjer som tog emot en plats på ett finskspråkigt daghem från och med mars-april erbjöds en plats på ett svenskspråkigt.

Staden har enligt egen uppfattning genomfört alla åtgärder inom rimliga gränser för att lösa personalbristen.

Undervisnings- och kulturministeriet konstaterar i sin redogörelse till JO att man försöker stödja den svenskspråkiga utbildningen av lärare inom småbarnspedagogiken genom att öka studieplatserna inom branschen.

Problemet är att antalet platser inte fylls, vilket Yle Huvudstadsregionen berättade om i oktober.

JO: Situationen stred mot lagen

JO konstaterar i sitt utlåtande att staden efter situationen för ett år sen verkar ha gjort vad man kan för att följa lagen men att det inte fråntar att situationen då stred mot lagen.

JO konstaterar att barnets grundlagsenliga rättighet till jämlik behandling och barnets rätt till sociala och språkliga rättigheter kränks i en situation där barnet inte får småbarnspedagogik på det egna modersmålet.

Därtill kränker situationen också barnets rätt till bildning och strider mot lagen om småbarnspedagogik.

Nya utredningar nästa år

JO vill nu att staden utreder om samtliga svenskspråkiga barn under hösten har erbjudits en dagvårdsplats på sitt eget modersmål. JO vill också veta hur daghemssituationen ser ut just nu.

En utredning om det här ska vara gjord innan slutet av februari 2021.

JO vill också att Undervisnings- och kulturministeriet innan slutet av februari 2021 ska lämna in en utredning om hur utbildningen inom småbarnspedagogik ska utvecklas. En utredning om det här publiceras i januari.

Därtill vill JO ta del av utredningen om den svenska småbarnspedagogiken och dess särdrag som färdigställs ännu i år på uppdrag av Undervisnings- och kulturministeriet. Den görs av Gun Oker-Blom.