Hoppa till huvudinnehåll

Många kastar bort överbliven julmat efter helgen – så här minskar du på matsvinnet i jul

Pepparkakor, jutesäck, polkagris, kanderade apelsiner, kanelstång, nötter
På julen är matsvinnet större – men det är lika viktigt att minska på matsvinn året runt. Pepparkakor, jutesäck, polkagris, kanderade apelsiner, kanelstång, nötter Bild: Mostphotos pepparkakor,jul,nötter,Julgodis,kanel,apelsin

Årligen kastar finländare bort 400–500 miljoner kilogram ätbar mat och mest kastar vi bort under julen. Marthaförbundets hushållsrådgivare berättar hur vi kan minska på matsvinnet och varför det är viktigt.

Hushållen står för ungefär en tredjedel av matsvinnet i Finland. Matsvinnet motsvarar i snitt 500 miljoner euro årligen.

Enligt Elisabeth Eriksson, Marthaförbundets hushållsrådgivare, ska man tänka på matsvinnet nu i jul – men också i vardagen där det största svinnet sker.

– Vi går utan att planera till butiken, och köper mer än vi förmår att äta. Det kan också vara relaterat till kunskapsbrist, säger Eriksson.

Hushållsrådgivarens tips: Så här minskar du på matsvinnet i jul

Inventera ditt matförråd
Kolla vad du har och vad du behöver

Använd dina sinnen
Lukta, titta, smaka på maten innan du slänger den.

Skriv en shoppinglista
I år ska man spendera så lite tid som möjligt i butiken.

Tänk på hur mycket mat du lagar
Laga inte mer än ni behöver.

Vrid ner temperaturen i kylskåpet
+2 grader håller maten färsk längre än +6 grader.

Frys ner mat
Spara det till en annan dag eller ge bort mat som du inte hinner äta - kanske din kompis gillar svampsås?

Bli kreativ med rester
Skapa en helt ny måltid av dina rester.

Läs mer om råvaran
Öka dina matlagnings- och livsmedelskunskaper.

Till matsvinnet räknas inte till exempel äggskal och andra oätbara delar av maten.

Hushållen står för den största andelen av matsvinnet, med restaurangindustrin och affärerna hack i häl. Under julen slängs mer mat än i vardagen.

– Det är många som står inför en helt annorlunda julafton och julhelg än vi är vana vid och det är många som kanske för första gången i sitt liv faktiskt själv i år bestämmer vad det finns på julbordet. I år är det extra viktigt att ha en välskriven inköpslista och verkligen fundera på vad man behöver innan man tar sig till butiken, säger Eriksson.

Elisabeth Eriksson, hushållsrådgivare på marthaförbundet.
Enligt hushållsrådgivare Elisabeth Eriksson är det viktigt att ha koll på vad som finns i skafferiet och att skriva en inköpslista. Elisabeth Eriksson, hushållsrådgivare på marthaförbundet. Bild: Marthaförbundet Elisabeth Eriksson,marthaförbundet

Globalt slänger vi en tredjedel all mat

Enligt naturresursinstitutet Luke slänger vi globalt 30 procent av all producerad mat – nästan en tredjedel. Det motsvarar 1 300 miljarder kilogram mat globalt.

Richard Lindroos som är en av nätbutiken Fiksuruokas grundare anser att den ekologiska aspekten är viktig.

– Man räknar med att en tredjedel av människans ekologiska fotavtryck kommer från produktionen av och leveranskedjan för livsmedel. Om en tredjedel går helt till spillo är det ganska snedvridet, säger Lindroos.

Fiksuruoka är en nätbutik som försöker minska matsvinnet genom att sälja mat som inte har gått åt. Enligt Lindroos bär alla ett ansvar då det kommer till matsvinn.

– Alla har nog ett ansvar, och vi kommer inte så långt om inte alla tar sitt ansvar och gör det tillsammans. Hushållen och handelsmännen kan bra jobba tillsammans på olika nivåer.

– Och så handlar det om kommunikation. Producenterna har många leverantörer och kan diskutera med jordbrukarna. Att diskutera och gå igenom hela kedjan skulle vara mycket viktigt, säger Lindroos.

I Finland slänger vi mest grönsaker, mjölkprodukter och hemlagad mat. Den största orsaken till att mat slängs är att maten har möglat eller surnat och att bästföredatumet gått ut.

– Myndigheterna kan påverka med olika regleringar om till exempel bästföredatum. De är i vårt tycke onödigt korta i många fall, säger Lindroos.

En påse med bioavfall.
Globalt slängs i snitt 30 procent av all producerad mat – i Finland är den siffran ungefär 15 procent. En påse med bioavfall. Bild: Marianne Sundholm / Yle bioavfall,kompostering

“Det är onödigt att slänga sådant som kunde ges till behövande”

Globalt används 70 procent av det rena vattnet för bevattning i matproduktionen samtidigt som det i många länder råder brist på rent vatten.

I snitt 900 miljoner personer världen över har inte tillräckligt med mat – en situation som förvärrats under coronakrisen.

Enligt Röda Korset har behovet av mathjälp även ökat i Finland. Mathjälpen når i snitt 25 000 personer i veckan.

– I dagens läge fungerar kontakten mellan butiker och välgörenhetsorganisationer rätt så bra bra och lite bättre hela tiden.

– Jag ser ändå att den kunde utökas en hel del inom [livsmedels-] industrin och mellan producenter och organisationerna. Det är helt onödigt att slänga sådant som kunde ges till behövande, säger Lindroos.

Hitta nya recept som kan göras på rester här.

Källor:

Mat- och agrikulturorganisationen för FN
Naturresursinstitutet
STT - Röda korset
Social- och hälsovårdsministeriet

Läs också