Hoppa till huvudinnehåll

Symaskinerna tystnar när efterfrågan på kläder minskar – kvinnor i klädfabriker i Asien särskilt hårt utsatta under coronapandemin

En sömmerska i en klädfabrik i Myanmar.
Den här kvinnan jobbar i en klädfabrik i Myanmar, där flera klädfabriker fått stänga på grund av coronapandemin. En sömmerska i en klädfabrik i Myanmar. Bild: EPA-EFE/All Over Press textilindustri

Att pandemin påverkat världsekonomin negativt har knappast gått någon obemärkt förbi, och allt medan vi kanske väljer att handla lokalt och stödja inhemsk affärsverksamhet har miljontals kvinnor drabbats av pandemin i fabrikerna i Asien - där majoriteten av våra kläder tillverkas.

Inte för att textilarbetarnas anställningsförhållanden har varit optimala tidigare heller. Alternativen är ofta pest eller kolera: Dåliga arbetsvillkor eller absolut fattigdom.

Globalt har de ekonomiska följderna pandemin fört med sig att ungefär 495 miljoner heltidsjobb dragits in totalt, enbart under årets första kvartal. Textilindustrin hör till de värst drabbade.

Ingen vet var vi landar då viruset äntligen har tyglats.

Det som däremot är säkert är att industrin, och särskilt kvinnor inom den, drabbats hårt, bekräftar Christian Viegelahn som är ekonom på Internationella arbetsorganisationen ILO:s kontor i Thailand i en intervju för Svenska Yle.

Varifrån importerar Finland textiler och kläder?

Finland importerar årligen textiler och kläder för omkring ett par miljarder euro. Över hälften av alla textiler som importeras är kläder.

Industriella och tekniska textiler kommer ofta från Tyskland, medan skor kommer från Vietnam. Inredningstextilerna kommer främst från Turkiet och Indien, och tyg och trådar från Italien och Tyskland.

De 20 populäraste* länderna som Finland importerar varor från:

  1. Kina
  2. Bangladesh
  3. Sverige
  4. Tyskland
  5. Turkiet
  6. Vietnam
  7. Indien
  8. Italien
  9. Pakistan
  10. Nederländerna
  11. Estland
  12. Portugal
  13. Indonesien
  14. Belgien
  15. Storbritannien
  16. Kambodja
  17. Danmark
  18. Myanmar
  19. Polen
  20. Lettland

*Inom EU-handeln märks klädernas ursprungsland som landet det skickas från, ifall ursprunget är okänt. Därför ser det ut som om Tyskland och Sverige står för en större del av importen än de de facto gör.

Källa: Tullen, Suomen Tekstiili ja muoti

Kvinnor överrepresenterade i fabrikerna

Omkring 80 procent av alla arbetare är kvinnor. Det betyder att det är främst kvinnor som blir utan arbete och lön vid produktionsstopp, framgår det i ILO:s rapport Gendered impacts of covid-19 on the garment sector.

Redan tidigare var utmaningarna i branschen många: Diskriminering, våld, trakasserier och löneskillnader mellan könen.

– Vi ser tecken på att pandemin lett till att våld mot kvinnor ökat, säger Viegelahn.

FN har tidigare varnat för att pandemin och nedstängningar kan leda till att just våldet mot kvinnor ökar.

Bild på kvinnor som syr kläder i en klädfabrik. De bär munskydd och omges av blå tygbitar som hänger i ställningar ovanför dem.
Vietnam är nummer sex på listan över länder som står för de kläder som Finland importerar, visar Tullens utredning. Bild på kvinnor som syr kläder i en klädfabrik. De bär munskydd och omges av blå tygbitar som hänger i ställningar ovanför dem. Bild: EPA-EFE/All Over Press Asien,textilindustri,Vietnam

Kvinnor i klädfabrikerna är dessutom dåligt representerade i arbetsledningen eller i fackliga rörelser - ifall sådana över huvud taget finns.

Fackliga rörelser är inte heller någon garanti för att arbetarnas röst hörs, eftersom en stor del av textilarbetarna arbetar svart.

Utöver underrepresentationen och trakasserier är det dessutom kvinnorna som ofta får dra det tyngsta lasset när det handlar om obetalt arbete, som att ta hand om hemmet och barnen, säger Viegelahn.

Vanligtvis erbjuder arbetsplatsen dagis för arbetarnas barn, men de har stängts som ett led i försöken att stävja smittspridningen.

Ett bakslag för ett redan marginellt jämställdhetsarbete

Ett stort orosmoment krisen medfört är att andelen oavlönat arbete riskerar att öka.

Redan innan pandemin arbetade kvinnor i genomsnitt tre gånger mer än män globalt, och i Asien och Mellanöstern fyra gånger så mycket.

– De som har jobb har inte nu lika mycket arbetstimmar som tidigare, alltså får de mindre lön. Lönerna riskerar också att betalas ut med fördröjning, säger Viegelahn.

Kvinnor som tidigare arbetat kan också nu vara tvungna att stanna hemma med barn på grund av nationella nedstängningar, och de är i många fall också tvungna att vårda familjemedlemmar med covid-19.

Tidigare kriser - som finanskrisen år 2008 - har visat att män och kvinnor upplever krisens följder väldigt olika.

Orsaken till det här är dels att mäns och kvinnors arbetsuppgifter till sin natur är olika, dels att de sociala förväntningarna på könen skiljer sig åt vad beträffar det oavlönade arbetet i hemmet, uppger bland annat Världshälsoorganisationen WHO.

Kvinnor står i en kö utanför en fabrik i Kambodja. De är klädda i färggranna kläder.
De här arbetarna köar ut från en klädfabrik i Kambodja för att ta lunchpaus. Kambodja har drabbats hårt av coronapandemins följder. Kvinnor står i en kö utanför en fabrik i Kambodja. De är klädda i färggranna kläder. Bild: EPA-EFE/All Over Press Kambodja,textilindustri

Miljardförluster för världens textilarbetare

Eftersom flera affärer tvingats lägga lapp på luckan under nedstängningar av samhället och på grund av minskad efterfrågan på varor har flera återförsäljare krävt rabatterat pris eller helt och hållet inhiberat beställningar.

– Den löneklyfta som krisen har orsakat innebär att arbetarna inte kan skaffa tillräckligt med mat åt sin familj. De kan inte betala skolavgifter eller mediciner. Flera av dem är redan skuldsatta, säger Khalid Mahmood, på Labour Education Foundation i Pakistan i ett uttalande.

För många har det dessutom varit möjligt att få sjukvård bara via jobbet.

Nu blir det helt enkelt för dyrt att betala läkarräkningar själv, och det betyder att tröskeln att uppsöka läkare blir högre.

Tidigare under hösten rapporterade Clean Clothes Campaign, som är ett internationellt nätverk för arbetare inom textilindustrin, att textilarbetare gått miste om nästan sex miljarder dollar i lön under pandemins tre första månader.

Enligt Clean Clothes Campaign har arbetare i Syd- och Sydostasien fått bara tre femtedelar av sin normala lön under perioden mars-maj. Och dessutom är lönen också under normala förhållanden minimal.

I vissa regioner i Indien har arbetare fått bara hälften av sin vanliga inkomst, visar nätverkets rapport Un(der)paid in the pandemic.

Symaskiner på rad i en klädfabrik i Myanmar.
Symaskinerna har tystnat på många håll i Asien, och miljontals arbetare har gått miste om lön eller fått mindre betalt än tidigare. Flera riskerar också att arbeta utan att få ersättning. Symaskiner på rad i en klädfabrik i Myanmar. Bild: EPA-EFE/All Over Press symaskiner,textilindustri

Framtiden är oviss

Det är möjligt att marknaden inte kommer återgå till det normala på länge, och framtiden är oviss.

– Det är för tidigt att säga när branschen återhämtat sig helt. Det förutsätter att vi får viruset under kontroll. Nyheterna om vaccin är positiva, säger Viegeland.

Visst har man sett en uppgång vad beträffar exempelvis näthandel, men den totala efterfrågan är fortfarande lägre än normalt, menar Viegeland.

– Vi köper helt enkelt inte lika mycket kläder nu när vi i högre grad jobbar hemifrån och inte deltar i sociala evenemang.

Kan pandemin göra produktionskedjorna mer hållbara?

Oavsett tidigare försök att driva igenom reformer för bättre villkor brister det mer än någonsin där länken är som svagast: På fabriksgolvet, som nu ekar tomt på många håll i världen.

Trots att pandemin har drabbat miljontals arbetare inom textilindustrin kan den ändå föra med sig något gott på längre sikt: Det kunde finnas en möjlighet för fundamentala reformer inom branschen, tror Viegeland.

Det handlar om att lösa strukturella problem i affärsmodellen. Varumärken kunde satsa på att göra produktionskedjorna mer motståndskraftiga, hållbara och människocentrerade.

Man kunde också satsa på ett bättre skyddsnätverk för arbetare i klädfabrikerna så att de har något att falla tillbaka på i liknande situationer i framtiden.

Industrin behöver också göra mer för att förbättra basala saker som logistik, kommunikation, elförsörjning och miljövänlighet, menar ILO.

Fram för allt borde fackförbund, regeringar och varumärken nu tillsammans gå in för en förändring. Nyckeln till framgång är dialog mellan alla parter, enligt Viegeland.

Produktionskedjan för en t-skjorta

Ett plagg kan vara designat i Finland - och tillverkat i Estland, Bangladesh eller Portugal.
Produktionskedjorna är ofta långa och indelade i flera moment inom textilindustrin.
Importlandet är det land som ett klädesplagg kommer ifrån men dess komponenter och textiler kan härstamma från en rad olika länder.

Så här kan tillverkningen av en t-skjorta se ut:

  • Råmaterialet, alltså bomull, odlas i Turkiet och skickas till Portugal.
  • Bomullstyget framställs i Portugal och skickas till Finland.
  • T-skjortan designas och klipps i Finland.
  • T-skjortan skickas sedan för att sys i Estland.
  • Estland skickar t-skjortan till en återförsäljare i Sverige,
  • eller så åker den via en logistikcentral i Finland och säljs sedan utomlands.

Källa: Suomen tekstiili & muoti

Mänskliga rättigheter är inte på konsumentens ansvar― Finnwatch

På Finnwatch är man inne på samma spår som ILO: Coronakrisen borde vara en ögonöppnare för hela branschen.

– Pandemin har lett till att svagheter i de globala produktionskedjorna har uppdagats, och det största hotet är att vi inte lär oss något av det här och inte ändrar på något, säger Anu Kultalahti som är forskare på Finnwatch.

Kultalahti säger också att det inte är på konsumentens ansvar att mänskliga rättigheter följs i produktionskedjorna. Ansvaret ligger hos företagen och i de olika länderna, och kunde regleras via internationell lagstiftning.

Finnwatch efterlyser en företagslag både på hemmaplan och på EU-nivå.

Lagstiftningen skulle se till att alla länder är juridiskt bundna till att följa mänskliga rättigheter, och det kunde öka på transparensen inom branschen.

Förutsättningarna för en sådan lag utreds nu hos ministerierna, och ett dylikt EU-förslag väntas stå klart inom nästa år, säger Kultalahti.

Källor: ILO, Clean Clothes Campaign, WHO, Suomen tekstiili ja muoti, Finnwatch, FN, Reuters, AP

Läs också