Hoppa till huvudinnehåll

Allt fler åkrar är gröna också på vintern – också jordbrukare reagerar på klimatdebatten

Erik Perklén på en grönskande åker i december 2020.
Jordbrukare Erik Perklén i Sjundeå på en av sina grönskande höstveteåkrar i december 2020. Erik Perklén på en grönskande åker i december 2020. Bild: Maria Wasström / Yle Västnyland,jordbruk,kolsänkor,Höstvete,erik perklén

Växande gröda på åkrar också under vintern har blivit allt vanligare. På Postis gård i Sjundeå är över 80 procent av åkrarna antingen täckta med växtlighet eller obearbetade efter skörd. Så skapas kolsänkor.

Höstsådda grödor, fånggrödor, fleråriga vallar och minskad bearbetning av jorden. Det här är åtgärder inom jordbruket som klimatet tackar för.

- Ett grönt växttäcke binder ju kol till marken. Nu när det knappt frusit på kan assimilationen fortsätta förutsatt att det finns lite solljus. Så länge det finns något som kan växa på åkern kan det också binda kol, säger Micaela Ström som är ekologisk rådgivare vid Nylands svenska lantbrukssällskap och Västankvarns försöksgård i Ingå.

Ekorådgivare Micaela Ström vid förvaltarvillan på Västankvarn gård.
Micaela Ström jobbar som ekologisk rådgivare på Nylands svenska lantbrukssällskap. Ekorådgivare Micaela Ström vid förvaltarvillan på Västankvarn gård. Bild: Maria Wasström / Yle Västnyland,Micaela Ström

Det är också en av orsakerna till att allt fler åkrar lyser gröna trots att det enligt kalendern är vinter.

Kolbindning och jordbruk

Marken utgör ett stort kollager. I växtodling kan jordbrukare öka kolbindningen genom att t.ex. i större utsträckning ha växttäcke på åkrarna året runt samt genom minskad bearbetning av åkrar.

Kolbindning = Process där kol från atmosfären lagras i permanent
form i marken och kollagret i marken ökar.

Kolsänka = Ekosystem eller den del av ett ekosystem där processerna
binder kol från atmosfären i ett kollager som bildas av det organiska
materialet. De huvudsakliga kolsänkorna är världshaven och växande vegetation.

Källa: Carbon Action/Baltic Sea Action Group

Våt höst - mindre höstsäd

Höstsådda grödor är inget nytt inom jordbruket för råg och höstvete har odlats i tusentals år men såddarealen varierar stort från år till år beroende på höstarnas väderförhållanden.

Denna höst har det ändå såtts rekordmycket höstvete. Jämfört med år 2019 såddes det nästan dubbelt mer höstvete i höstas.

Såddarealen av höstråg steg också men inte lika mycket, visar statistik från Naturresursinstitutet Luke. Den största delen av spannmål som odlas i Finland sås fortfarande på våren.

Grafen visar att höstvetearealen fluktuerat under åren men verkar öka.
Grafen visar att höstvetearealen fluktuerat under åren men verkar öka.

Klimatdebatten kan vara en av orsakerna till det ökade intresset för höstsådda grödor.

- Som alla andra tar ju vi jordbrukare också del av samhällsdebatten och påverkas av den, säger jordbrukare Erik Perklén i Sjundeå.

Jordbrukaren Erik Perklén med röd luva och grön åker i bakgrunden.
Nästan hela Erik Perkléns åkerareal är täckt av växtlighet också under vintern. Jordbrukaren Erik Perklén med röd luva och grön åker i bakgrunden. Bild: Maria Wasström / Yle Västnyland,jordbruk,erik perklén

Han påpekar ändå att miljö och ekonomi ofta går hand i hand. Om näringsämnen urlakas och rinner ut i vattendragen är det varken bra för bondens plånbok eller miljön.

Klimatdebatten riktar numera allt oftare sina blickar mot kolinlagrande jordbruk och vikten av att åkermarken är täckt av växtlighet under en så stor del av året som möjligt. En växande växt binder koldioxid från atmosfären medan en plöjd åker i stället avger koldioxid.

Höstsådd jämnar ut arbetsbörda på våren

Jordbrukaren Erik Perklén ser många fördelar med att så en del av sina grödor redan på hösten. Dels jämnar det ut arbetstoppen på våren om man sått en del av arealen redan på hösten.

- Vi har en del kuperade leråkrar som är väldigt torkkänsliga på våren och de lämpar sig bra för höstsäd. Det blir inte vatten att stå på dem.

Också miljöstödet har en inverkan för de val jordbrukaren gör. Jordbrukaren ersätts genom miljöstödet för den areal som är täckt av växttäcke vintertid.

Vad är växttäcke vintertid?

Växttäcke vintertid är en valfri åtgärd i jordbrukets miljöstödsprogram där odlarna uppmuntras ha växtlighet på sina åkrar också under vinterhalvåret.

Minst 20 procent av gårdens åkerareal ska vara täckt av växttäcke. Den kan antingen bestå av äkta växttäcke eller lättbearbetad areal. Arealen som överstiger 20 procent ska bestå av äkta växttäcke.

Lättbearbetning innebär att åkern inte plöjs efter skörd utan bearbetas med ett grundare redskap som tallriksharv eller kultivator.

Äkta växttäcke innebär att åkern är täckt av växande gröda också på vintern. Också en spannmålsåker som inte bearbetats alls efter tröskning (stubbåker) räknas som äkta växttäcke.

För skyddszoner, fleråriga miljövallar, naturvårdsvallar, mångfaldsåkrar med flera betalas inget stöd för växttäcke i miljöstödsprogrammet även om de i praktiken innebär att jorden är täckt av växtlighet året runt.

Lättare former av bearbetning

Om man inte kan så höstgrödor men ändå vill ha ett växttäcke på åkrarna kan man lämna bort plöjningen och låta den tröskade spannmålsåkern stå orörd till nästa vår.

Det är det som kallas stubbåker, eftersom den skördade växtens stubb och rötter sitter kvar.

-Vi försöker att bearbeta så lite som möjligt av de skiften vi ska så på våren, säger Perklén som i stället för plogen oftast använder sig av ett lättbearbetande redskap som inte går lika djupt som en plog.

Tröskad åker som lämnats obearbetad över vintern.
En stubbåker har inte bearbetats alls efter tröskning. Om man har en direktsåmaskin kan man så direkt i stubben utan att plöja eller lätt bearbeta jorden först. Tröskad åker som lämnats obearbetad över vintern. Bild: Maria Wasström / Yle jordbruk,klimatpolitik,tröskad åker

De vanligaste höstgrödorna är råg och höstvete. Rågen sås i augusti vilket ofta sammanfaller med tröskningssäsongen vilket gör att många jordbrukare valt bort rågen.

- Samtidigt som man ska skörda på hösten så ska man ställa igång för sådd. Ibland kanske det blir att så på förmiddagen och tröska och torka på eftermiddagen.

Han hänvisar också till att det i Nyland finns många deltidsbönder som dessutom ska passa in sitt övriga arbetsliv i schemat.

- Det är inte så sporrande att stressa i september med årets skörd samtidigt som man sår en ny gröda och så kommer det en vinter som bonden Paavo upplevde tre av och då har man ingenting kvar på våren.

Höstvete är sås på hösten, övervintrar och skördas följande sommar.
Här växer höstvete. Det såddes i september, vilar under vintern och fortsätter att växa under våren och sommaren fram tills det skördas i augusti. Höstvete är sås på hösten, övervintrar och skördas följande sommar. Bild: Maria Wasström / Yle Västnyland,Höstvete,kolsänkor,jordbruk,klimatdebatt

Höstvetet kan sås lite senare i september då många jordbrukare redan har det mesta av skörden under tak.

Å andra sidan kan vädrets makter ställa till det med till exempel kraftiga regn. Just i år var förhållandena för höstsådd åtminstone här i våra trakter goda.

Det är sannolikt en av orsakerna till att arealen höstvete ökat så kraftigt jämfört med i fjol.

Riskerna med övervintrande gröda är nämligen större än med vårsådda grödor. Höstsådda grödor kan ge större skördar än vårsådda men det förutsätter förstås att de inte skada av köld, kraftiga temperaturväxlingar och isbildningar.

I värsta fall blir det att så på nytt på våren ifall grödan inte klarat vintern.

Bra och dåligt med plöjning

Plöjning av jorden har de senaste åren fått ett lite skamfilat rykte även om det ibland är den bästa metoden att bearbeta jorden.

- Då ingenting annat fungerar får man plocka fram plogen, säger Perklén och skrattar.

Erik Perklen med en stubbåker och gården Postis i bakgrunden december 2020.
Erik Perklén på hemgården Postis i Lappers i Sjundeå. Erik Perklen med en stubbåker och gården Postis i bakgrunden december 2020. Bild: Maria Wasström / Yle Västnyland,jordbruk,Sjundeå,erik perklén

Själv använder han inte plogen mer än nödvändigt, främst till att plöja upp gamla vallar som ska sås om med en ny gröda.

I mån av möjlighet rekommenderas också vårplöjning numera eftersom det möjliggör att åkern då behåller sitt växttäcke under vintern.

- Det goda med vårplöjning är att tiden då det ligger svart jord på ytan är så kort som möjligt. Tyvärr har vi en hel del lerjordar här i Finland som inte så lämpliga för vårplöjning, säger Micaela Ström och lyfter fram direktsådd som en annan möjlighet att odla plöjningsfritt.

Nya sorter som kan sås på hösten

Att ha åkrarna täckta av växtlighet under vintern är också en bra åtgärd för att förhindra erosion och att jordpartiklar och näringsämnen ska rinna ut i vattendrag.

Det utvecklas också hela tiden nya spannmålssorter, också sådana som kan sås på hösten.

- Här på försöksgården har vi testat höstkorn och hösthavre. De är än så länge ovanliga sorter men de kommer, säger Ström.

Hon har också noterat att intresset för klimatåtgärder bland jordbrukarna verkar ha ökat.

Under coronahösten har det ordnats flera webinarier om klimatvänligt jordbruk och deltagarantalet har varit stort.

Ström lyfter särskilt fram projektet Carbon Action Svenskfinland som jobbar med att främja kolinlagrande jordbruk.

- Intresset ökar säkert ännu mera, tror Micaela Ström.