Hoppa till huvudinnehåll

President Tarja Halonen: Att kvinnor skulle vara bättre ledare vågar ingen förstås säga högt

Tarja Halonen mot en vintrig bakgrund.
President Tarja Halonen är en banbrytare, den första kvinnan på många tunga poster i Finland, bl.a. första kvinnliga fackföreningsjuristen, utrikesministern och republikens president åren 2000-2012. Tarja Halonen mot en vintrig bakgrund. Bild: Parad Media, grafik: Henri Salonen Vegas vinterpratare

Hon föddes på julafton under brinnande krig. Kvinnorna omkring henne tvingades ta ett stort ansvar och hon formades av sin bakgrund och blev en banbrytare, den första kvinnan på många tunga poster i Finland.

Men hur blev hon Finlands första kvinnliga president?

President Tarja Halonen vinterpratar om de starka kvinnorna i sin släkt och om hur deras liv har präglat hennes. Och om sitt livslånga engagemang för jämställdhet och en hållbar framtid.

Släktens starka kvinnor har visat vägen

President Tarja Halonens mormor Ida Öfverström var ogift, men hade fyra barn. Det kallades samvetsäktenskap och var inte helt ovanligt inom arbetarrörelsen i början av 1900-talet.

I dag skulle vi kalla det att vara sambo.

– Ida brukade säga att “det angår varken staten eller kyrkan vem jag delar mitt bröd eller min säng med.”

Efter inbördeskriget togs Idas barn ifrån henne. Samma öde drabbade otaliga röda kvinnor efter kriget.

Det ansågs vara bättre för både samhället och barnen att de fick växa upp hos människor med andra och “bättre” värderingar.

Två barn placerades i fosterhem och två på barnhem.

– Det fanns så mycket tystnad och skam. Men det är viktigt att tala om svåra saker. Vår släkts öde delas av många andra familjer och släkter.

Tarja Halonen var nästan vuxen när hon av sin moster fick höra att hennes mamma som var yngst, bara ett år gammal, hade växt upp på barnhem.

– Jag vet inte så mycket om mormors liv. Men det är klart att hennes liv har präglat min mammas liv, och kanske också mitt.

En mamma och ett barn. Svartvitt gammalt studiofoto.
Tarja Halonen med mamma Lyyli. En mamma och ett barn. Svartvitt gammalt studiofoto. Bild: Privat Vegas vinterpratare

Mamma sa “säg inte jag, säg vi!”

Av de fyra syskonen var mamma Lyyli den enda som bildade familj och fick ett barn.

– Mamma sa alltid att det inte lönar sig att gräva i det förflutna, det är bättre att bygga framtiden.

Hon sa också ”säg inte jag, säg vi!”.

– Hon lärde mig se på helheten och på det allmänna bästa. Det var tufft för ett barn men har präglat hela mitt liv och säkert gjort att jag har varit så aktiv.

Kriget splittrade familjen

Lyyli träffade Olli Halonen och de gifte sig i Berghäll krigsjulen 1942. På julafton 1943 föddes Tarja, med pappa kvar vid fronten.

– Slutligen tog kriget slut och pappa kom tillbaka. Det var inte lätt. När jag var två år gick pappa till kiosken för att köpa en tidning och kom aldrig tillbaka.

Krigen har satt starka spår och splittrat både familjer och samhället.

– Tudelning är farlig, den kan pågå i generationer.

Lyyli och Olli Halonen skiljde sig och efter några år träffade Lyyli Thure Forss. Han var en finlandssvensk elmontör, en svenskspråkig socialdemokrat.

– Thure läste tidningar och böcker på både finska och svenska. Det var ovant, i min värld var arbetarna finskspråkiga.

Tarja Halonen tog studenten som den första i sin släkt.

– Dagens människor har kanske svårt att förstå hur nära kriget ännu var när jag var ung. När jag blev student 1962 hade det gått mindre tid sen kriget tog slut än vad vi idag har varit med i EU.

Samhällsutvecklingen har gått så snabbt att den kan speglas i en människas liv.

Ett svartvitt studiofotografi på en kvinnlig student.
Tarja Halonen är släktens första student. Ett svartvitt studiofotografi på en kvinnlig student. Bild: Privat Vegas vinterpratare,Tarja Halonen

“Att kvinnor skulle vara bättre ledare vågar ingen förstås säga högt”

Tarja Halonen har varit den första kvinnan på flera tunga poster.

– Det är ett stort ansvar att vara den första av sitt kön på en ny uppgift. Om man misslyckas kan hela könets möjligheter försvinna för en tid.

Samtidigt får den första alltid mycket uppmärksamhet och om man lyckas kan man öppna dörrar också för andra.

Internationella medier har varit mycket intresserade av att länder med kvinnliga ledare tycks ha klarat sig bättre genom pandemin än andra.

– Att kvinnor skulle vara bättre ledare vågar ingen förstås säga högt.

Tarja Halonen vinterpratar också om sitt arbete för en hållbar framtid och om Pentti “Pena” Arajärvi som fick lära sig porslinsmålning under sin tid som presidentgemål.

En kvinna och en man skakar hand framför en FN-logo.
Tarja Halonen tillsammans med FN:s generalsekreterare Ban Ki-Moon. Halonen är fortsättningsvis aktiv i yrkeslivet, bl.a. som ordförande för Helsingfors universitets styrelse och inom FN. En kvinna och en man skakar hand framför en FN-logo. Bild: EPA/JASON SZENES Tarja Halonen,Ban Ki-moon

Vegas vinterpratare sänds i Yle Vega under nyårsveckan 28.12.2020–1.1.2021 kl. 10.03 och 21.03. På nyårsdagen 1.1 sänds Vegas vinterpratare i repris efter Tongåvan kl. 22.15.

Programmen publiceras på Yle Arenan tidigt på morgonen samma dag de sänds.

Den musikfria podcasten kan du ladda ner och lyssna på också utomlands.

MUSIK

A. Aimo: Elämää juoksuhaudoissa
Kiti Neuvonen: Nuoruustango
The Beatles: A Hard Day’s Night
Rauli Badding Somerjoki: Paratiisi
Paleface: Helsinki-Shangri-La
John Lennon: Imagine
Coldplay: Viva La Vida
Edith Piaf: Non, je ne regrette rien
Violeta Parra: Gracia a la Vida