Hoppa till huvudinnehåll

Vårdreformen närmar sig – framtiden för den svenskspråkiga vården är fortfarande oklar

Två sjukskötare förbereder en opereringssal på Jorvs sjukhus.
Vårdreformen står inför dörren, och förändringar är att vänta inom vården på svenska. Två sjukskötare förbereder en opereringssal på Jorvs sjukhus. Bild: Henrietta Hassinen / Yle Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt,Helsingfors universitets centralsjukhus,Jorv sjukhus,Esbo,juli,2020,Helsingfors,sjukhus,Wuhan-coronavirus,coronavirus,COVID-19,hälsa,social- och hälsovårdstjänster,virussjukdomar,smittsamma sjukdomar,karantän,Förkylning,influensa,intensivvård,intensivvårdsavdelningar,sjukvård,operation,operationssalar,sjukskötare,koronaviruspandemi,hälso- och sjukvård,epidemier,pandemier,andningsskydd,barnsjukhus,Nya barnsjukhuset,hälsovård,vårdpersonal,medicin,läkarundersökningar,läkare,patientdatasystem,sjukjournaler,patienter,omvårdnad ,Hälso- och sjukvårdsfack,social- och hälsovårdsreformen (sote),SOTE-ICT,Valfrihet av social- och hälsotjänster,patientrum

Trots att vårdreformen står inför dörren råder det fortfarande stora oklarheter kring hur den svenskspråkiga vården ska skötas framöver.

I början av oktober presenterades regeringens förslag, som medför att den svenskspråkiga specialsjukvården, hälsovården och den sociala vården i framtiden koordineras från Egentliga Finland.

Rent praktiskt innebär förslaget att också de tvåspråkiga välfärdsområdena är skyldiga att ha ett samarbetsavtal för vissa typer av social- och hälsovårdstjänster på svenska.

Enligt Wiveka Kauppila, koordinator för svenska ärenden vid Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt, kom det som en överraskning att landskapet fick samordningsuppdraget, som har benämnts som Landskap X.

wiveka kauppla leende mot kameran iklädd brun jacka mot en grå bakgrund.
Att samordna den svenskspråkiga vården är ett stort ansvar, menar Wiveka Kauppila. wiveka kauppla leende mot kameran iklädd brun jacka mot en grå bakgrund. Bild: Yle/Jasmine Nedergård Åbo universitetscentralsjukhus,Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt,wiveka kauppila

Dessutom finns det ännu många detaljer som behöver redas ut, menar Kauppila.

- Regeringens förslag säger inget om vilka tjänster det borde samarbetas kring och på vilket sätt Egentliga Finland ska leda samarbetet.

För att klargöra några av frågetecknen har man nu tagit hjälp av Folktinget och Kommunförbundet, som har startat en utredning.

Utredning pågår

Johanna Lindholm, sakkunnig i social- och hälsovårdsfrågor vid Folktinget, är delaktig i utredningen och menar att det fortfarande finns många detaljer som behöver redas ut, innan ett samarbetsavtal mellan landskapen kan ingås.

- Vår utredning ska fungera som bakgrundsmaterial när välfärdsområdena ska sätta sig ner och bereda den svenska servicen, säger Lindholm.

Det kan dock dröja till våren innan stödmaterialet finns till förfogande, uppskattar Lindholm.

Några ordböcker från Folktinget, invid ett bordsstandar
Folktingets huvuduppgift är att främja det svenska språkets ställning i Finland. Några ordböcker från Folktinget, invid ett bordsstandar Bild: Bengt Östling/Yle svenska,ordböcker,bordsstandar

Det har varit mycket tal om de tjänster som Kårkulla samkommun tillhandahåller, men vilka andra tjänster kan påverkas av samarbetsavtalet?

- Tjänster inom missbrukarvården, dygnet-runtvård inom barnpsykiatrin, brådskande tjänster inom barnomsorgen och andra tjänster för personer med funktionsvariation, för att nämna några.

Digitala lösningar på horisonten

Enligt Lindholm betyder inte samarbetsavtalet att tjänsterna centraliseras till ett visst välfärdsområde.

- Här finns det möjligheter att se över vad som är det bästa sättet att erbjuda tjänster och vård. Det kan hända att vissa tjänster kan produceras i fem landskap, andra i två och så vidare, säger Lindholm.

Utvecklandet av digitala tjänster har varit en tydlig trend inom social- och hälsovården. Enligt Lindholm kan det här komma att få stort fokus i samarbetsförhandlingarna.

- Man måste ändå komma ihåg att det finns många tjänster där möten ansikte mot ansikte fortfarande är jätteviktiga.

Efterfrågar samarbetsvilja

Enligt Wiveka Kauppila vid Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt är man stolta över att ha blivit tilldelade uppdraget att leda samarbetsförhandlingarna. Hon påpekar ändå att alla kommuner nu behöver dra åt samma håll för att skapa de bästa möjliga lösningarna.

- Vi tar på oss ansvaret och organiserar, men vi kan inte göra något ensamma, säger Kauppila.

Läs också