Hoppa till huvudinnehåll

EU har flera verktyg för minskade klimatutsläpp - en del fungerar men andra borde justeras

 En skorsten sveper svart rök ovanpå EU-flaggan. Bildredigeringsillustration.
Klimatutmaningarna kräver enighet av EU - men hur stor är den? En skorsten sveper svart rök ovanpå EU-flaggan. Bildredigeringsillustration. Bild: Foto: EPA, fotoredigering: Henri Salonen Europeiska unionen,klimatförändring

Det finns inget "vi" när det gäller klimatkrisen. Vi brukar tala om ett "vi" när vi talar om mänskligheten. Men när det kommer till globala beslut står vi splittrade i olika intressegrupper och länder.

Mänskligheten har ingen stor klimatdiktator eller ett rådslag som skulle besluta för alla i hela världen.

Det som finns är ett slitsamt argumenterande och kompromissande som långsamt, mycket långsamt ger resultat i form av minskat beroende av fossila bränslen och minskade klimatutsläpp.

EU ense om målet, men inte om vägen dit

De 27 länderna i EU borde komma överens om hur klimatutsläppen i Europa ska minska. Tillsammans ska man nå enighet om en klimatlag och den gröna giv som EU-kommissionen under ledning av ordförande Ursula von der Leyen lagt fram.

Den goda nyheten är att allt fler inser att det börjar bli bråttom.

“Åtgärder mot klimatförändringarna kan inte vänta. Atmosfären blir allt varmare och det leder redan nu till påverkan på människor. Allmänheten i Europa ser klimatförändringarna som ett allvarligt problem och efterlyser ökade insatser”.

Så sägs det i den klimatlag som förbereds och som nu ska beredas i alla tre instanser, Europaparlamentet, Kommissionen och Europarådet. Europarådet är de som i praktiken har sista ordet.

Jytte Guteland, svensk medlem i Europaparlamentet, som representerar Arbetarepartiet - Socialdemokraterna, har i egenskap av föredragande lett förhandlingarna mellan de politiska grupperna i parlamentet.

Parlamentet, som röstade för en 60 procents minskning i oktober, hade velat ha en större minskning av utsläppen än vad Europarådet till slut kunde enas om.

- Jag är den som förhandlar vad vi folkvalda vill i förhållande till medlemsländerna och kommissionen. Och jag måste kämpa med att EU ska gå snabbare fram med utsläppsminskningarna.

MEP Jytte Guteland
Jytte Guteland, föredragande i förhandlingarna. MEP Jytte Guteland Bild: © European Union 2017 - Source : EP Jytte Guteland

Europaparlamentets krav gick inte som sådant igenom hos Europeiska rådet. De 27 EU-ländernas ledare enades efter långa förhandlingar den 10 -11 december om att utsläppen ska minska med åtminstone 55 procent de kommande 10 åren, istället för 40 procent som är det nuvarande målet.

Europeiska rådets slutsatser ligger nu som grund för den bindande klimatlag som kommissionen väntas lägga fram nästa sommar. Deras beslut är avgörande eftersom det är statscheferna som i sista hand ska trygga finansieringen för planerade projekt.

Men kritiker invänder både mot innehållet i förslaget och mot vad som har utelämnats. Greta Thunberg kallar förslaget för en kapitulation.

Utmaningarna är många

De svåraste frågorna politiker som Guteland har framför sig hittar man inom transportsektorn, jordbruket och energisektorn. De globala transporterna flyget och sjöfarten måste båda göra mycket mer för att få ned sina utsläpp.

- Sjöfarten har inte ens ordentligt börjat det arbetet. Man har ingen lagstiftning som skulle minska utsläppen, så i praktiken får man fortsätta släppa ut. Och därför är det bråttom för annars blir sjöfarten ett av de stora problemen, säger hon.

När det gäller trafiken tror Guteland mycket på elektrifiering och det gör EU också, men då måste det investeras mera i hållbart framställda batterier. Det utvecklingsarbetet kräver ännu mycket både forskning och finansiering.

Utsläppshandeln sätter ett pris på utsläppen

Mest klimatutsläpp kommer från tunga industriella processer, som till exempel kolkraftverk, eller stål- och cementproduktion som kräver höga temperaturer. Men det kostar att få dem klimatneutrala.

För att påskynda den här omställningen till grön energi och renare processer valde EU år 2005 att göra det dyrt att släppa ut koldioxid i atmosfären.

Man enades om ett tak för klimatutsläppen och låter företag och anläggningar köpa utsläppsrätter. Utsläppstaket minskar varje år I takt med de politiskt överenskomna målen för utsläppsminskning.

Med hjälp den mekanismen sker utsläppsminskningarna först i de anläggningar som har de lägsta kostnaderna och de anläggningar som har högre kostnader har möjlighet att köpa utsläppsrätter.

Ett tak för utsläppen

Förutsättningen för att det här ska fungera är att det sätts ett tak på utsläppen så att vi har en övre gräns för hur stora utsläppen sammanlagt får vara.

Handelsmekanismen gör att de som ingår i systemet kan handla sinsemellan om rättigheten att släppa ut växthusgaser, men den totala summan måste hållas inom det här taket.

Ett exempel på företag som köper utsläppsrätter är energibolaget Fortum. Fortum har två kraftverk man köper utsläppsrätter för.

Det ena är Finnå kraftverk i Esbo som gör fjärrvärme med kol och där man köper utsläppsrätter för den del som producerar el eftersom fjärrvärme är utesluten ur utsläppshandeln.

Det andra är kraftverket Meripori i Björneborg som i dagens läge är den så kallade strategiska reserven. Den används bara under kalla vinterdagar ifall det finns brist på el i det finska elsystemet, som en reserv.

Simon-Erik Ollus är chef för elhandel och produktionsstyrning. Han säger att utsläppshandel har inverkat på Fortums strategi.

Simon-Erik Ollus
Simon-Erik Ollus köper in vår el. Simon-Erik Ollus Bild: Fortum Fortum,simon-erik ollus

- Det har definitivt påverkat oss. Vi har sett att klimatförändringen är verklighet, vi har sett att politikerna sätter mera press på att minska utsläpp och det har varit vårt strategiska val i 20 år. Vi har koncentrerat oss på kraftslag som inte producerar co2-utsläpp. På så sätt har utsläppshandeln fungerat exakt som den ska.

Utsläppstaket sänks varje år i takt med de politiska överenskomna målen för utsläppsminskning. Men enligt Ollus borde utsläppshandeln ha en tuffare målsättning så att utsläppen minskar snabbare och handeln borde utvidgas till flera sektorer.

- I dagens läge är endast energisektorn och industriutsläpp inräknade. Där borde också transportsektorn, byggnads- och en stor del av värmesektorn vara med.

Den gemensamma jordbrukspolitiken cap släpar efter

- Vi har röstat om hur vi vill att det framtida jordbruket ska se ut och jag är ledsen att säga, men jag tycker inte att det beslut som parlamentet släppte fram var tillräckligt ambitiöst och det som medlemsländerna i rådet släppte fram var ännu sämre, säger Guteland. Hon får stöd av miljöorganisationer.

Guteland menar att jordbrukarna måste ställa om mycket mer och snabbare för att hänga med i EU:s gröna giv och målet om klimatneutralitet år 2050. Jordbruket står för cirka tio procent av EUs totala klimatutsläpp.

För EU skulle det vara viktigt att klimatlagen ökar takten till 2030 och att man bättre kan räkna ut en växthusgas-budget för olika sektorer.

En klimatbudget behövs

Nils Torvalds, (SFP) europaparlamentariker i den liberala gruppen Renew Europe menar att en europeisk klimatbudget som berättar hur mycket koldioxid vi har råd att släppa ut under de kommande 30 åren är det tydligaste måttet på hur olika aktörer måste agera för att klara omställningen.

Nils Torvalds
Nils Torvalds vill att jordbrukarna får ersättning för omställningen. Nils Torvalds Bild: © European Union 2018 - Source : EP Nils Torvalds

- För att jordbrukarna ska klara av att radikalt förändra sitt sätt att odla måste den gemensamma jordbrukspolitiken också klara av att belöna dem för den här omställningen. Det är få av oss som är så människovänliga och fyllda av kärlek till mänskligheten att vi gör våra insatser enbart därför att vi tycker att vi är goda människor, säger Nils Torvalds.

Han sammanfattar EU:s klimatlag i fyra punkter:

- Alla medlemsländer ska vara med och vara neutrala år 2050. Några av dem redan tidigare.
- För att det inte ska uppstå fripassagerare måste alla vara med i försöket.
- EU ska bli en internationell ledande världsdel när det gäller innovation och teknologi. Tanken är att skapa ett rent välfärdssamhälle.
- Det innefattar klimatbudgetar så att alla vet vart vi rör oss, vart vi går och både företag och samhälle vågar satsa på att bli grönare.

Vi kan om vi vill

Det som motiverar Guteland att kämpa vidare är tron på demokrati och på att vi människor är fantastiska på att tillsammans komma på lösningar. Vi kan om vi börjar, tillsammans bygga ett samhälle så som vi vill vi leva och bo tillsammans.

- Då kan vi åstadkomma fantastiska förändringar. Vi har gjort det genom industrialiseringen för hundra år sen och vi gör det igen, nu med klimatomställningen. Då handlade det om jämställdhet och om att göra människors liv bättre. Nu handlar det också om jämlikhet och om att få bort det fossila och få fram de stora besluten om att vi ska minska på utsläppen.

Attitydförändringen är påtaglig

Både Jytte Guteland och Nils Torvalds håller med om att det skett en stor attitydförändring under de senaste åren.

- Absolut, säger Guteland, inför förra mandatperioden var det inte så många som ville sitta i miljöutskottet. Den här gången fick man nästan slåss om att få sitta där. Alla hade lovat väljarna att förbättra klimatfrågorna och verkligen göra sitt för att få ned utsläppen.

Greta Thunberg och rörelsen Fridays for Future har varit viktiga opinionsbildare liksom FN:s klimatrapport som kom innan klimattoppmötet i Polen 2018. Den konstaterade att vi inte är i närheten av att respektera Paris-avtalet och världen är på väg att värmas upp över tre grader, med oanade följder.

- Människors medvetanden har förändrat sig i förhållande till klimatet och hela samhällen har flyttat på sig. För att du ska klara av att vara politiker i den här sortens samhällen så ställs du inför frågan om var du står i miljöfrågor, säger Torvalds.

Klimatet skärper motsättningar

Samtidigt konstaterar han att frågan kompliceras av en tilltagande polarisering. Det finns politiker och stater som tar avstånd från tanken att människans verksamhet påverkar klimatet.

- Ett exempel är den politiska klimatdiskussionen i Förenta Staterna som är är alldeles fruktansvärt polariserad och där människor av någon outgrundlig anledning tar ställning mot vad vetenskapen ganska bra belägger.

Här står hoppet till Joe Biden som har lovat göra USA klimatneutralt till år 2050. Men han har mäktiga motståndare. Då återstår, som sagt, ett slitsamt argumenterande och kompromissande.

För även om det inte finns något gemensamt vi, så finns det bara en gemensam planet.

Läs också