Hoppa till huvudinnehåll

EU och Kina har undertecknat jätteavtal efter nästan sju år av förhandlingar

Ursula von der Leyen
EU-ledarna och Kinas president Xi Jinping höll ett nytt videomöte om investeringsavtalet idag. Bild: EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen under det förra videomötet som hölls i mitten av september. Ursula von der Leyen Bild: EPA Europeiska unionen,Kina,Ursula von der Leyen

EU och Kina har efter nästan sju år av förhandlingar nu principiellt godkänt ett gemensamt investeringsavtal. Överenskommelsen bekräftades av EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och Kinas president Xi Jinping efter ett videomöte på onsdag.

Sedan 2014 har parterna förhandlat om ett gemensamt avtal som skall ge EU-företag större möjlighet att investera i Kina, och göra konkurrensen mer rättvis.

Just nu har kinesiska företag betydligt större tillträde till EU:s marknad än tvärtom.

Enligt den kinesiska nyhetsbyrån Nya Kina kallade Xi Jinping Europa och Kina för "världens stora duala krafter, marknader och civilisationer" efter att avtalet slöts.

von der Leyen twittrade under tiden: "Detta avtal kommer att upprätthålla våra intressen och främja våra kärnvärden. Det ger oss en hävstång för att utrota tvångsarbete."

Investeringsavtalet binder Kina till vissa åtaganden om klimat och arbetsrätt, och innehåller bestämmelser för att lösa tvister och om att öka insynen i kinesiska statliga subventioner.

Emmanuel Macron på videomöte
Ett investeringsavtal med Kina är ett krav från EU:s sida innan unionen kan gå med på att börja förhandla om ett frihandelsavtal med landet. Bild: Frankrikes president Emmanuel Macron på onsdagens videomöte. Förutom Macron deltog Kinas president Xi Jinping, EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen, Tysklands förbundskansler Angela Merkel och Europeiska rådets ordförande Charles Michel. Emmanuel Macron på videomöte Bild: EPA Europeiska unionen,Kina,Emmanuel Macron

Avtalet öppnar upp flera sektorer för EU-företag

Investeringsavtalet binder Kina till de öppningar landet gjort inom marknadstillträde sedan sin anslutning i Världshandelsorganisationen WTO för 20 år sedan.

Förutom det här banar avtalet väg för EU-företag att komma in på bland annat Kinas marknad för elbilar, fastigheter, maritim industri, reklam, telekomtjänster, flygtjänster och hälsovård.

Avtalet innehåller också tydliga regler mot påtvingad tekniköverföring, en metod där en regering kräver att utländska investerare delar sin teknik i utbyte mot marknadstillträde.

Åtaganden i avtalet är ömsesidiga, men EU-marknaden är redan mycket öppnare än den kinesiska och EU säger att dess erbjudande till Kina huvudsakligen består i att garantera den befintliga öppenheten.

Unionen kommer ändå till viss mån att öppna upp mer av sin energisektor för Kina.

Överenskommelsen påskyndades av Tyskland

EU har länge arbetat för att företag inom unionen ska få större tillgång till den kinesiska marknaden, men Kinas brist på respekt för arbetsrättigheter har varit ett stort hinder för ett avtal.

Enligt EU-källor har Kina lovat att göra ansträngningar för att ratificera den Internationella arbetsorganisationens konventioner om tvångsarbete.

Men möjligheten för EU att säkerställa att Kina uppfyller sitt löfte anses vara liten.

Flera ledamöter i EU-parlamentet kritiserar därför att beslutet påskyndades under ledning av EU:s ordförandeland och ledande exportmakt Tyskland.

Tyskland ville få igenom avtalet innan tiden för dess ordförandeskap löper ut i januari.

"En kinesisk signatur för mänskliga rättigheter inte ens värt pappret den skrivs på"

Guy Verhofstadt, som är ledamot i EU-parlamentet och tidigare premiärminister i Belgien, twittrade sin kritik mot EU:s påskyndade avtal med Kina under tisdagen i samband med en nyhet om tvångsarbete i Xinjiangregionen i nordvästra Kina.

- Berättelserna från Xinjiang är fasansfulla. Samtidigt är EU redo att underteckna ett investeringsavtal med Kina. Under dessa omständigheter är ingen kinesisk signatur om mänskliga rättigheter värt det papper som den är skriven på, skriver Verhofstadt.

Nyhetsbyrån Direkt skriver att källor i EU-kommissionen har sagt att man givetvis är medveten om att ett investeringsavtal inte kommer att lösa alla problem med Kinas samhällssystem, som till exempel att uigurer sätts i tvångsarbete i Xinjiangprovinsen. Men det här har ändå inte satt stopp på förhandlingarna.

Videomöte med EU-ledare och Kinas president Xi Jinping
Förhandlingarna om ett avtal mellan EU och Kina gick långsamt framåt till en början, men sedan 2019 har processen snabbats upp. Videomöte med EU-ledare och Kinas president Xi Jinping Bild: EPA Europeiska unionen,Kina

Avtalet kan bli en konfliktfråga med USA

Investeringsavtalet mellan EU och Kina kan eventuellt orsaka spänningar mellan EU och USA:s tillträdande president Joe Biden.

Det var bara några veckor sedan EU föreslog en transatlantisk dialog för att ta itu med ''den strategiska utmaningen" som Kina utgör.

Biden har uttryckt oro över EU:s förhandlingar med Kina, och tillsammans med sitt team uppmanat Bryssel att samråda med Washington.

Men EU insisterar på att den mjukare inställningen till Kina, som EU har valt i jämförelse med USA, inte kommer att hämma dess förhållande med den nya amerikanska regeringen.

Enligt EU kommer investeringsavtalet att i princip ge EU samma marknadstillträde i Kina som USA har.

Under coronapandemin har Kina gått förbi USA som EU:s största handelspartner.

Avtalet inte slutgiltigt

Trots att det råder politisk enighet mellan EU och Kina kan det ta flera månader innan parterna arbetat fram de slutgiltiga texterna i avtalet.

Tillsammans med ratificeringsprocessen är det sannolikt att det kommer att dröja ett år innan avtalet kan träda i kraft.

Det finns också en del brister i avtalet som EU och Kina försöker enas om.

Enligt EU-källor saknas till exempel regler för hur investeringsskydd ska garanteras.

Det här är något som EU och Kina lovat försöka komma överens om inom de närmaste två åren.

Källor: AFP, AP, Nyhetsbyrån Direkt, Reuters

Läs också