Hoppa till huvudinnehåll

Rekordvarmt år i Finland och Arktis – 2020 var ett av historiens varmaste år

Barn leker i vattnet vid en badstrand i Nordsjö i Helsingfors den 25 juni 2020.
De må vara kul att få njuta av mer sommarvärme, men den beror allt mer på kraftigt försämrade omständigheter i Arktis. Barn leker i vattnet vid en badstrand i Nordsjö i Helsingfors den 25 juni 2020. Bild: Petteri Bülow / Yle sommar,sommarlov,värmebölja,hetta,värme,badstränder,väderlek,Nordsjö, Helsingfors stad,Kallvik,Kallviksudden

2020 har varit det varmaste året i Finland sedan man började bokföra medeltemperaturer, och det med marginal. Hela den arktiska regionen har varit exceptionellt varm i år, och istäcket över Arktis var då det var som minst det näst minsta någonsin. En av orsakerna är att Golfströmmen för mer varmt vatten till nordligare breddgrader.

I Finland har medeltemperaturen varit hela två grader högre än vanligt under det gångna året. Den normala medeltemperaturen i södra Finland är fem grader Celsius, men i år var den sju grader.

Att 2020 kommer vara ett av hela världens varmaste år är inte en överraskning, då många av de varmaste åren någonsin registrerats det senaste årtiondet.

Men i Finland har värmerekorden vad år beträffar inte slagits lika ofta – många av Finlands varmaste år har decennier på nacken. 2015 var nog den förra rekordinnehavaren, men i topp fem har 1989 och 1938 stoltserat som veteraner i den tävlingen.

Rekordvarma år riskerar bli betydligt vanligare nu, då den arktiska regionen, dit också Finland räknas, värms upp snabbare än resten av världen. Takten är åtminstone dubbelt så snabb som planetens medeltal, och enligt Robert Rohde, ledande forskare på University of California, Berkeley klimatprogram, har Arktis de senaste trettio åren värmts upp fyra gånger snabbare än resten av världen.

Värmen en summa av många faktorer

Det är många orsaker som ligger bakom Finlands varma år. För kylan ofördelaktiga, varma luftströmmar är en av orsakerna, en annan är att den så kallade polarvirveln – det cyklonliknande lågtrycksområde som till stor del dikterar det arktiska klimatet – inte försett Finland med samma mängd kalla luftströmmar som vanligt, säger Meteorologiska institutet FMI:s forskare Mika Rantanen till Yle Uutiset.

Klimatförändringen är en allt viktigare faktor i väderekvationen

Ett resultat av klimatförändringen är att istäcket i Arktis blir allt mindre. Då det var som minst i år var det näst minst någonsin, endast 2012 var istäcket mindre. Under hösten har det varit mindre än någonsin under höstmånaderna.

Man jämför ofta med isläget 1979, som i tweeten nedan från Rick Thoman som är sakkunnig på Alaska Center for Climate Assessment and Policy. Istäcket har mer eller mindre försvunnit från den ryska och nordiska delen av Arktis under sommaren.

Trenden är väldigt tydlig. Volymen då istäcket är som minst, i september, har minskat med över hälften sedan 1979 – från över 15 000 miljarder kubikmeter till under fem miljarder – och ytan har sett en likadan minskning – från kring 7 miljoner kvadratkilometer till 3,74 miljoner i år.

Klimatforskaren Zack Labe vid Colorado State University illustrerar minskningen i area i inlägget nedan.

I och med att havsisen täcker ett mindre område har till exempel seglingssäsongen i år varit längre i Ishavet än någonsin, och havsisens gräns går numera vid ögruppen Novaja Zemlja. Ännu för några decennier sedan täcktes hela Ishavet av is.

Att segla de så kallade nordost- respektive nordvästpassagerna var länge livsfarligt – den första lyckade resan genom nordostpassagen längs Rysslands norra kust genomfördes som bekant för många av finlandssvensken Adolf Nordenskiöld – men då de nordliga haven blir mer isfria blir de även mer navigerbara.

Så här skulle det inte gå i år

Trots att de senaste sex åren varit de varmaste i mäthistorien säger Mika Rantanen att just 2020 inte borde ha blivit ett rekordvarmt år. Väderfenomenet La Niña, den kalla systern till El Niño, borde på grund av sin sedvanliga nedkylning av Stillahavsområdet ha gjort hela året svalare.

Det verkar ändå som att värmen pressats till Arktis, det tror i alla fall Rantanen.

Så istället för ett svalare år fick vi rekordvärme. I november var Arktis på många håll 14 grader varmare än normalt. Speciellt Sibirien har sett temperaturer och då luftströmmarna till Finland kommit därifrån har de inte alls varit lika kalla som vi vant oss vid.

Det ovanligt isfria Ishavet har alltså värmt upp Sibirien – som delvis därför lidit av omfattande skogsbränder – vilket har lett till ett varmare år i också Finland.

Golfströmmen en orsak?

En annan orsak till de varmare temperaturerna i Arktis och därmed Finland är att allt varmare vatten strömmar till regionen. Golfströmmen och dess förlängning, den Nordatlantiska strömmen (och i slutändan den Norska strömmen) har sträckt sina varma tentakler längre norrut.

Det varmare vattnet är en delorsak till att isbildningen i Arktis försvagas. Enligt professorn i geofysik vid Helsingfors universitet Petteri Uotila är det sannolikt att de varmare Atlantströmmarna bidrar till att de arktiska haven lagrar mer värme och därför skapar mindre is.

Artikeln bygger till stor del på artikeln Suomessa tehtiin lämpöennätys osana arktista lämpöaaltoa – vuosi 2020 on ollut maailman lämpimimpiä skriven av Kari Ikävalko på Yle Uutiset.

Läs också