Hoppa till huvudinnehåll

Kriterierna för vitsorden förnyas - niornas avgångsbetyg ska bättre kunna jämföras med varandra

En långhårig person sitter vid ett skrivbord och gör läxor.
Elever ska få en mer jämlik behandling när det gäller avgångsbetyg från grundskolan. En långhårig person sitter vid ett skrivbord och gör läxor. Bild: Henrietta Hassinen / Yle distansundervisning,distansundervisning,distansstudier,skolor,skolelever,grundskolan,hem,undantagstillstånd,undantagslagar,undantagstillstånd,undantagssituationer,hemundervisning,barn (familjemedlemmar),barn (åldersgrupper),moderskap,Wilma,Otava Publishing Company,Sanoma Pro,undervisningsmetoder,undervisningsmateriel,digital kompetens,högstadiet,högstadieelever,grundskolans högstadium,högstadie- och gymnasieskolor,junior high school

När elever går ut nian spelar betyget en avgörande roll för framtiden. Vitsorden styr vilken skola på andra stadiet eleven börjar i. Därför har Utbildningsstyrelsen förnyat kriterierna för vitsorden: De ska bli tydligare och mer jämförbara.

Från och med augusti 2021 tittar alla lärare i hela landet på samma tabeller när de skriver ut vitsord för niornas avgångsbetyg.

Tidigare har det funnits nationella kriterier för vitsordet åtta. Nu har Utbildningsstyrelsen tagit fram tydliga kriterier för vad eleven ska kunna för att få vitsordet fem, sju eller nio.

Förnyandet av bedömningskriterierna ändrar inte på barnens skolgång eller lärarnas undervisning.

- Det handlar om verktyg för lärarna att kunna genomföra bedömningen enligt tydligare kriterier och därmed mer jämlikt, säger utbildningsrådet Maj-Len Engelholm vid Utbildningsstyrelsen.

Maj-Len Engelholm.
Utbildningsrådet Maj-Len Engelholm säger att kriterierna ökar jämlikheten. Maj-Len Engelholm. Bild: Yle/Lina Frisk. utbildning,maj-len engelholm

Speciellt viktigt är att få ett allmängiltigt kriterium för vad en elev ska kunna för att bli godkänd i ett ämne, alltså få en femma.

Så här lyder till exempel ett av kriterierna för att få vitsordet fem i historia:

"Eleven hittar under handledning information om en historisk företeelse eller händelse ur en given källa. Eleven förstår under handledning av läraren att det förekommer olika tolkningar kring samma fenomen eller källa."

- I det här fallet handlar det om att eleven under handledning förstår vad det handlar om, säger Engelholm.

Kriterierna kompletterar den läroplan som är i kraft, så i princip innehåller de inget nytt. De bygger på mål gällande mångsidig kompetens, vilka redan är bekanta för lärarna.

Flera års väntan på rättvisare siffror

Bedömningskriterierna för slutbedömningen har utarbetats i workshoppar och i läroämnesvisa arbetsgrupper, där både lärare och forskare har medverkat. 60 personer utöver Utbildningsstyrelsens egna sakkunniga har deltagit.

Nya kriterier skrevs för vitsorden 5,7 och 9, och i de ämnen det funnits behov har även kriterierna för vitsordet 8 uppdaterats.

Tecknad bild där elever håller upp oilka siffervitsord.
En femma ska vara en femma och en sjua en sjua, överallt i landet - det är tanken med de nya bedömningskriterierna. Tecknad bild där elever håller upp oilka siffervitsord. Bild: Yle/ Stina Tuominen teckningar,vitsord

Maj-Len Engelholm säger att Utbildningsstyrelsen i flera års tid har fått respons om att det finns ojämlikheter i slutbedömningen. Det här kan leda till orättvisor när eleverna söker vidare till andra stadiet.

Också Nationella centret för utbildningsutvärdering har lyft fram att vitsorden varierar beroende på vilken skola och vilken kommun eleven kommer från.

- De här uppdateringarna ska göra det mer jämlikt för elever att söka till andra stadiets utbildningar, säger Engelholm.

"Hundraprocentig rättvisa omöjlig"

Mia Falk, som är lärare i svenska och litteratur, håller med om att det har förekommit lokala variationer.

- Det som eleven i en skola fått en åtta för kan i en annan skola ha bedömts med en nia, säger hon.

Falk har varit med om att skriva de nya kriterierna för ämnet svenska och litteratur. Hon tror att lärarna kommer att ha nytta av förändringen.

- Det här kanske gör det mer jämlikt. Men hundraprocentig rättvisa tror jag inte det någonsin kan finnas. Det är ändå frågan om människor som bedömer människor.

Falk säger också att skillnaderna mellan olika skolor och mellan olika kommuner inte helt och hållet kan förklaras av att lärarna bedömer olika.

- Det finns till exempel skillnader mellan skolor i städer och skolor på landsbygden. Det kan bero på socioekonomiska orsaker, inte bara på lärarna. Men jag hoppas att det här gör det åtminstone lite mer jämlikt, säger hon.

Viktigt att visa kriterierna för eleverna

Under vårterminen ska lärarna bekanta sig med de förnyade bedömningskriterierna. Utbildningsstyrelsen ordnar också utbildningar för det här.

Innebär det här extra stress för lärarna, efter ett tufft år?

- Jag tror det finns mer bra än dåligt med det här, säger Mia Falk.

- Om man tänker att man måste pricka av allt på listan kanske det kan orsaka stress. Men det här är avsett att vara ett hjälpmedel för oss lärare.

Att bedöma en elevs kunskaper är inte alltid lätt.

- Om man mäter att eleven hoppar en meter eller en och tio, så kan vi alla vara överens om resultatet. Men kunskaper i ett ämne i grundskolan är mer komplext. Till exempel i svenska och litteratur har vi 17 olika lärandemål att ta i beaktande.

Trots att kriterierna i sig är tunglästa och inte rakt av går att presentera för en tonåring tror Falk att det är viktigt att tydligt visa för eleverna vad målen och bedömningen bygger på.

- Jag märker att de blir motiverade när jag visar på att det här är vad de enligt lagen ska lära sig, att jag inte bara står och pratar om mina egna favoritämnen.

Falk tror att de nya kriterierna också kan fungera som en tydligare utgångspunkt för diskussion med föräldrar som undrar på vilka grunder deras barn har fått ett visst vitsord.

Kan vara utmanande för lärare i mindre ämnen

Tuomas Anttila, lärare i religion, säger att förändringen kan orsaka stress för lärare i mindre ämnen.

Som lärare i religion vid årskurserna 7-9 har han många elever, men han träffar dem mer sällan. Typiskt är att en elev har religionsundervisning en gång i veckan.

En man med munksydd står framför en vägg med tavlor.
Tuomas Anttila, lärare i religion i Norsen, är inte övertygad om att förändringen för med sig mer jämlikhet. En man med munksydd står framför en vägg med tavlor. Bild: Yle/ Heini Rautoma lärare,norsen

- Att ge vitsord enligt mycket specifika och krävande kriterier är därför inte alltid lätt.

Anttila anser också att kraven för att få vitsordet 9 är höga.

- Jag frågar mig hur någon ska kunna få en tia?

Eftersom tidtabellen är knapp - de nya kriterierna träder i kraft läsåret 2021-22 - finns det säkert många lärare som inte hinner sätta sig in ordentligt i de nya kraven, säger Anttila. Alla har inte heller möjlighet att delta i fortbildningar.

- Man skulle inte ha behövt ha så bråttom, säger han.

Artikeln uppdaterades 31.12.2020 klockan 17.45 med läraren Tuomas Anttilas kommentarer.

Läs också