Hoppa till huvudinnehåll

Varför rasar marken just i Norge? Olycksplatsen i Gjerdrum var klassificerad som högriskområde

Helikopter vid rasområdet i Norge 31.12.2020
Helikopter vid rasområdet i Norge 31.12.2020. Helikopter vid rasområdet i Norge 31.12.2020 Bild: AFP / Lehtikuva Norge,jordskred,Gjerdrum,helikoptrar

Kvicklera är en speciell form av lera som kan kollapsa vid överbelastning. Leran förlorar all sin styrka och flyter iväg som en vätska. Norge är särskilt utsatt för den här sortens lerskred och det inträffar hela tiden – men inte så ofta i bostadsområden.

Peter Österholm, akademilektor i geologi vid Åbo Akademi, säger att det hela tiden inträffar lerskred i Norge. Också Sverige drabbas i viss mån, och till och med Finland, men i liten skala. Lerskred hör till stor del ihop med topografin – det vill säga höjdskillnader.

Att jordskredet i Norge just den här gången blivit så uppmärksammat hänger ihop med att det var ett bostadsområde som drabbades. Här blev det omfattande skador och människor befann sig i fara. Skredet var också den här gången större än vanligt.

Kvickleran blir porös av salt vatten

Det finns en form av lera som avsätts i salt eller bräckt vatten. Den sortens lera är väldigt ostabil och kallas för kvicklera. I och med landhöjningen hittar man den här leran i kustområdena. I Norge finns det också en hel del kvicklera.

– Salterna i havet binder snabbt ihop de här lerpartiklarna och de får en så kallad korthusstruktur och blir väldigt porösa.

Kvicklera innehåller betydligt mer vatten än till exempel lera som har avsatts i sjövatten där det inte finns salter.

– Med tiden kommer de här lerorna att lakas ur på de salter som håller ihop den här porösa strukturen, men de har fortsättningsvis väldigt hög vattenhalt, säger Österholm.

I Finland ser man små lerskred vid Aura å

– Det finns lite liknande lera längs kusten i Finland – lera som har avsatts i Östersjön i salt vatten. Den här leran är "semistabil". Den är inte jättestabil. Den hålls ihop av de här salterna som fanns i havsvattnet men då den lakas ur så blir den mer ostabil.

– Vi har däremot inte i Finland den typens höjdskillnader som finns i Norge så lerskreden blir inte lika stora. Men i Åbo finns det mycket lera som har avsatts i salt vatten och vi vet att det är ostabilt.

Peter Österholm säger att man kan följa med stranden vid Aura å och se att det har förekommit många mindre lerskred längs med ån.

– Det har nog också skett olyckor i Finland på grund av lerskred, och hus har åkt iväg ner i ån – men inte i den här skalan som nu i Norge.

Lerskredet i Norge påverkades troligen av många faktorer

Österholm bedömer att det som skedde nu i Norge sannolikt är en kombination av många olika faktorer.

– Det fanns lera med mycket vatten i, och ihållande regn hade troligen gjort marken väldigt blöt vilket gjorde leran extra instabil.

Att det fanns ett bostadsområde i just det här området ledde till förödelse.

– I bostadsområdet fanns det en massa vikt på leran lite högre upp i terrängen, och dessutom hade det antagligen använts fyllnadsjord. Eventuellt har man grävt bort något i den nedre ändan av sluttningen som gör att det inte finns någon motvikt på slätten.

Kombination av tung massa i den övre terrängen och extra blöt mark kan ha lett till att leran började röra på sig.

Också vibrationer kan spela in – trafik och annan verksamhet. Alla de här faktorerna samverkar.

Man visste att Gjerdrum är speciellt utsatt för rasrisk

Den norska statens geologiska myndighet NGU har gjort upp en karta över riskzoner för kvicklera. Arbetet inleddes efter det stora jordskredet i Rissa 1978.

Kvicklera förekommer främst i det centrala östlandsområdet och i Trøndelag.

Norges geotekniska institut NGI gjorde en landsomfattande riskbedömning år 2005.

Det visade sig att olycksområdet Gerdrum är speciellt utsatt då det gäller risken för jordskred, visar NGI:s undersökning.

På kommunens karta över farliga områden har området Ask i Gjerdrum markerats med riskklassen 4 i fråga om skred förorsakade av kvicklera.

Det område där gårdagens förödande jordskred inträffade är klassificerat som den högsta riskklassen 5.

Bostadsområdet var byggt på ett område som inte var stabilt

Geologen Peter Österholm konstaterar att det ju var otursamt att man hade byggt på ett så ostabilt område, och att geologerna och markplanerarna verkar ha gjort en missbedömning.

– Man kan kanske fråga sig varför det över huvud taget har byggts i det här området. Kanske förhållandena har förändrats sedan man byggde området.

Markundersökningar viktiga

Peter Österholm konstaterar att det är viktigt att göra markundersökningar och identifiera lertyper. Man bör kolla om det finns instabila vattenhaltiga lertyper.

Man ska också iaktta lutningsförhållandena: Finns det en risk för att leran kan börja flyta iväg åt något håll?

Risken för skred är stor om det är väldigt blött i ett område. Höstar och vårar är typiska tider för lerskred. Då finns det mycket vatten i systemet.

– Och i det här området var det ju kanske inte helt oväntat att det skulle ske.

Österholm konstaterar att det ändå inte går att förutse exakt när ett lerskred kommer att ske.

– Lerskred får vi nog i framtiden också. Det kommer vi inte undan. 

Jordskred

  • Jordskred (skred i lösa massor som lera, sand och grus) förorsakas huvudsakligen av stora nederbördsmängder och översvämningar, kraftig snösmältning, erosion i floder och bäckar, mänsklig aktivitet och ingrepp i naturen som ändrar på stabilitetsförhållandena.
  • Jordskred utlöses vanligen av att lösa massor på sluttningar mättas med vatten ofta i kombination med kraftig nederbörd och/eller snösmältning. Erosion spelar också en viktig roll.
  • Förändringar i klimatet antas leda till mera nederbörd vilket i sin tur troligen innebär att jordskred blir vanligare och större, och att de kan inträffa på sådana platser där de inte har förekommit tidigare.

Kvicklera orsakar jordskred

  • Kvicklera är en vattenmättad lera som vid mekanisk påverkan lätt förlorar sin stabilitet. Den blir tjockflytande och kan orsaka skred.
  • Fast lera övergår till kvicklera när de sammanhållande krafterna i leran bryts, till exempel vid vibration eller plötslig belastning efter det att salter lakats ur eller humusämnen tillförts leran.
  • Kvicklera förekommer främst i Norge och Sverige men finns också i Finland, Ryssland, Kanada och Alaska
  • Lerskred kan ofta utlösas till följd av mänskliga ingrepp

Källor: NRK, Norges geotekniska institut NGI

Läs också