Hoppa till huvudinnehåll

Nu privatiseras vården i Kristinestad: "Vi kommer att ha insyn och vi kommer att ställa krav"

En kvinna med axellångt mörkt hår. I bakgrunden syns en gammal röd träkyrka.
Enligt stadsdirektören Mila Segervall kommer staden att kunna påverka beslutsfattandet i det nya sambolaget trots att man är en minoritetsägare. En kvinna med axellångt mörkt hår. I bakgrunden syns en gammal röd träkyrka. Bild: Yle/Juho Teir stadsdirektörer,Kristinestad,tjänstemän,mila segervall

Från och med idag (1.1) har samföretaget Bottenhavets hälsa tagit över en del av vården i Kristinestad. Med Esperiskandalen i färskt minne är man i staden ändå inte rädd för att privatisera vården.

Planerna på att privatisera vården i Kristinestad inleddes i samband med vårdreformen som Juha Sipiläs regering försökte driva igenom för ett par år sedan.

Genom att privatisera vården ville man trygga servicetillgången i staden. Sipiläs vårdreform gick i stöpet, men Kristinestad gick vidare med sina planer.

Från och med den första januari tar samföretaget Bottenhavets hälsa över läkarmottagningen, rehabiliteringsavdelningen, fysioterapin, rådgivningen och tandvården i staden.

– Allt är färdigt och jag är nöjd att vi har samma personal med samma innehåll, så det är inte så mycket som förändras. Namnet är kanske det största, men annars är det samma som förut, säger vd:n Heli Silomäki.

Flera läkare har sagt upp sig

Allt har inte gått smärtfritt under övergången. En handfull läkare har sagt upp sig, men enligt Silomäki ligger ingen dramatik bakom besluten.

– Det är normalt att man byter jobb. Men förstås är jag lite ledsen över att vi inte har samma läkare i januari som vi har haft tidigare. Men jag är nöjd med läkarsituationen just nu, vi har fått tre nya läkare.

Du tror inte att det ligger något annat bakom läkarnas beslut?

– Någon kanske inte tycker om Pihlajalinna eller privata sektorn. Det är möjligt. Men det kan också vara andra faktorer som påverkar, till exempel om man vill specialisera sig, tror Silomäki.

En kvinna med kort blont hår står framför ingången till en hälsovårdscentral.
Enligt Heli Silomäki får kunderna samma service som tidigare. En kvinna med kort blont hår står framför ingången till en hälsovårdscentral. Bild: Yle/Juho Teir vård,social- och hälsovårdstjänster,verkställande direktörer,Kristinestad,Pihlajalinna Terveys Oy,bottenhavets hälsa

Enligt Silomäki har det också bland den övriga personalen funnits en viss oro inför övergången.

– Men jag hoppas det blir lättare när vi får systemet igång och börjar jobba tillsammans. Det är ändå ganska lite som förändras.

– Pandemin har också påverkat så att vi inte har kunnat ha så många informationstillfällen för kunder eller personal som det kanske borde ha varit.

Esperiskandalen i färskt minne

Många Kristinestadsbor minns ännu Esperiskandalen för ett par år sedan som avslöjade flera missförhållanden på ett privat äldreboende i staden.

Det visade sig att det inte var en engångsföreteelse utan flera andra privata vårdinrättningar runt om i Finland prickades också. Därför klingar det i mångas öron lite illa att privatisera vården.

– Jag har sett det på olika ställen i Finland att man är rädd för den privata sektorn. Vi har staden som ägare, stadens medlemmar i styrelsen som bestämmer hur vi ska fungera och staden övervakar vårt arbete och hur vi producerar tjänster, säger Silomäki.

– Jag litar på det här sättet att den offentliga sektorn är med oss och det är inte riktigt det samma som helt privat.

Det som hände med äldrevården skakade om hela samhället. Det är klart att det fick folk att fundera och det gjorde också att vi bromsade in med det här samföretaget― Mila Segervall

Esperiskandalen fick också staden att tänka om en aning och beslutet att privatisera vården sköts upp.

– Det som hände med äldrevården skakade om hela samhället. Det är klart att det fick folk att fundera och det gjorde också att vi bromsade in med det här samföretaget, konstaterar stadsdirektören Mila Segervall.

– Å andra sidan har vi väldigt många andra privata alternativ som fungerar bra. Jag vet att det är många som exempelvis använder privat tandvård, så det finns ju också goda exempel.

Det finns inga farhågor att Pihlajalinna endast tänker på vinster och vården blir en bisak?

– Det tror jag inte. De är också måna om att vi ska ha och utveckla en bra vård i Kristinestad i samarbete med staden och sjukvårdsdistriktet.

Bottenhavets hälsa ägs alltså av vårdbolaget Pihlajalinna (75 %), staden Kristinestad (17,5 %) och Vasa sjukvårdsdistrikt (7,5 %). I bolagets styrelse har staden och sjukvårdsdistriktet hälften av platserna.

En kvinna med kort blont hår står framför ingången till en hälsovårdscentral.
Det är egentligen bara namnet på skylten som ändras i och med att Bottenhavets hälsa tar över en del av vården i Kristinestad. En kvinna med kort blont hår står framför ingången till en hälsovårdscentral. Bild: Yle/Juho Teir vård,social- och hälsovårdstjänster,Pihlajalinna Terveys Oy,verkställande direktörer,Kristinestad,hälsocentraler,bottenhavets hälsa

Utöver styrelsemedlemmarna har staden också representanter i den styrgrupp som följer med den dagliga verksamheten.

– Den ska rapportera dels till vård- och omsorgsnämnden men också till stadsstyrelsen. Vi kommer att ha insyn och vi kommer att ställa krav och följa upp noggrant, säger Segervall.

Vd Silomäki: En blandning av offentlig och privat den bästa lösningen

Heli Silomäki har erfarenhet av att jobba inom både den offentliga och den privata sektorn. Hon har varit ekonomichef för Kauhajoki stad, men också expert inom kommunal ekonomi på ett konsultbolag.

Hon ser därmed de positiva sidorna i båda sektorerna.

Det finns inte så många möjligheter i Finland att jobba på det sätt som vi ska göra här i Kristinestad.― Heli Silomäki

– I mitt tidigare jobb var det min uppgift att utreda tjänsteprocessen och hur man producerar offentliga tjänster. Det är inte bara det offentliga eller det privata som är lösningen utan att man jobbar tillsammans. På det sättet får man det bästa av båda.

– Det finns inte så många möjligheter i Finland att jobba på det sätt som vi ska göra här i Kristinestad.

Vad händer om ett år?

Men kan det bli så att det som man bygger upp i Kristinestad nu måste rivas ner igen om ett år då Österbottens välfärdsområde tar över ansvaret? Eller då den nya vårdreformen klubbas igenom?

Det tror inte Silomäki.

– Jag tror det kommer att gå bra, men man får se sedan då det kommer. Det är så mycket som man inte har bestämt ännu, så vi vet inte. Men samarbetet med Vasa sjukvårdsdistrikt är bra och de äger också en del av bolaget. Så jag tror att vårdkedjan kommer att fungera bra även om vårdreformen kommer.

Mila Segervall är också inne på samma linje och tror att övergången till Österbottens välfärdsområde går smidigt.

– Avtalen överförs till den nya välfärdssamkommunen liksom övriga privata avtal som finns i kommunerna i Österbotten.

Det finns inget behov att ändra på avtalen eller riva dem med tanke på det nya välfärdsområdet eller nya vårdreformen?

– Inte som jag ser det i detta läge.