Hoppa till huvudinnehåll

Varifrån kommer Ingåbornas dricksvatten och vem renar det i framtiden? Kommunen står inför stora beslut och miljoninvesteringar

Människa fyller vattenglas under kranen
Vi tar vattnet för givet. Men det krävs mycket arbete och pengar för ett vatten- och avloppsnät som fungerar i tid och otid. Behovet av vatten väntas öka i Ingå. Använt vatten ska också renas så det inte belastar miljön. Människa fyller vattenglas under kranen Bild: Mostphotos vatten,vattenledningsnät,hushållsvatten,vattenledningar,rör,kranvatten,dricksvatten,Vattenkran,vattenkvalitet

Hur beroende vi är av ett fungerade vatten- och avloppssystem märker vi ofta först när det inte kommer vatten ur kranen eller när vi inte kan spola efter ett toalettbesök.

Vi tar den här basförnödenheten för givet, men det kräver en hel del arbete och pengar för att hålla i gång ett vatten- och avloppsnät. Det ska fungera i tid och otid så att vi får vårt dricks- och tvättvatten, så att grundvattnet hålls intakt och så att naturen inte tar skada av orenat vatten som läcker eller släpps ut.

Nu finns förslag, snart ska beslut fattas

Ingå är en av de kommuner där många utmaningar kring vatten och avlopp nu borde lösas.

Om Ingå Vatten och de fyra vattenandelslagen vill leverera tryggt hushållsvatten och behandla avloppsvattnet rätt, borde de fusioneras eller i alla fall samarbeta mera.

Det föreslås i en utvecklingsplan som Ingå kommun har beställt av konsultbolaget Ramboll och som kommunen nu ska ta ställning till.

Konsulterna föreslår också ökat samarbete med grannkommunerna och huvudstadsregionen.

Konsulterna har också gjort upp en lista över investeringar som väntar de kommande två decennierna. Investeringarnas slutsumma är inte klar eftersom alla föreslagna åtgärder inte har en prisuppskattning.

En illustrationsbild som beskriver hur Rudus område i Joddböle i Ingå kunde se ut i framtiden. Hallar och lastbilar som står parkerade framför hallarna. Vägar, skog.
Det finns stora planer för nya verksamheter i Joddböle. De påverkar Ingås vattentjänster. En illustration (2019) visar hur det i framtiden kan se ut på området där Rudus nu bryter berg. En illustrationsbild som beskriver hur Rudus område i Joddböle i Ingå kunde se ut i framtiden. Hallar och lastbilar som står parkerade framför hallarna. Vägar, skog. Bild: Sitowise/Ingå kommun Ingå,planläggning,terminal

För de åtgärder som konsulterna gett en prislapp, blir slutsumman närmare sju miljoner euro. Flera av de större satsningarna borde göras nu, under de kommande fem åren.

Varför är vattenfrågan på tapeten just nu?

Det finns två orsaker till att uppdatera utvecklingsplanen för vatten- och avloppstjänster i Ingå just nu.

1. Det finns stora planer för Joddböleområdet. Där finns bland annat hamnen och där bryter företaget Rudus berg. I Joddböle fanns tidigare också Fortums stora kolkraftverk.

I Joddböle hoppas kommunen på många nya verksamheter och nya arbetsplatser. Det förutsätter nya lösningar.

Ingå vattenverk tar i dag sitt vatten från Brännbollstads grundvattentäkt. Fortums ytvattenverk fungerar som reservvattentäkt, men till följd av utvecklingen av Joddböleområdet kommer kommunen inte längre kunna använda reservtaget i Joddböle.

Behovet av vatten kommer också att öka om alla planer för Joddböle förverkligas.

2. Allt som händer i Östra Ingå.

Vatten- och avloppsfrågorna har också varit extra aktuella på grund av planerna som utmynnat i ett nytt, fjärde vattenandelslag i Ingå, Östra Ingås vattenandelslag.

Ingå kunde nu utnyttja läget och tillsammans med ortens vattenandelslag och sina grannkommuner planera och trygga vatten- och avloppslösningarna på lång sikt.

Case Degerby: Gammalt och nytt andelslag skapar speciell situation i östra Ingå

En av de krångliga sakerna i Ingås vatten- och avloppsplaner är att det numera finns två vattenandelslag i Degerbytrakten. Det är inte alls klart hur arbetsfördelningen kommer se ut mellan det gamla vattenandelslaget och det nya vatten- och avloppsandelslaget.

Degerbybor grundade för tiotals år sedan (1962) ett vattenandelslag som i dag har ungefär 60 kunder främst i Degerby, en kyrkby i östra Ingå.

Andelslaget levererar förmånligt vatten till sina kunder. Men avloppsvattnet sköter var och en själv. Det kan innebära att man har en avloppstank som man låter tömma med jämna mellanrum eller att man har ett eget reningssystem. En del har system som inte uppfyller dagens krav på avloppsvattenhantering.

Också Ingå kommun är med i det gamla andelslaget då skolfastigheten och byakontoret Rosenberg får sitt vatten av andelslaget. Avloppslösningen för kommunens del består av en tömningsbar stor sluten samlingsbrunn i närheten av bränslemacken vid stamväg 51.

Helikopterbild av Degerby centrum med stamväg 51 i bakgrunden
Degerby kyrkby ligger i östra Ingå. Helikopterbild av Degerby centrum med stamväg 51 i bakgrunden Bild: YLE / Linus Westerlund Degerby,Ingå,kyrka,Centrum,By,Västnyland,stamväg 51

Men i fjol såg Östra Ingå vattenandelslag dagens ljus. Det har för avsikt att leverera vatten, sköta avloppsfrågan och dessutom betjäna en större kundkrets.

Om det nya andelslaget lyckas med sina planer, kan de förse flera hundra kunder i Degerby med omnejd med både vatten och avlopp. Ett hundratal kunder har redan anslutit sig och lika många till väntar på att vattenandelslagsprojektet ska framskrida.

Det nya andelslaget planer bygger på en lösning som ett privat företag säljer, berättar Lena Selén, Degerbybo, kommunpolitiker (SFP) och styrelsemedlem i det nya andelslaget.

- SKT Suomi tog kontakt och presenterade en plan för hur resten av Degerby kunde förses med ett gemensamt vatten- och avloppssystem. De gjorde upp en preliminär plan, baserad på det pumpsystem som de säljer, berättar Lena Selén.

Det här skedde för ungefär ett par år sedan när vatten- och avloppslagen höll på att ändras och behovet av ett organiserat system hade ökat.

Porträttbild på Lena Selén.
Degerbybon Lena Selén är styrelsemedlem i det nya vattenandelslaget i östra Ingå. Porträttbild på Lena Selén. Bild: Christoffer Westerlund / Yle Ingå,Degerby,Västnyland,Utmärkelse,medaljer,Svenska folkskolans vänner,folkbildning,hembygdsmuseer,museer,degerby igor

Det nya systemet kan bli dyrare för kunderna än att enbart betala en liten summa för vatten och sedan sköta avloppsvattnet på egen hand. Men samtidigt skulle det nya systemet uppfylla alla krav som i dag finns på avloppsvattenhanteringen.

Vad ska det gamla andelslaget göra om det byggs ett nytt vatten- och avloppsnät i Degerbyområdet?

Degerby vattenandelslag tänker inte upphöra med sin verksamhet som har varit förmånlig för medlemmarna. Priset torde ha en central roll också framöver. I ett brev till kommunen skrev andelslaget i november:

“Degerby vattenandelslag påbörjar en egen utredning om ett eventuellt avloppsnätverk på området."

"Meningen är att på det nuvarande verksamma området få ett avloppsnätverk till vilket delägarna kan ansluta sig. Med denna eventuella administrering av både vatten- och avloppsnätverk kan delägarna av Degerby vattenandelslag försäkra sig om att den utmärkta vattenkvaliteten bibehålls samt att kostnaderna per hushåll hålls så låga som möjligt.”

Tekniska nämnden anser ändå att det på sikt borde finnas endast en aktör på Degerbyområdet, för att vattenverkets verksamhet enligt lagen ska ha ekonomiska förutsättningar.

Lena Selén har hunnit se många svängar i östra Ingås vattenlek men hon ger inte upp. Kunde Degerbyborna vara före sin tid när de på 1960-talet grundade ett vattenandelslag, kan de säkert komma överens också nu, tror Selén.

- Jag lever i hoppet att Degerbyborna också den här gången visar prov på sin samarbetsförmåga. Många frågor kan lösas den vägen och det vinner vi alla på.

1 + 3 + 1 vattenleverantörer

I Ingå finns i dag ett kommunalt vattentjänstverk, Ingå Vatten, plus tre vattenandelslag: Degerby, Täkter och Barösunds vattenandelslag. I östra Ingå har dessutom ett helt nytt andelslag nyligen grundats.

Täkter och Barösunds vattenandelslag är rätt små. Till Täkter hör ett trettiotal fastigheter och till Barösund tio fritids- och en åretruntfastighet. I Täkter levererar andelslaget endast vatten, precis som i Degerby. I Barösund sköter andelslaget också avloppsreningen.

Det nya vattenandelslagets framtid i östra Ingå beror i hög grad på hur kommunen nu beslutar utveckla vatten- och avloppstjänsterna.

Litet vattenverk men stora moderniseringsbehov - många kommuner är i samma situation som Ingå

Ingå är inte den enda kommunen som tvingas fundera på vattentjänsternas framtid.

Många kommunala vattentjänstverk är små men behovet av resurser för modernisering är stort.

Enligt konsulterna är det inte sällan som resurshanteringen och funktionssäkerheten borde förbättras.

Konsulterna talar om en brytningsfas i branschen då vatten- och avloppsnäten blivit gamla och saneringsbehoven blivit mer akuta.

Kostnadstrycket ökar i synnerhet vid de mindre vattentjänstverken där man inte har förberett sig på kommande investeringar.

Vatten- eller avloppsrör i en grop, grävmaskinsskopan syns och det är vatten i gropen. Läckage.
Många vattenverk förvaltar ett gammalt vatten- och avloppsnät där renoveringsbehoven är stora men pengar saknas. Bilden är inte från Ingå. Vatten- eller avloppsrör i en grop, grävmaskinsskopan syns och det är vatten i gropen. Läckage. Bild: Yle/Jesper Alm kommunalteknik,infrastruktur,Vattenläckage,vattenläkage

En extra krydda utgör utvecklingen av vattenandelslagen. De ökade avsevärt i antal på 1990-talet. Nu blir de färre då de antingen ansluts till kommunens vattentjänstverk, fusioneras med andra vattenandelslag eller anlitar köptjänster.

Också lagstiftningen har ändrat flera gånger under de gångna åren. Skyldigheten att ansluta en fastighet utanför detaljplanerat område till ett vattentjänstverk är inte lika strikt som tidigare. Det räcker att fastighetens avloppsvattensystem uppfyller bestämmelserna i miljöskyddslagen och att hushållsvattnet i fastighetens brunn uppfyller kvalitetskraven enligt hälsoskyddslagen.

Det här har också gjort det svårare för andelslagen att upprätthålla en hållbar ekonomi.

Kraven för behandlingen av avloppsvatten på glesbygdsområden förmildrades också för tre år sedan. För en betydande del av fastigheterna försvann behovet av att ersätta det egna avloppsvattensystemet genom att ansluta fastigheten till ett vattenandelslags eller något vattentjänstverks nätverk. Också det här har minskat andelslagens finansieringsgrund då antalet som vill ansluta sig minskar.

Varifrån ska Ingåbornas vatten komma?

Ingå Vatten får i dag sitt vatten från Brännbollstad vattentag. Fortums vattentag fungerar som reservvattenkälla.

Det nya Östra Ingå vattenandelslag levererar ännu inget vatten. Men enligt planerna ska de i början köpa vatten från Sjundeå.

På sikt borde Ingå ta i bruk nya källor för hushållsvatten, säger konsulterna. Här finns det olika alternativ.

Vägskylt i Täkterby i Ingå.
Täkter norr om stamväg 51 har ett eget vattenandelslag med ett trettiotal kundfastigheter. Vägskylt i Täkterby i Ingå. Bild: YLE/Marit Lindqvist Ingå,täkter

Flygbild över Barösund
Barösund ligger i Ingå skärgård. I Barösund finns ett ännu mindre vattenandelslag. Det är det enda av de äldre tre vattenandelslagen som också sköter avloppsreningen åt sina kunder. Flygbild över Barösund Bild: Linus Westerlund / Yle Barösund,Barösund,Ingå,Västnyland,sommar,flygbilder,drönare

Ingå vattenverk kunde till en del höja sin kapacitet genom att ansluta Täkter vattenandelslags nätverk till det kommunala vattenverkets nätverk, föreslår konsulterna.

Konsulterna föreslår också att Ingå utreder möjligheten att ansluta till huvudstadsregionens (HRM) vattennät.

Att ta i bruk Storsandarnas vattentag finns också på förslag. Det kan dessutom trygga självförsörjningen av hushållsvatten i östra Ingå.

Det nuvarande vattentaget Brännbolstad väntas inte kunna leverera så mycket vatten som behövs i Ingå i framtiden.

Vem ska rena avloppsvattnet?

Avloppsvattnen från kommunens eget vattenverk leds i dag till reningsverket i Joddböle.

Hur man gör på sikt beror främst på i vilket skick Joddböle reningsverk är.

Om avloppsnätverket saneras, blir förutsättningarna överlag bättre, påminner konsulterna.

Konsulterna föreslår som ett första steg att östra Ingås avloppsvatten leds till HRM:s nätverk.

En lång låg röd byggnad.En bil står parkerad utanför. Grått vinterväder, lite snö.
Kommunens reningsverk finns i Joddböle. Bilden är från 2012. En lång låg röd byggnad.En bil står parkerad utanför. Grått vinterväder, lite snö. Bild: Yle/Veronica Montén reningsverk,Ingå,ingå reningsverk

I praktiken ska avloppsvattnet då rinna i ett rör till Störsvik i Sjundeå och därifrån vidare till ett av huvudstadsregionens stora reningsverk i Esbo. Ingå kommunfullmäktige har redan beslutat om pengar för förbindelseröret från Degerby till Störsvik, 1,5 miljoner euro.

Men det borde också utredas om hela kommunens avloppsvatten kan ledas till HRM-området, alltså till huvudstadsregionens avloppsnät.

I den nya linjen mellan Degerby och Störsvik kommer det nämligen också att finnas plats för kyrkbyns avloppsvatten.

Tanken har funnits i Ingå länge. Kommunen deltog därför redan vid millennieskiftet i byggandet av en överföringsledning från Sjundeå vidare till HRM-området.

"Bygg nya ledningar mellan kommundelarna och utred nya samarbeten"

Oberoende av om Ingå satsar på eget vatten och egen avloppsrening eller om Ingå går med i huvudstadsregionens stora nätverk så kommer det att kosta och kräva investeringar också i Ingå.

Konsulterna har också gjort upp en lista över satsningar som krävs för att Ingå ska få ett vatten- och avloppsnät som uppfyller både dagens och framtidens krav.

Många av investeringarna föreslås redan för perioden 2020-2025.

Här är några exempel på de första årens satsningar och vem som skulle betala dem:

  • Bygg en vatten- och avloppsledning mellan Degerby vattentag och Störsvik, cirka 7 kilometer. Kostnad 1,85 miljoner euro. Betalare: Ingå kommun och Östra Ingås vattenandelslag. Kommunen har redan beviljat pengar för den här investeringen.
  • Ta i bruk vattentaget Storsandarna. Kostnad 350 000 euro. Betalare: Ingå kommun.
  • Bygg vattenledning och eventuellt tryckavlopp mellan Storsandarnas vattentag och stamväg 51, cirka 2,8 kilometer. Kostnad 580 000 euro. Betalare: Ingå kommun (vattenledningen), Östra Ingås vattenandelslag (tryckavloppet).
  • Bygg vattenledning och tryckavlopp mellan Degerby vattentag och Stubböle, cirka 3,5 kilometer. Kostnad 930 000 euro. Betalare: Ingå kommun och Östra Ingås vattenandelslag.

Stort paket och många kockar

Beslutsfattarna i Ingå diskuterade vattenverkets utvecklingsplan på en aftonskola i början av november. Tekniska nämnden behandlade rapporten i slutet av året. Följande steg är kommunstyrelsen som väntas behandla vatten- och avloppsfrågorna i januari.

Politikerna i tekniska nämnden i Ingå har inte varit eniga i alla frågor. Men de ber nu kommunstyrelsen besluta om nästa steg: att utvecklingsplanen läggs offentligt fram och att kommunen ber om utlåtanden av de berörda parterna, bland annat vattenandelslagen, grannkommunerna och den övervakande statliga myndigheten.

Sedan kan man gå vidare i beslutsprocessen.

En husmodell står på en stor mängd sedlar.
Det är inte gratis att upprätthålla vatten- och avloppstjänster. Enligt lagen bör vattenverket i en kommun vara självbärande. Intäkterna ska med andra ord räcka såväl till personalens löner och andra driftskostnaderna som till de investeringar som behövs. En husmodell står på en stor mängd sedlar. Bild: Mostphotos bygge,renovering,kostnader,utgifter,renoveringskostnader

Debatten är knappast över. Också beslutet att framlägga planen krävde också en omröstning där rösterna föll fem mot fyra. De fyra som förlorade skulle ha velat remittera planen och hålla ett nytt möte om frågorna innan man går vidare.

Beslutsfattarna i Ingå måste hur som helst i något skede besluta hur de vill ha det med vatten och avlopp i framtiden.

Till saken hör att Ingå inte kan bestämma vad som helst när det gäller vatten- och avloppstjänster. Det är lagarna som utgör ramen för allt.

När det gäller östra Ingå har statliga myndigheter antytt att avloppsfrågan där måste lösas. Nylands Närings-, trafik- och miljöcentral meddelade i december att Degerbys detaljplaneområde enligt lagen måste höra till vattentjänstverkets verksamhetsområde både för vattenlednings- och avloppsnätverkets del.

Källor: Protokollet och bilagor från tekniska nämndens möte i Ingå 8.12.2020, e-postbrevväxling med Lena Selén om vatten och avlopp i Degerby.

Läs också