Lenholmens naturskyddsområde och naturstig ligger längs med Skärgårdsvägen ungefär tio kilometer från Pargas centrum mot Nagu. Lenholmen i Pargas fick första pris i tävlingen Årets landskapsgärning 2020. Tävlingen ordnas av Centralen för Lantbruks- och hushållskvinnor och temat för år 2020:s tävling var "Den förtrollande ängen".
Yle Åboland tog sig en vandring längs naturstigen tillsammans med Niklas Reuter, som ansvarar för områdets skötsel och Mikael Reuter, som var aktiv då naturskyddsområdet bildades. Deras släkt äger också en stor del av Lenholmens marker.
Niklas Reuter var den som nominerade Lenholmen till tävlingen och han är glad över att Lenholmen nu står som vinnare även i den nationella tävlingskategorin.
- Det känns jättebra. Det är ett område som har långa traditioner av bete och det representerar också en rik biodiversitet av lundområden, djur och växtlighet. Vi ville uppmärksamma det här och även göra Lenholmen lite mera känt för den stora allmänheten, säger Niklas Reuter.
Lenholmen är känd för sina ekar
Lenholmen omnämndes redan på 1500-talet, men det var på 1980-talet som området gjordes om till naturskyddsområde. Naturstigen, som är en vandring på cirka två kilometer, byggdes på 1990-talet.
- Initiativet togs av folk från naturskyddskretsar i Åbo och Åboland som tog kontakt med myndigheter och oss markägare och vi fick sen en ersättning för att vi avstod från våra rättigheter att bygga här och från att utnyttja området kommersiellt, säger Mikael Reuter.
Hela naturskyddsområdet är 30 hektar stort, men det är naturstigen på södra sidan av Skärgårdsvägen som kanske är mest känd för allmänheten.
- Lenholmen är ett av de områden i hela Finland där det växer mest ek. Vi vet ingenting om deras ursprung, men det är gamla och stora ekar, säger Mikael Reuter.
På stigen syns skillnaden mellan bete och vildmark
Då naturskyddsområdet skapades högg de ner träd för att skapa en öppen och gynnsam miljö för lövträd. På nästan hela området betar Runa-Britt och Thomas Willbergs boskap och Markus Karlssons får. Endast en liten del av naturstigen lämnas orörd.
Vi vandrar in i en lövskog med ek, skogslind och hassel. Omgivningen består av vackra lundar och öppna ängar. Efter en promenad i det vackra landskapet stannar vi vid ett staket som tar oss vidare in i en mera orörd del av naturstigen.
- Betet hindrar att slyet växer upp, men ibland måste vi röja också manuellt för att upprätthålla det här området. Här bredvid finns en avskild ruta där bete inte tillåts. Tanken är att naturskolor och grupper ska få en känsla av skillnaden mellan bete och vildmark, säger Niklas Reuter.
Längs med naturstigen finns många gamla träd som under årens lopp fallit i en storm. Men de träden röjs inte bort, utan får ligga kvar.
- De här fallna träden är viktiga miljöer för insekter. Här finns en väldigt stor population av olika insekter som kanske inte finns någon annanstans än på Lenholmen, säger Mikael Reuter.
Nya skyltar finns i planerna
Lenholmen sköts av flera olika samarbetspartner. Förutom betesdjurens ägare ordnar också Pargas naturskyddsförening och lokala fågelentusiaster slåttertalkon på området. Yrkesinstitutet Livias natur- och miljöstuderande gör kursarbeten och röjer området för att se till att ängarna inte blir slybevuxna. Då naturskyddsområdet grundades kom Forststyrelsen med som markägare och de sköter om naturstigen och skyltningen.
- Nu planerar Forststyrelsen tillsammans med Pargas stad att förnya naturstigens skyltar och infrastruktur. Vi hoppas att det här priset ger dem extra energi att satsa på det här, säger Niklas Reuter.
"Då den gamla eken föll förändrades hela landskapet"
Vi fortsätter vår vandring genom den mer vildvuxna delen av naturstigen. Här står sommarens gräs fortfarande högt och vi ser flera gamla stora ekar. Från det vildvuxna kommer vi återigen ner till ett öppnare landskap med picknickbord och toalett. På marken intill syns resterna av en enorm ek som föll vintern 1990-1991.
- Eken uppskattas vara omkring 450 år gammal, mer än så kan den inte ha varit för före den tiden fanns det vatten här. När jag var barn sades det att det här var Finlands största ek, men det lär ha funnits en större ek i Ekenäs. Men bland de största i Finland var den i alla fall, det behövdes sex personer för att ta runt den. Då den föll förändrades hela landskapet, säger Mikael Reuter.
"I dag räknar jag till sex svanar"
Vi fortsätter vår färd ut på udden till fågeltornet Mattholmsfladan. Tornet byggdes i slutet av 1990-talet och är populär bland fågelskådare och besökare.
- Det är den stora attraktionen här och det har varit väldigt viktigt för det här området. Där finns enorma mängder svanar och havsörnen kan man också se flyga över. I dag räknar jag till sex svanar vilket är många med tanke på att det är i slutet av december, säger Mikael Reuter.
- I fågeltornet finns ett anteckningshäfte där besökare får anteckna de fåglar de sett och det är långa listor. Det är flyttfåglar på våren, och bland annat olika andfåglar och vadarfåglar, säger Niklas Reuter.
Både Mikael och Niklas Reuter är stolta över att se att deras marker förvandlats till ett levande område och de är glada över att området nu ska få nya skyltar och fräschas upp.
- Det är underbart att ha det som ett naturskyddsområde och vi har ett bra samarbete med olika samarbetspartner. Jag tycker det är en välfungerande helhet, säger Mikael Reuter.
- Jag tycker att det kompletterar mycket av det här området i stort. Här finns ju flera populära vandringsleder som utgår från Sattmark och som på sätt och vis utgör en del av den här helheten, säger Niklas Reuter.
Artikeln uppdaterad 4.1 kl. 9.10 med ett förtydligande att eken som föll inte kan ha varit mer än 450 år gammal.
