Hoppa till huvudinnehåll

Nu får yrkeshögskolorna samma studerandevård som universiteten: ”Alla studerande blir mer likställda”

Porträtt av ung kvinna som ler och tittar in i kameran. Hon har en tröja där det står socionom.
Eliina Sarinko är nyutexaminerad socionom och Noviums styrelseordförande under 2020. Porträtt av ung kvinna som ler och tittar in i kameran. Hon har en tröja där det står socionom. Bild: Privat. Studerandekåren Novium,socionom,Eliina Sarinko

Med det nya året kommer en ny lag om högskolestuderandes hälsovård. Den innebär bland annat att också studerande vid yrkeshögskolor kan utnyttja tjänsterna vid Studenthälsan. "Det är jättebra, alla får rätt till samma hälsovård och det spelar ingen roll om man studerar på universitet eller yrkeshögskola", säger Noviums styrelseordförande Eliina Sarinko.

I Jakobstad har studerande vid yrkeshögskolan Novia tidigare haft en kommunal hälsovårdare på plats vid Campus Allegro två dagar i veckan. Men nu, när den nya lagen trätt i kraft och Studenthälsan tar över, kommer de att få vård genom köptjänster.

Det tror Tobias Nygård, styrelseordförande för studerandeföreningen Skruvster, är en utveckling mot det bättre.

– Det har varit väldigt olika hur hälsovårdstjänsterna sett ut från kommun till kommun. I Jakobstad har vi delat en hälsovårdare med andra utbildningar i staden och det har inte varit helt lätt att veta om någon finns där och om man kan gå dit. Så jag tror det blir lite lättare att få tag på hälsovård nu, säger Nygård.

Även Eliina Sarinko, styrelseordförande för studerandekåren Novium, tror att förändringen blir bättre för studerande vid yrkeshögskolor.

– Det gör att studerande överlag blir mer likställda. Alla får rätt till samma hälsovård och det spelar ingen roll om man studerar på universitet eller yrkeshögskola.

Hur har det funkat innan?

– Det har varit ganska delade meningar. Vissa tycker att det har funkat helt okej, andra att det inte funkat alls. Studenthälsan har sina specialister och det har gått snabbare i vissa fall att få läkartid. Och det är lättare att veta att man får ta kontakt när allt går via studenthälsan. Så jag tror det har varit en viss ojämlikhet, säger Sarinko.

Sarinko säger att många studerande kanske inte känner till vad förändringen innebär, förutom det att alla studerande nu måste betala en avgift på 35,80 euro per termin till FPA för vården, något som skapat diskussion, enligt Sarinko.

– De som inte använt studerandehälsovården måste betala avgiften oberoende, så de är lite fundersamma över varför de måste betala om de ändå inte använder tjänsterna. Men det ska vara lika för alla och om du går på vanliga hälsokontroller vid HVC och till tandläkaren kommer du ganska snabbt upp i avgiften du betalar, säger Sarinko.

Mer digitala vårdtjänster

Den nya lagen om studerandehälsovård för högskolestuderande trädde i kraft första januari, och syftet med lagen är att göra vården mer jämlik för alla studerande.

Tidigare omfattades bara studerande vid universitet av Studenthälsan, medan kommunerna ansvarade för yrkeshögskolestuderandenas vård. Men nu, med den nya lagen, får alla studerande vid en högskola gå till Studenthälsan och FPA står som ansvarig aktör istället för kommunerna.

Den nya lagen innebär en stor förändring också för Studenthälsans verksamhet. Förutom att kundunderlaget fördubblas till cirka 270 000 studerande och antalet anställda går från 550 till över 900, kommer de också att centralisera och digitalisera sina tjänster.

– Tjänsterna blir mer digitala och landsomfattande. SVHS tar emot via telefon eller chat, via en landsomfattande kanal, och därifrån slussas man vidare till digitala tjänster eller till ett lokalt arbetsteam på den egna hälsostationen, säger Elisabeth Smedman, distriktavdelningsskötare vid Studenthälsan i Vasa.

Elisabeth Smedman, direktör på studenthälsovården i Vasa.
Elisabeth Smedman är tidigare direktör för studenthälsan i Vasa men efter omorganiseringen distriktavdelningsskötare. Elisabeth Smedman, direktör på studenthälsovården i Vasa. Bild: Niklas Grönholm studenthälsovård,elisabeth smedman

Exempel på digitala tjänster kan vara preventivrådgivning, reserådgivning, digiläkartjänster eller näringsrådgivning, säger Smedman.

En del specialläkartjänster kommer att falla bort, som gynekologtjänster, berättar Smedman. Men istället kommer de att satsa på förebyggande vård och på att vara mer närvarande på studieplatserna.

– I framtiden kommer vi satsa ännu mer på studerandes omgivning och välmående. Vi försöker satsa mer på att ta tag i problemen innan de blir alltför stora.

”Resurserna ser ut att räcka”

Studerandemängden för Studenthälsan i Vasa fördubblas också, från 6 000 till 11 800 studerande. De flyttar även från Vasa centrum till nya utrymmen på campusområdet på Brändö.

Smedman tror att resurserna kommer att räcka till att ta att ta hand om de nya studerande, bland annat tack vare de nya digitala tjänsterna.

– Det kan hända att studerande klarar sig med den digitala tjänsten, men om studerande behöver tas emot på mottagningen tas hen emot, till exempel av vårt arbetsteam på Brändö.

– Vår ledning och FPA har räknat och bedömt hur mycket personal behövs. Sen gör de bedömningar hela tiden och ifall köerna blir för långa ska det finnas möjlighet att rekrytera mer personal. Vi hoppas att det ska räcka och just nu ser det bra ut, säger Smedman.

Kan finnas ett stort vårdbehov efter coronapandemin

Det har funnits en del oro över långa väntetider till den mentala vården. Men enligt Smedman har det varit lugnt, åtminstone i Vasa, under det gångna året eftersom studerande varit på distans under coronakrisen.

– Men nu kring julen har vi haft dåligt med tider när vi haft stängt på grund av flytten. Men från 4 januari har vi inga köer, för då får vi ny personal och det borde finnas bra med tider när vi öppnar åtminstone.

Kan det finnas en vårdskuld som sen uppenbarar sig när coronapandemin börjar vara över och studerande börjar söka sig till vården?

– Det tror jag. Jag tror det finns ett uppbyggt behov, bland annat bland yrkeshögskolestuderande, att komma till mottagningen och att ta kontakt. Det är vi beredda på.

Kan det bli problem på längre sikt?

– Det är möjligt, men vågar inte uttala mig om det, säger Smedman. Vi har bra med resurser just nu.

Eliina Sarinko vid Novium tror att Studenthälsan kommer att ordna vården så bra som möjligt, även om orosmoment finns.

– Det har varit stora diskussioner om den mentala sidan,