Hoppa till huvudinnehåll

Lögndetektorn: Varför tror vi på lögner? Våra psykologiska mekanismer ställer till det för oss

En fundersam man tittar på en datorskärm.
En fundersam man tittar på en datorskärm. Bild: Bruce Mars/Unplash, Yle datorer

Vi påverkas av en mängd psykologiska mekanismer som får oss att tro på falsk information. Ingen är immun mot påverkan, men om man förstår de bakomliggande mekanismerna, blir det lättare att stå emot lögnerna. Lögndetektorn hjälper dig att identifiera de främsta fnurrorna i tänkandet.

Den här artikeln har bearbetats till svenska från Johanna Vehkoos artikel om att identifiera de psykologiska mekanismer som får oss att tro på lögner.

Det är vanligt att vi skyller på algoritmer för att lögner sprids i sociala medier. Vi brukar också tala om filterbubblor och åsiktskorridorer. Och det är många som upplever att de befinner sig i en filterbubbla.

Men på riktigt är folks medieanvändning mångsidigare än så och det är många som utsätts för motsatta åsikter i sitt flöde i sociala medier. På riktigt verkar vår uppfattning om filterbubblor vara en myt som saknar vetenskapliga bevis. Vi skrev om det här redan år 2019

filterbubbla
Det är inte filterbubblor utan våra psykologiska mekanismer som får oss att tro på falska nyheter. filterbubbla Bild: Flickr, Serge Melki / Yle ekokammare

Ändå upprepas teorier om filterbubblornas påverkan både i media och i offentliga diskussioner så till den grad, att det här har blivit en sanning som vi inte längre ifrågasätter.

En orsak till det här är just de psykologiska mekanismer som får oss att tro på falska nyheter. Vi hamnar nämligen i en sanningsillusion.

Med sanningsillusion avses att vi tror på nästan vad som helst, bara man upprepar det för oss tillräckligt ofta. Under de senaste decennierna har fenomenet sanningsillusion resulterat i mängder av akademisk forskning.

En hjärna framför en dator.
När något upprepas tillräckligt ofta, tenderar vår hjärna att uppleva det som sanning. En hjärna framför en dator. Bild: Mikko Lehtola Yle Oppiminen,hjärnan

Fenomenet har undersökts genom att man utsätter försökspersoner för olika påståenden och ber dem bedöma om de upplever påståendena som sanna eller falska.

Testet har sedan gjorts på nytt efter en tid och flera forskningsresultat har visat att folk har en benägenhet att börja tro på påståenden som de hör tillräckligt ofta.

Trots att rubrikerna på falska nyheter är överdrivna och otroliga, har försökspersoner börjat uppfatta dem som sanna

År 2017 undersökte en arbetsgrupp som leddes av misinformationsforskaren Gordon Pennycook sanningsillusionens roll i spridningen av falska nyheter.

Arbetsgruppen samlade 200 försökspersoner som fick titta på tolv rubriker av vilka sex var falska och sex sanna. Efteråt fick försökspersonerna se sammanlagt 24 rubriker inklusive de sex falska rubrikerna.

Trots att de falska nyheternas rubriker var överdrivna och icke trovärdiga, började en del av försökspersonerna ändå uppfatta dem som sanna.

Trump i röd skärmhatt talar till åskådare.
Donald Trump är en mästare på att sprida lögner, men han har också utsatts för falska nyheter som sprids om honom. Trump i röd skärmhatt talar till åskådare. Bild: PETER FOLEY / AOP Valet i USA 2020,Donald Trump,Joe Biden

I början av experimentet trodde bara fem procent av försökspersonerna på en falsk nyhet enligt vilken Donald Trump förbjuder alla tv-program som innehåller homosexualitet. Men i slutet av experimentet hade antalet fördubblats och 10 procent av försökspersonerna trodde på rubriken. Enligt forskarna hade ändå ingen av försökspersonerna börjat tro på de allra vildaste påståendena, som till exempel att jorden är fyrkantig.

Forskningen visar ändå att om man i nyhetsflödet i sociala medier upprepade gånger ser samma falska nyhet, lämnar det spår i minnet. Efter en tid kan hjärnan börja uppfatta igenkänning som ett tecken på sanning.

Olika tankevridningar kan också vara nyttiga

- Falska nyheter kanske inte förändrade slutresultatet i presidentvalet i USA 2016, men de påverkade folks åsikter om kandidaterna, skriver professor Lisa Fazio i en artikel om hur falska nyheter och desinformation påverkar folks åsikter och tro.

Fakta skyddar oss alltså inte från sanningsillusion, eftersom forskningen visar att också personer som vet att ett påstående inte stämmer, kan till slut börja tro på lögner när de upprepas tillräckligt ofta.

Desinformation bygger uttryckligen på upprepning av lögner.

Säckpipetrubadur i Edinburgh
Bär mannen en kilt eller sari? Säckpipetrubadur i Edinburgh Bild: Yle/Malin Lindholm Skottland,säckpipa,trubadurer,Edinburgh

Fazios arbetsgrupp som är specialiserad på psykologi och neurovetenskap, testade hur effektivt desinformation fungerar genom att påstå för en testgrupp att den skotska folkdräkten för män heter sari. Försökspersonerna visste att kjolen heter kilt, men de blev ändå osäkra efter att ha hört påståendet två gånger.

Också personer som vet att ett påstående inte stämmer, börjar tro på lögner när man upprepar dem tillräckligt ofta

Sanningsillusionen är i allmänhet inte en onödig eller skadlig egenskap. Både den och olika tankevridningar har utvecklats för att underlätta vår vardag.

Barn på cyklar
Om vi inte per automatik litade på att det går att hållas upprätt när vi cyklar, skulle det vara betydligt svårare, eller omöjligt att cykla alls. Barn på cyklar Bild: Yle/Marti Brandt lekar

Det är i allmänhet en viktig egenskap att vi automatiskt litar på att den information vi får stämmer. Vi har lärt oss att jorden är rund, att gröt är ätbart och att det går att hållas upprätt när man cyklar.

Om vi inte trodde på att sådant stämmer, skulle vår vardag bli kaotisk och hopplös. Vi kan inte varje gång stanna upp och bedöma om vi kan vara säkra på att vi vågar gå in i en hiss eller över en bro och lita på att de håller vår tyngd.

Fel information stannar kvar i dina tankar och spökar också om felen skulle korrigeras

Våra hjärnor har ännu inte anpassats för en komplicerad informationsmiljö där vi utsätts för mängder av ny information från alla håll. Därför tror vi först lätt på den information som vi hör och litar på den. Man kan kalla det här fenomenet för att våra myter blir permanenta.

En flicka som viskar något till en flicka som ser förvånad ut.
Vi tenderar att tro på det vi hör först. Det krävs ansträngningar att ändra sina uppfattningar. En flicka som viskar något till en flicka som ser förvånad ut. Bild: CC skvaller

Ekokammare är ett uttryck som används för att beskriva en situation där en person, trots att hen får ta del av korrigerad information, fortsätter att ha negativa uppfattningar om en person eller ett fenomen som hen tagit del av tidigare.

Det är politikforskaren Emily Thorson som har myntat begreppet.

Vi tror på det vi hör först och håller oss till det

I den här artikeln använder vi två olika uttryck för falsk information: misinformation = vilseledande information som sprids av misstag och desinformation = vilseledande information som sprids avsiktligt.

Kännetecknande för hur vi bemöter vilseledande information som vi tar del av är att det ofta väcker en stark känsloreaktion, medan en korrigering av misinformation inte väcker några känslor alls.

Kännetecknande för ekokammare är att de bygger på samband mellan orsak och verkan i sammanhang där sambandet inte existerar på riktigt.

En annan intressant term är bakslagseffekten. Det här innebär att korrigering av fakta i vissa fall kan leda till att felaktiga uppfattningar förstärks.

Politikforskarna Brendan Nyhan och Jason Reifler upptäckte den här effekten när de undersökte amerikaners uppfattningar om irakiska massförstörelsevapen.

När Nyhan och Reifler forskade folks attityder till influensavaccin kunde de konstatera att folk inte ändrade sina negativa uppfattningar om vaccin, trots att de haft tillgång till och godkänt korrigerad information.

En vaccinmotståndare i Italien under en demonstration år 2017.
Enligt forskning är det särskilt svårt att få vaccinmotståndare att ändra sin uppfattning. Bilden är från en antivaccinationsdemonstration i Italien 2017. En vaccinmotståndare i Italien under en demonstration år 2017. vaccin,antivaccindemonstrationerna i Italien 2017

Under de senaste åren har bakslagseffektens existens debatterats livligt i forskarkretsar. Färska studier visar nämligen att bakslagseffekten är sällsynt och påträffas endast i polariserade frågor.

Politiker utnyttjar tankevridningar

Inom psykologin har man på sistone fokuserat mycket på att forska kring tankevridningar. Det kändaste fenomenet är bekräftelsejäv, det vill säga en benägenhet att ta till sig information som passar ens egen världsbild. I fenomenet ingår också att man tar avstånd från information som strider mot ens världsbild.

När vi efter bekräftelsejäv tar ett steg djupare in i misinformationsträsket, kommer vi till det som kallas för motiverade slutsater. Det här innebär att en person ser tydligare de motiveringar som stöder ens egen världsbild än de motiveringar som utmanar den egna världsbilden.

Brexitpartiets ledare Nigel Farage pekar upp i luften.
Populistiska ledare är särskilt skickliga på att utnyttja argument till sin egen fördel. På bilden den brittiska brexitledaren Nigel Farage . Brexitpartiets ledare Nigel Farage pekar upp i luften. Bild: /All Over Press Brexit

Det som kännetecknar personer som faller för bekräftelsejäv och motiverade slutsatser är att de besitter mycket information och har starka åsikter om politik. De är skickliga på att utnyttja lämpliga argument och använder dem gärna till sin fördel.

Människan stöter bort information som strider mot hens egen världsbild

Populistiska politiker är skickliga på att utnyttja psykologiska mekanismer för att nå ut till sina väljare.

Faktagranskare vid The Washington Post har bevisat att Donald Trump under sin presidentperiod ljög mer än 130 000 gånger. Lögnerna blev faktiskt så många att The Washington Post blev tvungen att skapa en helt egen kategori för de lögner som Trump upprepat mer än 20 gånger.

Tyvärr har det här journalistiska arbetet inte haft någon betydelse för Donald Trumps anhängare, eftersom de redan har impregnerats av den kopiösa mängden av upprepade lögner. Fenomenen bekräftelsejäv och motiverade slutsatser har lett till att Trumps väljare helt enkelt vill tro på sin kandidat.

Fenomenet sanningsillusion leder sedan ytterligare till att folk börjar uppfatta lögner som sanna.

Brittisk forskning från 2019 visar att väljare inte överger sina favoritpolitiker trots att de har åkt fast för lögner.

Kuvassa Donald Trumpin kannattajia
Trumps anhängare uppfattar obehagliga sanningar om Trump som lögner. Kuvassa Donald Trumpin kannattajia Bild: EPA / Cristobal Herrera-Ulashkevich Donald Trumps valkampanj,Donald Trump,USA

Forskning visar att trots att väljare inser att deras favoritpolitiker har ljugit, har det ingen betydelse för dem.

Det här beror på hjärnans tvåstegsprocess för att behandla lögner:

1. Hjärnan godkänner i allmänhet ny information som sann, men ofta bara under en bråkdels sekund. Efter det börjar hjärnan processa informationen. Men första fasen, att ta emot informationen sker automatiskt.

2. Andra fasen innebär att hjärnan måste arbeta och fatta beslut om huruvida informationen är sann eller falsk. Tyvärr uteblir processens andra fas ibland.

Psykologiprofessorn Daniel Gilbert, som skapade den psykologiska tvåstegsprocessen år 1991 har sagt:

Människorna är godtrogna varelser som har lätt att tro och svårt att misstänka.― Daniel Gilbert
Ett finger pekar upp mot en tecknad hjärna.
Allas hjärnor arbetar, men inte lika mycket och inte heller på samma sätt. Ett finger pekar upp mot en tecknad hjärna. Bild: Mostphotos hjärnan

Vi skapar också själva misinformation

En färsk studie som gjorts på universitetet i Ohio visar att folk också själva skapar misinformation.

All falsk information kommer alltså inte utifrån. Det här kom man fram till när forskare lät 110 försökspersoner läsa fyra texter som innehöll statistik på kontroversiella samhällsfrågor i USA.

Ett ämne var invandringen från Mexiko. I experimentet presenterade man genom statistiska bevis att invandringen minskat mellan åren 2007-2014.

Efteråt bad man försökspersonerna skriva ner de siffror som de just tagit del av. Resultatet var att deltagarnas uppfattning om invandringen korrelerade med deras attityder.

Om försökspersonen antog att invandringen ökat, skrev hen nämligen upp en högre siffra. Under experimentet undersökte forskarna också försökpersonernas ögonrörelser.

Aktivister protesterade mot Trump och May under G7-toppmötet i Taormina  i fjol
Man kan säga att siffror inte ljuger, men en del personers hjärnor vill inte tro på siffror som går emot deras uppfattning. Aktivister protesterade mot Trump och May under G7-toppmötet i Taormina i fjol Bild: EPA/ETTORE FERRARI Trump,Theresa May

Det visade sig att om en deltagare upplevde att statistiken stred mot hens förhandsuppfattning, började hens ögon röra sig oroligt vid åsynen av siffrorna. Det här hände inte om uppgifterna motsvarade försökspersonens förhandsuppfattning.

I ett annat experiment tog man reda på hur misinformation sprider sig. Här tog man i bruk en klassisk metod, nämligen leken “trasiga telefonen” där någon viskar en mening åt en annan och informationen förändras allt medan budskapet går vidare från en deltagare till en annan.

I experimentet gav man korrekta uppgifter om mexikansk invandring till den första personen. Hen ombads skriva de korrekta siffrorna på en lapp och ge lappen vidare till följande som skulle skriva en ny lapp och ge den vidare till följande. I slutet av kedjan hade siffrorna blivit miljontals högre än vad de var från början.

Eventuellt kunde resultatet ha blivit annorlunda, om man i förväg hade förklarat åt försökspersonerna varför siffrorna inte såg ut som de förväntade sig.

När man korrigerar falsk information är det viktigt att låta bli att upprepa misinformation

Experimentet visar hur viktigt det är att man genom faktagranskning förklarar vad man baserar sina uppgifter på och varför en viss information inte stämmer. Annars går det inte att korrigera myter och felaktiga uppgifter. När man bryter en myt, måste man alltså ersätta den med en ersättande förklaring.

De psykologiska mekanismer som beskrivs i den här artikeln hjälper oss att förstå människors förmåga att uppfatta och ta till sig faktagranskning. När man korrigerar falsk information är det alltså viktigt att inte upprepa lögnerna, för då finns det en risk att man förstärker dem.

Om man ändå är tvungen att upprepa lögnen, är det viktigt att genast från början vara tydlig med att det är fråga om felaktiga uppgifter.

Två bilder på Greta Thunberg bredvid varandra. Hon sitter på ett tåg och äter mat, men på den ena versionen har skogen i fönstret bytts ut mot svältande barn i afrika.
Obs! Det här är en bildmanipulation som spreds i syfte att svartmåla klimataktivisten Greta Thunberg. Två bilder på Greta Thunberg bredvid varandra. Hon sitter på ett tåg och äter mat, men på den ena versionen har skogen i fönstret bytts ut mot svältande barn i afrika. Greta Thunberg,Fake News,Photoshop

Vad korrekt och ny information beträffar lönar det sig att upprepa informationen flera gånger så att mottagarens hjärna vänjer sig och godkänner informationen.

Vi kan inte skylla på sociala medier eller algoritmer för att vilseledande och falsk information sprids

Visserligen har sociala mediers och sökmotorernas algoritmer möjliggjort att lögner sprids snabbare och längre än någonsin förr.

Men det är vi själva som bär ansvaret för att sprida bara korrekt och faktagranskad information. Om vi alla tog vårt ansvar i att sprida bara korrekt information, skulle vi faktiskt ha nytta av sociala medier och algoritmer.

Algoritmer och sociala medier.
Det är på allas vårt ansvar att sluta sprida lögner. Algoritmer och sociala medier. algoritmer,sociala medier

Lär dig att identifiera vridningar i ditt tänkande:

Upprepningsillusion

När du har lärt dig ett nytt begrepp eller har diskuterat något med en vän, kan du slås av känslan att du efteråt stöter på just den här informationen överallt.

Till exempel:
- Jag pratade just om vita träningsskor med min kompis och nu marknadsför Facebook vita träningsskor åt mig!

Tillgångsheuristik

Heuristik innebär genvägar i tänkandet där hjärnan strävar efter att lösa svåra uppgifter. Begreppet härstammar från Amos Tverskys och Daniel Kahnemans forskning från 1970-talet.

Tillgångsheurestik innebär att om vi inte hittar den information vi behöver i vårt minne, ersätter vi informationen med något motsvarande som passar mer eller mindre bra i sammanhanget.

Kvinna ser förvånad ut när hon tittar på sin mobiltelefon.
Det lönar sig för var och en av oss att tänka lite längre än vår första impuls. Kvinna ser förvånad ut när hon tittar på sin mobiltelefon. Bild: Mostphotos smarttelefoner,sociala medier,mobiltelefoner,Förvåning,förvånad

På det här sättet löser vi ett problem genom att utnyttja information som dyker upp i hjärnan först i stället för att utnyttja mer korrekt information.

Till exempel: Vi är benägna att vara mer rädda för flygplansolyckor än bilolyckor, trots att bilolyckor är vanligare.

Förankring

Att fatta beslut utgående från siffror kan vara svårt, särskilt om vi inte exakt vet vilka siffror vi behöver för vår bedömning.

Då kan det hända att vi helt enkelt drar fram något som vi kan kalla för ett ankare. Det här leder till att vi fattar beslut utgående från ankarsiffran utan att riktigt veta vad siffran grundar sig på.

Till exempel: Någon säljer sin läderrock på loppis för 35 euro, men prutar summan till 25 euro. Du köper rocken eftersom summan känns betydligt längre än det ursprungliga priset. Efteråt fattar du ändå att rocken är värd högst 15 euro.

Representationsheuretik

Stereotypa uppfattningar som vi ofta är helt omedvetna om styr våra tankar och våra beslut.

Till exempel: Vi kan ha en förhandsuppfattning om att en läkare ska vara manlig. Därför kan vi bli förvånade om det är en kvinna som tar emot oss på läkarmottagningen.

Den här artikeln har skrivits av Johanna Vehkoo och översatts till svenska av Heidi Finnilä