Hoppa till huvudinnehåll

Pandemin satte samarbetet mellan Finland och Sverige på prov – nu ska krisansvariga i bägge länder gå gemensamma kurser

Gränskontrollanter och en rad bilar.
Skulle problemen i gränsområdena ha undvikits om vi hade kommunicerat bättre? Hanaholmen har tagit initiativ till ett program för krishantering mellan länderna. Gränskontrollanter och en rad bilar. Bild: Antti Ullakko / Yle Lappland,Torneå-Haparanda,Länsi-Pohja sjukvårdsdistrikt,coronavirusutbrottet i Finland 2020,Torneå,gränser,gränskontroller,regionala begränsningar,gränsövervakning,Gränsbevakningsväsendet

Nu ska Finland och Sverige börja samarbeta mera inom civil krishantering. Det kan handla om allt från naturkatastrofer till cyberhot och pandemier. Dessutom kan länderna lära sig av bristerna på kommunikation under coronapandemin, säger den expert som Svenska Yle har talat med.

Idag offentliggörs ett nytt program för krisberedskap, som är ett samarbete mellan Finland och Sverige och går under namnet Hanaholmen-initiativet.

Samarbetet går ut på att olika personer med ansvar för krisberedskap träffas för gemensamma kurser. Hanaholmen-initiativet har välsignats av bägge länders statsministrar.

Det är Försvarshögskolan i Stockholm som ansvarar för kurserna, och därtill kommer Hanaholmen att arrangera årliga träffar på hög nivå för att behandla krishanteringsfrågor.

Vilka typs kriser kommer man att förbereda sig på och hur kan länderna hjälpa varandra? Vi ställer frågorna till Försvarshögskolans expert Fredrik Bynander.

Hur stort är behovet av ett program för krisberedskap?

- Jag tror att behovet har vuxit under ganska många år. Vår uppmärksamhet dras mot Östersjöområdet. Och allt fler problem som vi har, och hot som finns mot våra länder är gränsöverskridande, säger Bynander.

- Vi behöver hjälpas åt på olika sätt. Sverige och Finland är kanske de två länder i Norden som har bäst förutsättningar att göra det.

Inom vilka områden är det lättast att samarbeta?

- Jag tror att det enklaste är naturhändelser, som skogsbränder och översvämningar. Där borde vi fungera snabbt, utan speciellt mycket byråkratiskt krångel, att man kan skicka de resurser som andra har behov av. Där tycker jag att vi kan bli bättre, och det är ett ganska oproblematiskt område.

Ett område som det kan vara svårare att samarbeta kring är flyktingkriser. Det såg man år 2015, då ländernas olika politik påverkade situationen i olika riktning i Finland och Sverige.

Däremot är cybersäkerhet ett område där man kunde samarbeta mycket mera, säger Fredrik Bynander.

- Våra näringsliv är väldigt sammanknutna. Vi har ett gemensamt intresse i att se till att de har så bra förutsättningar som möjligt, och det gäller inte minst cybersäkerhet. Så att finska och svenska företag kan verka i en tryggare miljö och inte utsättas för till exempel olika typer av företagsspionage, säger Bynander.

Dålig kommunikation mellan länderna under pandemin

Coronapandemin har satt krisberedskapen på prov, och samarbetet mellan Finland och Sverige har inte fungerat särskilt väl. Alla nordiska länder fattade sina egna beslut om gränsstängningar och ingen hann egentligen informera grannen.

Sveriges utrikesminister Ann Linde sade i våras i en uppmärksammad intervju i Dagens Nyheter (bakom betalmur), att hon tror att det lämnar sår i det nordiska samarbetet.

På vilket sätt kan man ta man lärdom av de här bristerna i det nya programmet för krisberedskap?

- Min uppfattning är att svenska myndigheter trodde att man skulle landa i mer likartade strategier, därför var många överraskade. Svenska myndigheter trodde också att man skulle göra fler undantag, för att få till exempel sjukvården i gränsområdena att fungera, säger Bynander.

- Det visade sig att Finland, Norge och sedermera också Danmark tog sina strategier, restriktioner och rekommendationer på mycket större allvar än vad Sverige gjorde.

Det har varit ett uppvaknande för svenska myndigheter. Ska man kunna samarbeta på ett bra sätt måste man ta hänsyn till grannländernas strategier mycket tidigare och mycket tydligare. Förhoppningsvis har Sverige och svenska myndigheter lärt sig en del av det skedda, säger Bynander.

- Vi har en lång tradition av att konsultera varandra innan vi fattar långtgående beslut. Här gjordes inte det från något håll egentligen, säger han.

- Det är något vi bör fundera över, också via ett sådant här program. Det är lite av en nordisk tanke som går förlorad om vi inte har den här typen av överläggningar. Det hade vi haft för 15 år sedan. Jag tror det är en av orsakerna till att vi har fått problem i gränsområdena, säger Bynander.

Läs också