Hoppa till huvudinnehåll

Finländarnas tillit till beslutsfattarna har blivit bättre – men folket är fortfarande delat

Ihmisiä kävelyllä Esplanadin puistossa.
Tilliten till de statliga beslutsfattarna har stigit med över 20 procentenheter. Tilliten till flera andra typer av beslutsfattare har också blivit bättre. Ihmisiä kävelyllä Esplanadin puistossa. Bild: Henrietta Hassinen / Yle strandpromenad,Esplanadparken,jul,julprydnader,coronavirusutbrottet i Finland 2020

Hälften av finländarna litar på de statliga och kommunala beslutsfattarna, medan endast var tredje litar på landskapens makthavare och EU-politiker.

Det här visar en undersökning som kommunbranschens utvecklingsstiftelse Kaks låtit göra.

Undersökningen visar att folket är tudelat när det kommer till förtroendet för beslutsfattarna.

En majoritet av finländarna har inte förtroende för varken statliga (49 procent) eller kommunala beslutsfattare (48 procent).

Grafik över tillit till statliga beslutsfattare.
Grafik över tillit till statliga beslutsfattare.
Graf över tillit till kommunala beslutsfattare
Graf över tillit till kommunala beslutsfattare

Närmare 60 procent hyser misstro mot EU-beslutsfattare och 51 procent mot landskapsbeslutsfattare. 34 procent av finländarna säger ändå att de litar på landskapsbeslutsfattare och 33 procent litar på EU-beslutsfattare.

När det gäller statliga beslutsfattare svarade 45 procent av finländarna att de litar på dem medan 46 procent litar på de kommunala beslutsfattarna.

Mer tillit nu än 2016

Undersökningen gjordes senast år 2016 och sedan dess har siffrorna blivit betydligt bättre.

Speciellt tilliten till de statliga beslutsfattarna har förbättrats. I den förra undersökningen svarade endast en fjärdedel att de litar på de statliga beslutsfattarna.

Statsminister Juha Sipilä (C), finansminister Petteri Orpo (Saml) och Euroapaminister Sampo Terho (NA) vid riksdagens plenum den 19 juni 2017.
För fem år sedan var Juha Sipilä (C) statsminister. Då var tilliten till de statliga beslutsfattarna inte lika bra. Statsminister Juha Sipilä (C), finansminister Petteri Orpo (Saml) och Euroapaminister Sampo Terho (NA) vid riksdagens plenum den 19 juni 2017. Bild: All Over Press Juha Sipilä,Petteri Orpo,Regeringen Sipilä,Centern i Finland,Samlingspartiet,Sampo Terho,riksdagen,Plenum,Nytt alternativ,Blå framtid

EU:s beslutsfattarna får också bättre betyg. Tilliten till dem har ökat med 15 procentenheter.

En förbättring syns också vad gäller beslutsfattarna på kommunal- och landskapsnivå, tilliten till dem har ökat med cirka 10 procent.

Sannfinländska väljare kritiska – SFP:s anhängare positiva

Unga finländare i åldern 18–30 har mest tillit till beslutsfattare. Mest kritisk är man i åldern 41–60 år.

En skillnad syns också i partitillhörighet. De sannfinländska väljarna är överlag mer kritiska än andra medan Svenska folkpartiets och Centerns väljare har mest tillit till de kommunala beslutsfattarna.

Vänsterförbundets anhängare är tillsammans med Sannfinländarnas (Sannf) mest kritiska.

När det gäller tillit till de statliga beslutsfattarna är De grönas, SFP:s och SDP:s väljare positivast.

Samlingspartiets väljare är tudelade när det gäller statliga beslutsfattare medan en majoritet av Sannfinländarnas anhängare inte litar på de statliga beslutsfattarna.

De sannfinländska väljarna känner speciellt stor misstro inför EU:s beslutfattare. 84 procent av dem litar inte på EU-politiker.

Även en majoritet av Kristdemokraternas, Centerns, Vänsterförbundets och Samlingspartiets anhängare litar inte på EU:s beslutsfattare. SDP:s anhängare är kluvna.

En majoritet av dem som stöder De Grönas och SFP litar däremot på EU-beslutsfattarna.

Överlag litar de akademiskt utbildade litar mer på beslutsfattarna än de som inte har dylik utbildning. Arbetslösa har sämre tillit till beslutsfattare jämfört med de som har ett jobb.

Studerande hör till en av de grupperna som har mest tillit till beslutsfattarna.

Undersökningen gjordes i november 2020. Cirka 4 500 personer i åldern 18–79 i Fastlandsfinland intervjuades.

Läs också