Hoppa till huvudinnehåll

Atlantic Crossing: En storserie full med fakta, kuriosa och fiktion

Märta står vid ett stort skrivbord och pekar bestämt mot presidenten som sitter i stolen.
Kronprinsessan Märtha (Sofia Helin) och Franklin D. Roosevelt (Kyle MacLachlan) i storserien Atlantic Crossing. Märta står vid ett stort skrivbord och pekar bestämt mot presidenten som sitter i stolen. Bild: Julie Vrabelova / Cinenord Atlantic Crossing,Sofia Helin,Kyle MacLachlan,Kyle MacLachlan som Franklin D. Roosevelt

Året är 1940, andra världskriget rasar och Norge ockuperas av Tyskland. Kungafamiljen måste fly och splittras. Kronprinsessan Märtha och familjens tre barn flyr till USA. Där inleder Märtha en nära relation med president Franklin D. Roosevelt.

Kronprinsessans närvaro i Washington kommer att påverka presidentens syn på vad som pågår i Europa. Men det som börjar som vänskap blir snart tillgivenhet och konflikter.

I ett försök att kämpa för sitt land, sätter hon sitt äktenskap på spel och får presidentens stöd. Ett spel där allt har ett pris.

Atlantic Crossing visades i Norge i slutet av 2020. Serien älskades men fick också en hel del kritik, inte minst från historiker som ifrågasatte hur stora friheter man får ta i en dramatisering för att det inte skall förvränga historien.

Så vad är fakta och vad är fiktion? Var har manusförfattarna tagit sig friheten att fritt tolka vad som skedde och var har sanningen helt fått ge vika för ett bättre manus? Nedan har vi samlat några intressanta punkter från varje avsnitt.

Kolla gärna igenom efter att du tittat på respektive avsnitt.

Samtliga avsnitt av Atlantic Crossing finns nu tillgängliga på Yle Arenan. På Yle Fem sänds serien söndagar kl. 21.00.

Fakta & fiktion - Atlantic Crossing - Avsnitt 1

1. Vinkade Märtha verkligen med armen i 90 graders vinkel?
Ja!
I gamla filmklipp kan man se Märtha vinka med hela armen i rät vinkel och med handen vänd lite mot ansiktet.

2. Blödde verkligen kronprinsessan Märtha näsblod när hon blev upprörd eller rädd?
Nej!
Kronprinsessan led av migrän och dålig hälsa hela livet, något som doldes för allmänheten. Men näsbloden är påhittad och ett dramaturgiskt tillvägagångssätt för att illustrera hennes hälsa.

Kronprinsessan Märtha med en tidning i handen och blod i näsan.
Kronprinsessan Märtha med en tidning i handen och blod i näsan. Bild: Cinenord / Yle Sofia Helin,Atlantic Crossing,avsnitt 1

3. Blev passagerarfartyget Mira angripet 7 april?
Nej!
I verkligheten blev skeppet angripet 3 april. Nyheten om angreppet stod i tidningarna den 5 april. I dramatiseringen har serieskaparna valt att ändra på datumet för angreppet.

4. Måste kungafamiljen gömma sig för flygangrepp i Lillestrøm?
Ja!
Kungafamiljen och den norska regeringen reste i samma tåg då tyskarna invaderade Oslo 9 april 1940. De måste söka skydd på stationen när Kjeller flygplats blev bombat.

Kronprinsessan med skrämd min, springandes på en perrong.
Kronprinsessan med skrämd min, springandes på en perrong. Bild: Cinenord / Yle Atlantic Crossing,Sofia Helin,Sofia Helin som kronprinsessan Märtha

5. Är det sant att Märtha och barnen nekades inresa i Sverige?
Ja och nej!
Den dramatiska gränspasseringen är omdiskuterad. Prinsessan Astrid som var sju år under flykten har berättat att gränsen var stängd och att man bestämde sig att köra genom bommen. Einar Østgaard (hovdamen Ragnis son) som också var med under flykten var då tio år och hävdar att det inte kan stämma. Den norska och den svenska gränskontrollen låg en bit ifrån varandra och det kan därför hända att båda har rätt.


Fakta & fiktion - Atlantic Crossing - Avsnitt 2

1. Satt Franklin D. Roosevelt verkligen i rullstol?
Ja!
Roosevelt blev diagnostiserad med polio som 39-åring, 1921, tolv år innan han blev president. Han blev i regel avbildad sittandes på en stol eller i en bil. Vid mindre ceremonier kan man se Roosevelt stående, men då med god hjälp av Secret Service och stöttande skenor.

2. Var faktiskt kronprins Olav önskad som försvarschef 1940?
Ja!
I dramaserien är det Otto Ruge som ger förslaget att Olav, då general och amiral, skall få jobbet som Norges första Försvarschef. Olav svarar att det skall bli honom en glädje och en sann ära.

I verkligheten togs förslaget upp i statsrådet 22 april 1940 medan bomberna regnade. Även om försvarsminister Ljungberg och statsminister Nygaardsvold var för förslaget så blev det inte så. Otto Ruge var istället den som fick jobbet och Olav måste vänta tills juni 1944 innan han blev utnämnd.

Scen ur serien Atlantic Crossing där svenska kungen ser sur ut.
Scen ur serien Atlantic Crossing där svenska kungen ser sur ut. Bild: Cinenord / Yle Atlantic Crossing

3. Var svenska kungen verkligen så tyskvänlig?
Ja!
Kung Gustav V var mycket tillmötesgående och lojal mot Tyskland. Hans fru, drottning Victoria, var kusin till kejsar Vilhelm II och påverkade honom i pro-tysk riktning. Gustav V mötte flera nazistledare och Adolf Hitler kort före krigsutbrottet - trots att Sverige förklarat sig neutralt.

När det gäller det norska kungahuset hamnade Gustav V i kläm. Han ville bevara sitt goda förhållande till Tyskland samtidigt som han ville bevara det norska kungahuset. I ett telegram till Hitler 16 juni 1940 bad han därför rikskanslern att tillåta ett fortsatt norskt regentskap. Så kunde monarkin bestå - men under tysk kontroll. När kung Haakon fick telegrammet refererat i sin bas i London blev han rasande. Han uppfattade som att svenska kungen vill att han skulle abdikera och hans relation till Gustav V var ansträngd livet ut.

4. Blev Märtha verkligen erbjuden cyanid av sin bror?
Nej, detta är påhittat.
Det finns inga bevis för att Märtha skulle ha haft giftkapslar med sig på sin resa till USA eller att hon skulle fått något liknande av sin bror, prins Carl.

Helt otänkbart är det dock inte, om man får tro prinsessan Astrid berättelse om resan över Atlanten.
"Jeg tror [Märtha] var fast bestemt på å ta oss barna og seg selv av dage hvis så galt skulle skje at vi falt i tyskernes hender," berättar hon i biografin Kronprinsesse Märtha – Hustru, mor og medmenneske av Arvid Møller.

En liten trasnportbåt. Ombord ser vi Märtha som håller i sonen Harald och de tittar båda framåt.
En liten trasnportbåt. Ombord ser vi Märtha som håller i sonen Harald och de tittar båda framåt. Bild: Cinenord / Yle Atlantic Crossing,Sofia Helin,avsnitt 2

5. Sjöng verkligen norska sjömän "Ja, vi elsker" i Petsamo?
Ja!
Kronprinsessan reste under täcknamnet "Mrs. Jones" som en av 897 passagerare. Norska sjömän sjöng nationalsången då de såg kungligheterna på den lilla transportbåten ut till fartyget American Legion och Märtha lyfte upp lille Harald så högt hon kunde.

För en dramaserie är det en händelse nästan för bra för att vara sann, men händelseförloppet bekräftas av Florence Harriman i hennes bok Mission to the North.


Fakta & fiktion - Atlantic Crossing - Avsnitt 3

1. Var verkligen American Legion på väg mot den tyska blokaden
Ja!
Det var ett avtal mellan Tyskland och USA. American Legion tog rutten via norska kusten även om det skulle ha varit kortare att resa längre norrut. Skeppet hade stora amerikanska flaggor målade på båda sidorna för att markera neutralitet.

2. Fick kronprinsessan ett panikanfall just innan presskonferensen i USA?
Nej!, det är dramatisering.
Kronprinsessan Märtha och barnen fick stor uppmärksamhet i amerikanska pressen och det är sant att hon höll en presskonferens vid ankomsten.

- Det är känt att kronprinsessan ogillade att tala offentligt och att hon pågades av migrän. Vi vet att hon fick migrän när hon blev stressad men panikanfallet är dramatiserat, säger manusförfattaren Linda May Kallestein.

Märta och Roosevelt sitter i en bil sedd framifrån, båda ler.
Märta och Roosevelt sitter i en bil sedd framifrån, båda ler. Bild: Cinenord / Yle Atlantic Crossing,Sofia Helin,Kyle MacLachlan,avsnitt 3

3. Körde president Roosevelt och Märtha undan Secret Service
Nej!, men vi vet att de körde mycket bil tillsammans.
- Vi vet att Roosevelt var en skojare och kunde köra ifrån Secret Service. Vi vet också att Roosevelt och Märtha var goda vänner och att de körde mycket bil tillsammans, säger Linda May Kallestein.

Men scenen är alltså påhittad. Scenen där presidenten kör tillsammans med kronprinsessan för att hitta en bostad är också påhittad. Men det stämmer att Roosevelts folk hjälpte dem att hitta en bostad och att han själv var med på flera av dessa turer. Bland annat den där de hittade Pooks Hill som blev kronprinsessans och barnens hem under åren i USA.

4. Blev Buckingham Palace bombat av tyskarna under andra världskriget
Ja! men två händelser har slagits samman i serien.
I dramatiseringen kan vi se kung Haakon och kronprins Olav söka skydd i bombskyddet i Buckingham Palace. Nikolai Østgaard har i sin dagbok från 7 september beskrivit hur bomberna föll nära slottet och de tog skydd.

De norska kungligheterna flyttade sedan från palatset 9 september och den 13 september träffades Buckigham Palace inte mindre än nio gånger. Brittiska kungen och drottningen klarade sig oskadad men tre av tjänstefolket skadades. Händelser från 7 och 13 september har alltså slagits samman till en i serien.

Kung Haakon och krinprins Olav utanför ett delvis sargat Buckingham Palace.
Kung Haakon och krinprins Olav utanför ett delvis sargat Buckingham Palace. Bild: Cinenord / Yle Atlantic Crossing,Tobias Santelmann,Søren Pilmark,avsnitt 3

5. Stämmer det att Franklin och Eleanor hade ett skenäktenskap?
Ja! En affär avslutade deras förhållande 1918.
President Roosevelt hade ett förhållande till sekreteraren Lucy Rutherford. En affär som uppmärksammades och var lika känt i samtiden som den mellan Bill Clinton och Monica Lewinsky. För Roosevelts fortsatta karriär förblev de gifta men Eleanor hade två krav: all kontakt till Lucy måste brytas och hon ville aldrig dela säng med honom igen.


Fakta & fiktion - Atlantic Crossing - Avsnitt 4

1. I avsnittet talat Märtha om branden på Skaugum när hon beskriver läget i Europa. Brann det verkligen?
Ja!
Huvudbyggnaden på Skaugum var ett stort trähus från 1891. Men den 20 maj 1930 bröt det ut en brand, bara några månader efter att kronprinsparet hade flyttat in. Orsaken till branden var troligtvis ett fel i ett elsystem, inga personer kom till skada men huset brann ner till grunden på tre timmar. Som Märtha säger i serien hjälptes grannar, lokalbefolkning och anställda åt med att rädda så mycket som möjligt. En ny huvudbyggnad i sten stod klar 1932.

Märtha i närbild med blod rinnande ur näsan.
Märtha i närbild med blod rinnande ur näsan. Bild: Cinenord / Yle Atlantic Crossing,Sofia Helin,Sofia Helin som kronprinsessan Märtha

2. Fick Märtha näsblod under sitt tal i sjömanskyrkan?
Nej, det är en dramatisering.
I början av avsnittet skall Märtha hålla ett tal i en sjömanskyrka nära sitt nya hem i Pooks Hill. Men Wilhelm Morgenstierne, Norges minister i Washington, skriver om hennes tal och hon klarar inte att genomföra det.
Kronprinsessan besökta flera gånger sjömnaskyrkor, bland annat i Baltimore 1940. Men just den här scenen är påhittad för att visa att ministern inte alltid respekterade Märthas gränser för att uppträda offentligt.

3. Är scenerna från Pooks Hill inspelade i det riktiga huset?
Nej, huset revs redan på 1960-talet.
Det riktiga Pooks Hill låg i delstaten Maryland på gränsen till Washington D.C. Hit flyttade Märtha och barnen på senhösten 1940 men idag finns här hotell, tennisbanor och bostadshus. Scenerna är istället inspelade på det Amerikainspirerade Chateau Kotěra lite öst om Prag.

4. Blev Roosevelt verkligen kallad "gudfar" av kronprinsbarnen?
Ja, han önskade det själv.
Kronprinsbarnen Astrid, Ragnhild och Harald kallade Roosevelt "gudfar" eftersom han inte ville bli kalla "Mr. President" och det var ovant för barnen att kalla någon vid förnamn.
De kom fram till alternativet "gudfar". Det var ju långt innan det ordet fick sina säregna associationer, skriver Lars Roar Langslet i boken Kong Olav V av Norge: monarkiet i en brytningstid

Ragnhild och Astrid i rosa klänningar kramar om Roosevelt.
Ragnhild och Astrid i rosa klänningar kramar om Roosevelt. Bild: Cinenord / Yle Atlantic Crossing,Kyle MacLachlan,avsnitt 4

5. Fick barnen en hundvalp till jul?
Ja!
Eftersom deras egen hund "Vimsa" blev kvar i Norge vid flykten fixade "gudfadern" en ny till dem i julklapp. Detta bekräftas av prinsessan Astrid i boken Astrid: prinsesse av Norge:
"Første julen vi var i Amerika fikk jeg en hund i julegave, av president Roosevelt. Det var en voksen hund, men det gjorde ingenting. Den var min, og den hjalp på savnet."


Fakta & fiktion - Atlantic Crossing - Avsnitt 5

1. Var Alfred Isaksen verkligen bjuden på middag hos presidenten som hedersgäst?
Nej, det är påhittat.
Karaktären Isaksen är påhittad men kronprinsessan Märtha gav sjömän som varit i kriget nyheter om deras familjer hemma i Norge.
- Det är påhittat att Isaksen var med på middagen, men det stämmer att Roosevelt tog med framstående gäster hem till Märtha. Framställningen av hennes hem som en oformell, social arena är riktig, säger serieskaparen Alexander Eik.

2. Blev kronprins Olav tackad av Morgenstierne medan Märtha lämnade rummet?
Nej, det är en dramatisering.
I serien blir kronprins Olav tackad för sina insatser kring den så kallade lend and lease -akten medan Märha blir förbisedd och lämnar rummet.

- Vi har hittat på denna scen för att visa det faktum att Märtha sällan fick erkännande för sina insatser. Hon blev ombedd att göra saker och satte stor energi på det, men blev inte sedd. Det måste ha varit sårande för sån är människans psykologi, säger manusförfattaren Linda May Kallestein.

Scenen illustrerar också utmaningen med att göra drama på historiska händelser, menar Kallestein. Den visar på sårbarheten i förhållande mellan människorna Märtha och Olav i det privata rummet där dokumentationen är bristfällig.

Ung sjöman hälsar på Märtha utanför Pooks Hill.
Ung sjöman hälsar på Märtha utanför Pooks Hill. Bild: Cinenord / Yle Atlantic Crossing,avsnitt 5

3. Stämmer det att sjömän besökte Pooks Hill?
Ja, men de övernattade inte där.
Flera källor berättar att norska sjömän och krigsflyktingar sökte och fick hjälp av kronprinsessan Märtha, och att många besökte Pooks Hill. Men det finns inga källor som bevisar att de skulle ha övernattat där. Besökena skedde dagtid och ordnades av norska ambassaden. Men det stämmer att Märtha visade stor omsorg för sjömännen.

"Hun delte ut julepakker og besøkte også båtene for å se hvordan de hadde det. Når de fortalte historier, kunne hun høre på dem i flere timer, ifølge", står det i boken Hustru, mor, medmenneske av Arvid Møller.

4. Höll kronprinsessan verkligen ett tal i Madison Square Garden?
Ja, men först 1943.
En av kronprinsessan Märthas största insatser under andra världskriget var Röda korset -insamlingar där hon talade på Norges vägnar. Att hon uppträdde i Madison Square Garden stämmer och också att hon blev introducerad av Eleanor, men det hela skedde några år senare än det gör i dramaserien.

- Vi gör några stora hopp för att komprimera fem års krigshistoria och samtidigt få med det viktigaste, säger serieskaparen Alexander Eik.

I dramaserien talar kronprinsessan om flykten från Norge och hur allt blev förändrat, men det är påhittat.

- Vi hittade aldrig innehållet i talet, därför måste vi hitta på det hon säger från scenen, säger Eik.

Märtha med slutna ögon och med Roosevelt tätt intill.
Märtha med slutna ögon och med Roosevelt tätt intill. Bild: Cinenord / Yle Atlantic Crossing,Sofia Helin,Kyle MacLachlan,avsnitt 5

5. Hade president Roosevelt romatiska känslor för kronprinsessan Märha?
Troligtvis, men det betyder inte att de hade ett förhållande.
I slutet av femte avsnittet har Märtha och Roosevelt kört från Secret Service. Presidenten berättar att hon skall få åka på turné runt i USA. Märtha blir väldigt glad, tackar presidenten och för en stund ser det ut som han skall kyssa henne. Detta är fiktion.

- Vi har haft som utgångspunkt att president Roosevelt hade ett romantiskt förhållande till kronprinsessan. Många källor beskriver detta, men det betyder inte att de skulle haft ett fysiskt förhållande, säger manusförfattaren Linda May Kallestein.

Bland annat står det i boken Franklin and Eleanor: An Extraordinary Marriage av Hazel Rowley att presidenten var begeistrad i kronprinsessan och att hon flörtade med honom.

Norska historikern Trond Norén Isaksen har hittat dokumentation på att de två umgicks inte mindre än 248 dagar under tidsperioden 1940 - 1945. Han har i intervjuer beskrivit att Märtha hade obegränsad tillgång till Roosevelt men att ryktena om att hon skulle ha varit en älskarinna var del av en svartmålningskampanj mot presidenten.


Fakta & fiktion - Atlantic Crossing - Avsnitt 6

1. Existerade det tyska telegrammet?
Ja! men kontexten är fiktion
I det sjätte avsnittet av Atlantic Crossing blir Märtha kallad till Vita huset. Amerikanska underrättelsetjänsten har snappat upp ett telegram från "Mr. Johnsen" sänt till Hitlers kontor om att Märtha och barnen önskar återvända till Norge.

I verkligheten har ett sådant telegram skickats men amerikanerna fick aldrig reda på det och det blev känt först efter kriget. Enligt telegrammet skulle Märtha ha berättat till en kväkare hon har tillit till att hon vill återvända. Kväkaren hette på riktigt Malcolm R. Lovell och var dubbelagent. Han jobbade tillsammans med tyska diplomaten Hans Thomsen som var avsändare och därmed verklighetens Mr. Johnsen. Vad som var telegrammets avsikt förblir dock ett mysterium.

2. Provoserade utrikesminister Trygve Lie kronprinsen i statsrådet?
Nej, det här är dramatisering.
"Den amerikanska presidenten verkar intressera sig för andra saker än kriget i Europa" dundrar utrikesministern under ett möte i London och hänvisar till amerikansk skvallerpress och brittisk underrättelsetjänst.
Kommentaren om brittiska underrättelsetjänsten hänvisar till ett verkligt uttalande av Roald Dahl som var spion i USA under andra världskriget och till en av sina kontakter skall ha sagt "Kronprinsessan är en mycket förnäm dam. Presidenten har fått för sig att han gärna vill ligga med henne".

Sådana element har sedan inspirerat till handlingen i dramaserien.

- Vi vet inte om den underrättelsen nådde dem men alla sådana element, både det som är dokumenterat och tomrummen i dokumentationen, har inspirerat oss i dramatiseringen, säger manusförfattaren Linda May Kallestein.

Scen där Trygve Lie (Anders T. Andersen) ställer en syrlig fråga till kronprins Olav.
Scen där Trygve Lie (Anders T. Andersen) ställer en syrlig fråga till kronprins Olav. Bild: Cinenord / Yle Atlantic Crossing,Anders T. Andersen,avsnitt 6

3. Drog Olav på impuls till USA för att konfrontera Märtha?
Nej, besöket var planlagt

Kronprins Olav åkte till USA i december 1941, men bitterhet och svartsjuka var inte motivet.

- Problemen i förhållandet är påhittade, säger Kallestein och fortsätter.

- Vi har ställt oss frågan. Vad kan ske med ett par som bor på varsitt håll i världen, i en situation på liv och död, med mycket press utan möjlighet till tät kontakt och utan att veta utfallet.

I verkligheten var besöket en överraskning för Märtha men det hade planerats en god stund. Efter diplomati mellan Norge och USA skulle kronprinsen på en föredragsturné. Resan till USA startade 11 december 1941 och bestod av 62 flygtimmar under nio dygn och genom fyra världsdelar. Själva turnén pågick i 22 dygn och kronprinsparet fick tillbringa mycket tid tillsammans under denna tid. Kronprinsen och hans adjutant reste tillbaka till London först i maj 1942.

4. Blev Ulla ledd till altaret av kung Haakon?
Ja!
Ulla Østgaard gifte sig med löjtnant Erling Welle-Strand 1943 och leddes till altaret av kung Haakon. I verkligheten gifte de sig alltså senare än i dramaserien där avsnitt sex handlar om tiden 1941 och 1942. Bröllopet hölls i England där Welle-Strand var stationerad. I Atlantic Crossing har han fått efternamnet Hammersøy. Ullas far, Nikolai, var vid tillfället i USA tillsammans med kronprins Olav.

Märtha i ett mörkt rum tar motvilligt emot en nyckel för att kunna gömma sig i källaren.
Märtha i ett mörkt rum tar motvilligt emot en nyckel för att kunna gömma sig i källaren. Bild: Cinenord / Yle Atlantic Crossing,Sofia Helin,Sofia Helin som kronprinsessan Märtha

5. Tog yska soldater i land nära Märthas sommarbostad?
Ja, men kronprinsfamiljen var inte där när det skedde.
Kronprinsfamiljen tillbringade varje sommar i USA på landet, ett nytt ställe för varje år. Sommaren 1942 höll idyllen på att brista då Märtha och barnen kunde ha blivit en del av "Operation Pastorius".

I operationen sände tyskland två ubåtar till USA med tysk-amerikanska sabotörer. Det ena teamet gick i land i Florida, det andra vid Amagansett på Long Island. Planen var att förstöra en rad strategiska mål.

Ingenting tyder dock på att kronprinsessan eller barnen skulle ha varit målet för aktionen som ägde rum 12 juni. Kronprinsfamiljen flyttade till sommarhuset först 2 juli. Kustbevakningen fann mängder av vapen, sprängmedel och pengar nergrävda i sanden, men sabotörerna var amatörer med allt för lite träning för uppdraget.


Fakta & fiktion - Atlantic Crossing - Avsnitt 7

1. Försökte Eliza verkligen kidnappa kronprinsbarnen?
Nej, händelsen är påhittad
I det sjunde avsnittet får Eliza Forbes vara ensam med kronprinsbarnen en stund och försöker lura in dem i en bil. Hon har samarbetat med tyskarna men Secret Service kommer till undsättning och arresterar Eliza. Kidnappningsförsöket är helt fiktivt men har inspirerats av innehållet i ett verkligt meddelande från Roosevelt till Märtha.

I ett meddelandet som är daterat 14 september 1942 varnade Roosevelt Märtha för Mrs. Forbes som bor i Hyde Park och som Märtha och barnen besökt. Roosevelt har nu fått veta att Forbes är nära vän med familjen Quisling i Brooklyn (broder till Vidkun Quisling) och att hon själv utan tvivel är nazi-sympatisör.

Scen ur Atlantic Crossing där man försöker kidnappa kronprinsbarnen.
Scen ur Atlantic Crossing där man försöker kidnappa kronprinsbarnen. Bild: Cinenord / Yle Atlantic Crossing,avsnitt 7

2. Fick Märta Storkorset?
Ja!
3 augusti 1942 fyllde Haakon 70 år. Dagen blev firad i London och Märtha reste också i verkligheten till London för att närvara. Resan planerades i hemlighet och hon reste under täcknamn från Washington till London i ett militärt transportplan. Som i serien blev Märta tilldelad Storkorset av St. Olavs Orden under festmiddagen. Märtha blev kvar i London till 11 september och innan hon reste tillbaka höll hon också ett radiotal till norska folket.

3. Mötte Olav en krigsflygare på puben?
Mötet är påhittat, men flygaren existerade.
Efter ett gräl med Märtha drar Olav ut på puben där han träffar krigsflygaren och löjtnanten Thorbjørn Tradin och hans gravida fru Tulla.

- Mötet tar hårt på Olav. Han har känt sig militärt overksam sen 9 april och här träffar han en ung man som deltar i luftstriderna samtidigt som han själv gömmer sig för bomberna. Tradin skall representera allt som Olav känner att han borde vara. Han har till och med familjen med sig i London, berättar manusförfattaren Linda May Kallestein.

I verkligheten träffades inte Thorbjørn och Olav men flygaren är baserad på en verklig person. Han hette egentligen Rolf Thorbjørn Tradin och var ledare av jaktflygavdelningen på Fornebu och sköt ner ett tyskt plan när Norge ockuperades 9 april 1940. Tradin blev med tiden löjtnant för 611-bataljonen i Storbritannien.

4. Åkte Eleanor till London för att ge Olav äktenskapsråd?
Hon reste till London, men mötet är påhittat.
Eleanor Roosevelt reste ensam till London 1942 inbjuden av Drottning Elizabeth. Drottningens önskan var att Eleanor på nära håll skulle se de brittiska kvinnornas insats under kriget. Eleanor besökte också bombade områden och talade med brittiska och amerikanska styrkor. I sina memoarer har hon berättat om de hårda ransoneringarna i landet som också gällde Buckingham Palace. En dryg månad befann hon sig i London men det finns inga källor som tyder på att hon skulle ha träffat kronprins Olav.

Fleischer tittar sig i spegeln just innan han skall begå självmord.
Fleischer tittar sig i spegeln just innan han skall begå självmord. Bild: Cinenord / Yle Atlantic Crossing,avsnitt 7

5. Blev general Fleischer tilldelad Krigskorset?
Ja!
Efter att mot sin vilja ha blivit sänd till Kanada blev generalmajor Carl Gustav Fleischer den 1 december 1942 kommenderad till att bli militärattache i Washington D.C. Den tjänsten var vanligtvis för officerare av lägre rang.
Han tilldelades Krigskorset för "framgångsrik planläggning och ledning av fälttåget i Nordnorge 1940" den 18 december.
Fleischer kom aldrig till USA utan sköt sig med sitt tjänstevapen i Ottawa 19 december. Hans personlighet och relation till Nygaardsvold-regeringen har fascinerat historiker, statsvetare och fackmilitärer i årtionden.


Fakta & fiktion - Atlantic Crossing - Avsnitt 8

1. Blev Olav beordrad till rollen som försvarschef i statsrådet?
Ja, han blev försvarschef 30 juni 1944.
I det sista avsnittet av Atlantic Crossing blir Olav beordrad till försvarschef. Det är en ställning han tidigare velat ha men nu ser han det som en förolämpning när kriget verkar gå mot sitt slut. Serieskaparna har använt detta för att förmedla en spänd stämning mellan kung Haakon och kronprins Olav.

- När kungen stöder förslaget om att kronprinsen borde bli försvarschef, är det för att han förstår att han hållit tillbaka sin son, förklarar manusförfattaren Linda May Kallestein.

I verkligheten var detta något som både Olav och regeringen ville. Regeringen ansåg att den militära ledningen måste stärkas, både med tanke på samarbetet med de allierade och för att att få mer auktoritet när man skulle återuppbygga Norge efter kriget. Den 30 juni blev Olav beordrad till tjänsten.

"Kronprinsen tog sig an uppgiften med all sin energi och med ett humör, optimism och anda som spred sig neråt i leden", skrev överste Oswald Nordlie, kungens överadjutant.

Märtha sitter i fotändan av presidentens säng och ser ledsen ut.
Märtha sitter i fotändan av presidentens säng och ser ledsen ut. Bild: Cinenord / Yle Atlantic Crossing,Sofia Helin,avsnitt 8

2. Stormade Märtha in till den dödssjuka presidenten?
Nej, det är påhittat.
I serien får kronprinsessan Märha veta att presidenten är dödssjuk och att han inte vill ha besök. Hon trotsar då säkerhetsvakten och besöker honom. Detta möte är påhittat.

- Vi måste få få sätta punkt för relationen mellan Märtha och Franklin. När hon förstod att han var döende var det viktigt för henne att ta farväl. Vad de sa till varandra bakom stängda dörrar är inte dokumenterat så vi har föreställt oss hur det sista mötet kan ha varit, berättar manusförfattaren Linda May Kallestein.

Ser man till anteckningar i Roosevelts dagbok möttes inte Märtha och Roosevelt så mycket den sista tiden innan hans död den 12 april 1945.

3. Ville Märtha bli kvar i USA efter kriget?
Nej, det är påhittat.
Kronprins Olav kom till USA i mitten av januari och i dramaserien reser han ifrån familjen mitt i natten utan att meddela om det eller att ta farväl. Detta är fiktion och spinner vidare på de fiktiva problemen i relationen mellan Olav och Märtha.

- De är nu ett splittrat par, som har blivit emotionellt främmande för varandra. I den situationen är det inte klart att hon önkar åka hem, berättar manusförfattaren Kallestein.

Denna osäkerhet kommer senare i avsnittet fram i ett samtal mellan Märtha och hovdamen Ragni Østgaard. Men Ragni vill inte höra på pratet om att de kanske skall stanna i USA.

I verkligheten hade kronprinsparet ett lyckligt äktenskap, något som bland annat beskrivs i Minnesbok om kronprinsesse Märtha, skriven av Nikolai Ramm Østgaard.

Kronprinsessans kärlek till Norge och hennes önskan att återvända är vida dokumenterat.

4. Kom kronprins Olav hem innan resten av familjen?
Ja.
Den 8 maj 1945 var tyskarnas kapitulation ett faktum och Vidkun Quislings regering blev arresterad. Regeringen i London tog sig olika vägar tillbaka till Norge och 13 maj kom kronprins Olav tillsammans med några ur regeringen med ett brittiskt marinfartyg till Norge. Han möttes av jublande folkmassor i huvudstaden.

Närbild på kronprinsparet då de leende möter folket i Oslo.
Närbild på kronprinsparet då de leende möter folket i Oslo. Bild: Cinenord / Yle Atlantic Crossing,Sofia Helin,Tobias Santelmann,avsnitt 8

5. Möttes kungafamiljen av jublande folkmassor när man återvände 7 juni 1945?
Ja!
Datumet 7 juni betyder mycket för norska kungafamiljen och det var ingen slump att detta datum valdes. 7 juni 1905 upplöste Stortinget unionen med Sverige och 7 juni 1940 var datumet när kungen och kronprinsen tvingades lämna Norge. Fem år senare, 7 juni 1945, kom en samlad kungafamilj till Rådhusplassen i Oslo. Också i verkligheten tog kronprins Olav båt ut till skeppet för att möta familjen.

- Mötet med pappa är det starkaste minnet jag har från 7 juni 1945, har prinsessan Astrid berättat.

Flera tusen mötte dem på kajen för att välkomna dem hem.

Källa:
Faktarutorna är versioneringar av NRKs sammanställning Atlantic Crossing - Fakta, kuriosa och fiksjon. På NRK:s webbsidor kan du läsa fler och mer ingående fakta kring varje avsnitt.

Lyssna också på Kulturpoddens avsnitt från 9 januari om vad som händer när fakta blir fiktion i serier som Atlantic Crossing och The Crown.