Hoppa till huvudinnehåll

"Ofta säger de bara att allt är okej" - en del unga mår sämre och det märks tydligt i ungdomsarbetet i Raseborg

  Bilden visar skuggor på marken i Helsingfors centrum i augusti 2020.
Det kan finnas flera orsaker till att unga mår dåligt. Specialungdomsledare Camilla Lindholm räknar upp pandemin, klimatkrisen och sociala medier som exempel på saker som kan påverka ungas mående. Bilden visar skuggor på marken i Helsingfors centrum i augusti 2020. Bild: Silja Viitala / Yle augusti,2020,Helsingfors,ville,människor,män,kvinnor,skuggor,höst,ljus (strålning),ekonomi,konsumtion,Recession,kapitalism,Våld mot kvinnor,psykiskt våld,våld,partnervåld,våld i närrelationen,skilsmässa,brottslighet,organiserad brottslighet,ungdomsarbetslöshet,arbetslöshet,depression,vinterdepression,anonymitet,konjunkturuppgång,ungdomar,unga vuxna

I december rapporterade rektorer i Raseborg om ökat illamående bland skolelever. Också skolhälsovården och ungdomsledare har tydligt märkt att problemen ökar. De efterlyser mera stöd åt unga och föräldrar, och mer närvarande vuxna tas upp som en lösning.

Rektorerna meddelade i en skrivelse till stadens bildningsnämnd om ökad frånvaro, likgiltighet för skolgång och respektlöst beteende mot både klasskamrater och personal. En del av problemen har förstärkts i samband med coronaepidemin.

– De unga som tidigare mått dåligt mår allt sämre i nuläget. Ett stort problem som vi har haft länge är att de unga som är i störst behov av hjälp kan vara svåra att nå, säger Michael Westerlund som är enhetschef för Raseborgs förebyggande hälsovård och rehabilitering och har ansvar över stadens skolhälsovårdare.

En ung man i kort ljudbrunt hår och svart skjorta med svart ytterkappa på.
Michael Westerlund säger att det behövs mer resurser till elevvården och stöd för både unga och deras föräldrar. En ung man i kort ljudbrunt hår och svart skjorta med svart ytterkappa på. Bild: Ellen Forsström / Yle Raseborg,Karis,skolhälsovård,förebyggande hälsovård,rehabilitering,Västnyland,michael westerlund

Illamående kan betyda ökat våldsamt beteende och missbruk

Skolhälsovården säger att ungdomar överlag mår bra men att en del mår allt sämre. Det ökade illamåendet visar sig på olika sätt.

– Det handlar om ökat våldsamt beteende, drogmissbruk och ångest samt andra psykiska problem. Det har varit mer problem med våld bland ungdomar och att de förstör saker i skolorna, sparkar in glasväggar och liknande, säger Westerlund.

Westerlund tar också upp att unga filmar olyckshändelser och slagsmål, utan att agera på situationen. Han tycker att man borde betona etiska aspekter i mobilanvändning i större grad.

Också ungdomsledaren Nadine Mannström och specialungdomsledaren Camilla Lindholm har märkt att dylika problem blivit vanligare.

– Här på ungdomsgårdarna är unga allt mer rastlösa. Vi får också säga till allt fler gånger om respektlöst språkbruk mot varandra, säger Nadine Mannström som arbetar på Ekenäs ungdomsgård.

Att unga beter sig respektlöst mot varandra är också något som rektorerna i Raseborg lyfter fram.

– När något är på tok med en ung försöker jag tala med dem. Men jag vet inte om de unga själv förstår vad som är fel, ofta säger de bara att allt är okej, säger Camilla Lindholm.

Tre ungdomsledare i Raseborgs stads svarta logojackor. Från vänster Nadine Mannström, Camilla Lindholm och Marko Hakala
Ungdomsledaren Nadine Mannström jobbar med unga i Ekenäs medan Camilla Lindholm träffar unga på olika orter som hör till Raseborgs stad. Här är de tillsammans med kollegan, ungdomsledaren Marko Hakala som jobbar i Ekenäs. Tre ungdomsledare i Raseborgs stads svarta logojackor. Från vänster Nadine Mannström, Camilla Lindholm och Marko Hakala Bild: Ellen Forsström / Yle Ekenäs,ungdomar,Raseborg,ungdomsledare,specialungdomsledare

Camilla Lindholm tycker att det är viktigt att försöka tala med unga och visa dem att de kan lita på vuxna. Hon säger också att det tar lång tid att bygga upp tillit så att de unga vågar öppna upp sig.

Många faktorer påverkar ökat illamående

Både ungdomsledarna och skolhälsovården lyfter fram att det finns många orsaker som ligger bakom problemen de ser bland unga. Coronapandemin, distansstudier samt färre fritidsaktiviteter tros förstärka problemen.

– Orsaker till sämre mående är individuella och kan vara en blandning av många saker, säger Michael Westerlund.

Ung kvinna sitter på en bänk med mobiltelefon i handen,
Sociala medier är på gott och ont. Under pandemin har unga lätt kunnat hålla kontakt med varandra men samtidigt kan de också skapa stor press på hur de unga ska vara. Ung kvinna sitter på en bänk med mobiltelefon i handen, Bild: Jani Aarnio / Yle sociala medier,Some

Special ungdomsledaren Camilla Lindholm tror att unga i dagens läge har mycket att oroa sig över.

– Vi är mitt inne i en klimatkris och en pandemi, det handlar om liv och död. Också sociala medier skapar stor press på unga och för med sig ett överflöd av information både på gott och ont, säger Camilla Lindholm.

Mer närvarande vuxna ses som en lösning

Svaren på vad som borde göras är entydiga. Både skolhälsovårdare och ungdomsarbetare efterlyser ökat samarbete mellan professionella och mer stöd åt unga och föräldrar.

– Vi behöver mer resurser till elevvården och stöd för både unga och deras föräldrar. Vi kan inte bara fokusera på ungdomarna, vi måste också kunna hjälpa föräldrarna, säger Michael Westerlund.

Ett gult trähus inne i en stad. Det är Karis ungdomsgård, Villa Haga en mulen, snöfri januaridag 2020
Ungdomsgårdarna i Raseborg har fått öppna igen efter att ha haft stängt på grund av coronaviruset. . Ett gult trähus inne i en stad. Det är Karis ungdomsgård, Villa Haga en mulen, snöfri januaridag 2020 Bild: Yle / Tiina Grönroos ungdomsgårdar,Karis,ungdomsgården villa haga

Ungdomsledarna har under hösten inlett rastverksamhet i flera grundskolor i Raseborg, det här på skolornas initiativ. De har också dragit föreläsningar om rusmedel.

– Vi bryr oss om de unga och finns här för dem. De kan alltid vara i kontakt med oss, också då ungdomsgårdarna är stängda, säger Nadine Mannström.

– Det skulle vara fint att ha någon vuxen på skolorna som är till endast för de unga, fortsätter hon.

De vill påminna att ungdomsgårdarna i Raseborg nu har fått öppna igen efter att ha haft stängt på grund av coronaviruset.

– Viktigt är att alla vi vuxna talar med ungdomarna och hör hur de mår, föräldrar kan också be om hjälp av oss ledare, säger Camilla Lindholm.