Hoppa till huvudinnehåll

Corona orsakade olagligt långa vårdköer – nu blir de kortare igen

Operationssjuksköterskorna Carita Vuorenpää och Lotta Lantto vid Jorvs sjukhus i operationssalen.
Under coronaepidemin har vårdköerna varit långa, men de börjar nu kortas av. Operationssjuksköterskorna Carita Vuorenpää och Lotta Lantto vid Jorvs sjukhus i operationssalen. Bild: Henrietta Hassinen / Yle Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt,Helsingfors universitets centralsjukhus,Jorv sjukhus,Esbo,juli,2020,Helsingfors,sjukhus,Wuhan-coronavirus,coronavirus,COVID-19,hälsa,social- och hälsovårdstjänster,virussjukdomar,smittsamma sjukdomar,karantän,Förkylning,influensa,intensivvård,intensivvårdsavdelningar,sjukvård,operation,operationssalar,sjukskötare,koronaviruspandemi,hälso- och sjukvård,epidemier,pandemier,andningsskydd,barnsjukhus,Nya barnsjukhuset,hälsovård,vårdpersonal,medicin,läkarundersökningar,läkare,patientdatasystem,sjukjournaler,patienter,omvårdnad ,Hälso- och sjukvårdsfack,social- och hälsovårdsreformen (sote),SOTE-ICT,Valfrihet av social- och hälsotjänster,patientrum

Vårdgarantin förutsätter att man ska få vård inom sex månader. Trots det har många patienter varit tvungna att vänta längre än ett halvår på att få den vård de behöver under coronaepidemin.

På grund av coronaepidemin har vårdköerna vuxit explosionsartat i hela landet. Värst har situationen varit i Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt.

I slutet av augusti 2020 hade närmare 7 000 personer köat längre än sex månader för att få vård inom HUS. Något lagen garanterar att man inte ska behöva göra.

Vid samma tidpunkt år 2018 bestod kön av drygt 800 personer.

Under hösten har man enligt HUS:s senaste rapport lyckats förkorta väntetiden avsevärt. I november hade färre än 4 000 patienter väntat längre än sex månader.

Olagligt långa köer till specialsjukvården, men de blir kortare

I början av epidemin växte vårdköerna till vissa enheter inom specialsjukvården kraftigt eftersom dess lokaler och personal användes för att behandla coronapatienter.

– Vi var tvungna att utöka vårdkapaciteten för att klara av coronapatienterna och därför blev till exempel kirurgin lidande. Kirurgins operationssalar användes för att vårda coronapatienter. Även personal och utrustning från kirurgin användes för behandling av coronasmittade, säger Teppo Heikkilä, förvaltningsöverläkare vid HUS.

Under sommarmånaderna lugnade coronasituationen ner sig i Finland. Då hann sjukvården omorganisera sig och planera inför den andra vågen av smittspridning.

– Efter sommaren har vi haft mer detaljerade beredskapsplaner där målet har varit att ta hänsyn till specialsjukvårdens behov för att kunna fördela bördan så jämnt som möjligt.

Väntetiden till icke-brådskande operationer, som till exempel ögonoperationer, ökade i synnerhet under 2020.

Ännu i november hade drygt en fjärdedel av de patienter som var i behov av ögonoperationer och mun- och käkkirurgi väntat längre än den lagstadgade väntetiden.

– Våren var svår för vår personal. 20 procent av personalen flyttades till olika covidrelaterade uppgifter. De arbetade på covidavdelningen eller på intensiven och också med provtagning, säger Erna Kentala, direktör för Huvud- och halscentrum vid HUS.

Ena Kentala, direktör för Huvud- och halscentrum vid HUS
Huvud- och halscentrums direktör Erna Kentala tror att vårdköerna når normallängd nästa höst. Bild: privat Ena Kentala, direktör för Huvud- och halscentrum vid HUS Helsingfors universitets centralsjukhus,Erna Kentala

– Vanligen opererar vi i 18 operationssalar men under våren och sommaren hade vi bara tillgång till sex salar. Vi förlorade även några ur personalen efter den tunga våren och nu utbildar vi nya experter som kan ta hand om patienterna.

Sjukhusen sanktioneras inte trots långa vårdköer

Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården, Valvira, övervakar hälso- och sjukvården i Finland.

Sedan 2007 övervakar Valvira också vårdgarantin och kan utdela sanktioner för de sjukvårdsdistrikt som inte garanterar vård inom sex månader.

Men några böter behöver inte betalas under 2020.

– Vi har ansett att det under epidemin vore orimligt eftersom sjukvårdsdistrikten behöver alla resurser för att kunna sköta patienterna. Vi kan inte övervaka utan att ta hänsyn till de omständigheter som råder i samhället, säger Leena-Maija Vitie, jurist på Valvira.

Antal patienter som väntat på vård längre än 180 dagar.
Antal patienter som väntat på vård längre än 180 dagar.

Det ser ljusare ut i år

Kentala berömmer sjukvårdspersonalen för deras flexibilitet under det gångna året och hoppas att vårdköerna kortas ner ytterligare under 2021.

– Vi hoppas att väntetiden för öron-, näs- och halssjukdomar kan återgå till det normala redan före sommaren. För ögonsjukdomar tar det lite längre, men troligen är väntetiden nästa höst densamma som före pandemin.

– Men det förutsätter att vi alla håller oss till restriktionerna så att spridningen inte tar fart igen, säger Kentala.

Teppo Heikkilä påminner ändå om att vi inte kan återvända till ett alldeles normalt läge medan epidemin pågår.

Ett coronavaccin kommer inte ha en omedelbar effekt på de långa vårdköerna.

– Under senhösten har köerna kortats av något, men om läget förvärras igen och patienterna ställer sig i vårdköerna i normal takt kommer köerna att växa igen.

Läs också