Hoppa till huvudinnehåll

Nytt skede i elfte september-rättsprocessen inleds i dag på Guantánamo

En amerikansk flagga bakom taggtråd som omger fånglägret Guantanamo Bay
En amerikansk flagga bakom taggtråd som omger fånglägret Guantanamo Bay Bild: EPA/MIKE BROWN Guantanamo Bay detention camp,guantanamo

I dag på måndagen vänds ett nytt blad i en historisk rättsprocess mot fem män som åtalas för att ha planerat terrorattentaten den elfte september 2001, där 2976 personer dödades.

I september i år har det gått 20 år sedan fyra flygplan kapades av 19 terrorister från al-Qaida-nätverket.

Två av planen störtade in i World Trade Centers tvillingtorn i New York – ett plan kraschade in i försvarshögkvarteret Pentagon och ett flygplan störtade ner på en åker i Pennsylvania.

2976 människor miste livet.

I dag tas ett symboliskt viktigt steg i rättegången mot fem personer som misstänks ha planerat terrorattentaten mot WTC och Pentagon.

Arbetet börjar med att tillsätta en jury bestående av tolv medlemmar och fyra alternerande medlemmar.

Rättsfallet kommer att avgöras i en domstol som är en hybrid mellan en militär och en federal domstol.

Olika amerikanska domstolar, både civila och militära, har mellan åren 2008 och 2012 försökt döma de fem männen utan att lyckas.

Inspärrade på Guantánamo sedan 2006

Rättegången mot de fem männen har skjutits upp i flera år, men idag ska nästa viktiga steg tas på den amerikanska basen Guantánamo Bay på Kuba.

En sketch från en tidigare rättegång år 2012 mot fem män so mmisstänks ha planerat terrorattentaten mot USA den elfte septeber 2001.
År 2012 inleddes en rättsprocess i en militärdomstol i USA mot de fem män som också står åtalade nu. Bilden är en skiss av konstnären Janet Hamlin. En sketch från en tidigare rättegång år 2012 mot fem män so mmisstänks ha planerat terrorattentaten mot USA den elfte septeber 2001. Bild: Janet Hamlin USA,Guantánamobasen,rättegång,terrorism,Terrorattackerna mot WTC

Khalid Sheikh Mohammad är enligt åtalet huvudarkitekten bakom attackerna. Han och de fyra andra åtalade misstänks för terrorism och för att ha mördat 2976 personer.

Om de fem männen Khalid Sheikh Mohammed, Walid bin Attash, Ramzi bin al-Shibh, Ammar al-Baluchi och Mustafa al Hawsawi fälls i i domstolen på Guantánamo kommer de att dömas till dödsstraff.

En del av de åtalade misstänks för att ha hjälpt och tränat de 19 terroristerna eller för att ha hjälpt terroristerna med pengar eller researrangemang.

De fem männen greps redan år 2002, och förflyttades 2006 till den amerikanska militärbasen Guantánamo på Kuba.

Tillsättandet av juryn kommer sannolikt att ta flera månader och den egentliga rättegången börjar enligt vissa uppskattningar hösten 2021.

FBI och CIA torterade fram bekännelser

Rättegången mot de fem männen har skjutits upp flera gånger, dels för att det varit så svårt att samla bevis, dels för att en del bekännelser uttalats efter att de nu åtalade männen torterats.

Också coronapandemin har försvårat arbetet.

De åtalade männens försvarsadvokater har krävt att de bekännelser som är ett resultat av FBI:s tortyr inte får användas som bevis i rättegången.

Tidigare har det från läckta CIA-dokument framkommit att CIA ska ha utsatt Khalid Sheikh Mohammed för så kallad skendränkning 183 gånger.

Guantánamo – fångläger under fyra presidenter

Att fångar hållits fängslade så länge utan rättegång har lett till att människorättsorganisationer så som Röda Korset, Human Rights Watch och Amnesty International riktat skarp kritik mot USA ända sedan fånglägret upprättades under George W. Bush tid som president år 2002.

USA har fört terrorister både från Talibanrörelsen och från al-Qaida till Guantánamo, men under åren har också sannolikt helt oskyldiga personer suttit fängslade utan rättegång.

I Afghanistan och Pakistan har den amerikanska militären betalat 25 000 dollar till krigsherrar om de tillfångatar "arabiska terrorister".

Guantánamo befinner sig utanför det amerikanska rättsystemet och därför har USA rättfärdigat användningen av okonventionella förhörstekniker, med andra ord grov tortyr.

Barack Obama utfärdade en exekutiv order den 22 januari 2009 - dagen efter att han svurits in som president - där han meddelade att fängelset ska stängas inom ett år.

Obama lyckades som bekant inte fullfölja löftet. Delvis försvårades Obamas försök att stänga fånglägret av att demokraterna förlorade sin majoritet i USA:s representanthus år 2010.

Donald Trump meddelade redan under sin valkampanj 2016 att han inte kommer att stänga fånglägret.

En vakt klättrar upp i ett vakttorn i Guantanamo-lägret på Kuba i februari 2006
Sedan 2002 har USA hållit över 700 misstänkta terrorister eller "illegala krigare" fångna på fånglägret Guantánamo. En vakt klättrar upp i ett vakttorn i Guantanamo-lägret på Kuba i februari 2006 Bild: EPA/JOHN RILEY Guantanamo Bay detention camp,guantanamo

När demokraten Joe Biden tillträder som president 20 januari blir han den fjärde presidenten i USA som får ta ställning till fånglägrets vara eller icke vara. Biden har sagt att han vill stänga fånglägret.

- Att lägret finns kvar undergräver USA:s nationella säkerhet genom att det pådriver rekryteringen av terrorister och det står i strid med vårt lands värderingar, sade Joe Biden via sin kampanjorganisation i juni 2020.

Som mest har 779 personer hållits fångna på Guantánamo, idag är fångantalet 40. Hundratals fångar har flyttats över till andra länders fängelser för att avtjäna straff.

Källor: New York Times, Pulitzer Center, Los Angeles Times, The Guardian

Läs också