Hoppa till huvudinnehåll

Svenskarnas Natomotstånd minskar – men ministrar avfärdar ändring om svensk Natolinje

Ann Linde håller tal på rikskonferensen Folk och försvar vars logo syns i bakgrunden.
– Ska man göra en så stor förändring måste man vara överens, säger utrikesminister Ann Linde om oppositionens Natoutspel. Ann Linde håller tal på rikskonferensen Folk och försvar vars logo syns i bakgrunden. Bild: Rikskonferensen / Ulf Palm Ann Linde,Folk och Försvar

En opinionsundersökning hos DN visar att fler svenskar nu är öppna för Natomedlemskap. Men utrikesminister Ann Linde upprepar att Sveriges säkerhetspolitiska linje står fast. Hon är orolig för spekulationer om den svenska Natolinjen i internationell media.

– Sveriges säkerhetspolitiska linje ska vara långsiktig, förutsägbar och präglas av kontinuitet. Sverige har därför hittills fattat säkerhetspolitiska beslut i brett samförstånd. Att tvärtom, som skedde för en månad sedan i riksdagen, utan samråd och beredning försöka ändra denna linje och riskera att skapa spekulationer om ytterligare förändringar, ligger inte i Sveriges intresse.

När utrikesminister Ann Linde öppnar årets digitala version av rikskonferensen Folk och försvar är det med en känga mot den borgerliga oppositionens utspel kring Sveriges inställning till försvarsalliansen Nato.

Oklarheter kring Sveriges linje kan bidra till oro och minskad stabilitet, menar Linde.

– Vi ser redan exempel på denna osäkerhet, exempelvis genom många spekulationer i internationella medier om att Sverige har ändrat säkerhetspolitisk linje och närmat sig Nato. I denna osäkra miljö ska man veta var Sverige står. Mitt och regeringens budskap är tydligt: i en osäker tid ligger den svenska säkerhetspolitiska linjen trygg och fast.

Sverigedemokraterna ändrade på läget

Det var i början av december som Natodebatten än en gång blossade upp ordentligt i Sverige, när utrikes- och försvarsutskottet slog fast att Sverige borde uttala en tydlig Natooption i sin säkerhetspolitiska linje. En vecka senare var det Natooptionen som tog debattfokus i Sveriges riksdag när den nya femårsplanen för totalförsvaret skulle godkännas.

Samtidigt visar en opinionsmätning i Dagens Nyheter som publicerades i söndags att motståndarna till ett Natomedlemskap har minskat i Sverige så ja- och nejsidan nu är nästan lika starka.

I och med att Sverigedemokraterna svängde i frågan är det nu en majoritet av Sveriges riksdag som står bakom en Natooption. SD vill alltså nu att det ska vara möjligt för Sverige att gå med i Nato, men är fortfarande emot medlemskap. Emot medlemskap är också Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet.

"Inrikespolitik", säger Peter Hultqvist

I en intervju för Yle i slutet av december sade den svenska försvarsministern Peter Hultqvist att SD:s svängning i frågan ska ses som inrikespolitik.

Sverigedemokraterna vill gärna närma sig de tidigare allianspartierna och när SD ändrade linje i Natofrågan såg de här genast sin möjlighet att ta upp frågan.

Bild av en skärm där Ulf Kristersson står och håller tal och slår ut med händerna.
Ulf Kristersson valde att inte ta upp Natofrågan på försvarskonferensen, utan koncentrerade sitt tal på Sveriges corona- och krishantering. På grund av coronaläget ordnades konferensen digitalt i år, utan gäster. Bild av en skärm där Ulf Kristersson står och håller tal och slår ut med händerna. Bild: Rikskonferensen / Ulf Palm Ulf Kristersson,Folk och Försvar

När stödet för Natooption fick en majoritet bakom sig i utskottet beskrev Moderatledaren Ulf Kristersson händelsen som "historisk" i sina uppdateringar på sociala medier.

– Det innebär att Sverige i klartext berättar för omvärlden att vi när vi själva vill, kan ansöka om ett fullvärdigt medlemskap i Nato. Precis som Finland gjort sedan 1995, beskrev Kristersson utskottets beslut.

I intervjun för Yle understryker Hultqvist att Sverige har en tradition av militär alliansfrihet. Samtidigt är Norge och Danmark Natomedlemmar: det råder sedan länge en säkerhetspolitisk balans i Norden som det inte är bra att sätta i gungning. En svensk linjeändring skulle sätta stor press på Finland med sin långa gräns till Ryssland.

Flera av förespråkarna för en svensk Natooption nämner gärna att en sådan skulle underlätta försvarssamarbetet med Finland, som har haft Natoption sedan 90-talet.

"Ansvarslöst sätt att hantera säkerhetspolitik"

Hultqvist säger att frågan inte påverkar det svensk-finska samarbetet. Utrikesminister Ann Linde upprepade det budskapet i dag:

– Om vi skulle ha Natooption så uppfattas det i omvärlden som att vi gör en förändring och att vi är mycket närmare ett Natomedlemskap. Det minskar stabiliteten och det är ingenting som är efterfrågat av någon, till exempel är det inte efterfrågat av Finland.

– Ska man göra en sådan här stor förändring måste man vara överens om hur det ska gå till, vad det kommer få för konsekvenser och så vidare. Och det är inte gjort, det gjordes bara "out of the blue" och jag tycker inte det är ett ansvarsfullt sätt att hantera säkerhetspolitiken på, säger Linde.

Även i år var moderatledare Ulf Kristersson den andra talaren på försvarskonferensen. Han svarade inte på Lindes kritik utan koncentrerade sitt tal på Sveriges krisberedskap och bristerna som blivit tydliga i och med coronakrisen.

I en intervju för Sveriges radio är Kristersson ändå kritisk till Lindes uttalande.

– Det är ett förbluffande uttalande, säger Kristersson till SR. Landets utrikesminister anklagar riksdagen för ett riksdagsbeslut. Det är regeringen som skapar osäkerhet om Sveriges formella beslut. Om regeringen inte tänker rätta sig efter riksdagens beslut då har regeringen ett problem, inte riksdagen.

Läs också