Hoppa till huvudinnehåll

Enskilda personer som i Ryssland har dömts som utländska agenter har mycket små chanser att rentvå sitt rykte

En man iklädd möss, till vänster en kamera.
Den kända människorättsaktivisten Lev Ponomarjov hör till dem som nyligen stämplats som utländsk agent. En man iklädd möss, till vänster en kamera. Bild: Sergei Savostyanov/ITAR-TASS/All Over Press Lev Ponomaryov

Den ryska staten har börjat stämpla även enskilda personer som utländska agenter, en åtgärd som bär med sig stora följder för den drabbade. Personen blir tvungen att minst fyra gånger per år redovisa sina inkomster och utgifter och måste i varje publicerad text ange sig själv som utländsk agent. Chansen att bli rentvådd är praktiskt taget obefintlig.

Ingen av de fem som nu finns i registret över utländska agenter hade på förhand en aning om vad som var på väg.

Journalisten Sergej Markelov som bor och arbetar i Petrozavodsk i ryska Karelen är en av de drabbade.

– Jag satt i apoteket och väntade på min beställning då jag på telefonen fick ett meddelande av min redaktör om att jag nu är utländsk agent, säger han.

De som i slutet av december i fjol togs in på listan är förutom Sergej Markelov journalisterna Denis Kamaljagin och Ljudmila Savitskaja, människorättsaktivisten Lev Ponomarjov och konstnären Darja Apachontjitj.

Markelov, Kamaljagin och Savitskaja arbetar alla i första hand inom lokala medier men har också haft uppdrag för bland annat den amerikanskägda Radio Svoboda.

De drabbade vet inte varför de straffas

Sergej Markelov hör till de journalister som har skrivit omfattande om forskningen kring de Stalintida massmorden och processen mot historikern Jurij Dmitrijev.

En man iklädd munkjacka.
Markelov säger att han alltid arbetat öppet och redovisat vad han gjort. Han kan inte förstå varför han placerats på listan. En man iklädd munkjacka. Bild: Sergej Markelov Sergey Markelov

Markelov säger att han själv inte vet varför han har stämplats som utländsk agent.

– Jag har aldrig gjort uppdrag för någon som har ställt villkor och jag har alltid öppet redovisat för de bidrag jag har fått för mina projekt, säger han.

Konstnären Darja Apachontjitj har i en intervju för webbtidningen Fontanka sagt att hon inte heller har någon förklaring till att hon hamnade på listan.

Apachontjitj fick rätt stor uppmärksamhet 2015 då hon tillsammans med två vänner gjorde en performance i centrum av Sankt Petersburg.

De tvättade då blodiga militäruniformer utan gradbeteckningar eller andra symboler som en protest mot kriget i Ukraina och annekteringen av Krim.

Lev Ponomarjov är en välkänd människorättsaktivist i Moskva. Han har under många år lett organisationen Za prava tjeloveka.

Organisationen har också stämplats som utländsk agent, och förlorade 2015, efter ett beslut av högsta domstolen i Ryssland, sin rätt att verka.

Varför just dessa människor?

Centret för försvar av mediernas rättigheter i Voronezj säger chefen och juristen Galina Arapova att det är en gåta att just dessa fem personer drabbades.

– Vi förstår inte logiken och måste vänta tills det blir rättegångar innan vi får någon förklaring, säger Arapova.

Processen bakom listning av utländska agenter är dold.

I samband med tidigare rättegångar som har gällt bland andra människorättsorganisationer har det visat sig att säkerhetstjänsten FSB vanligtvis har varit den som har uppmanat justitieministeriet att ta sig en titt på organisationernas verksamhet.

Lagen om att också enskilda personer kan stämplas som utländska agenter trädde i kraft redan 2019, men verkställdes för första gången i december 2020.

Stränga krav och hårda straff

Den som stämplas som utländsk agent måste fyra gånger per år lämna in en fullständig rapport om sina inkomster och utgifter.

– Det är ett intrång på privatlivet, säger Galina Arapova.

Dessutom måste den agentstämplade lägga till en tjugofyra ord lång text till varje material som hen publicerar. Det gäller också sådan som publiceras på sociala medier.

En skärmdump från Markelovs Facebook.
En skärmdump från Markelovs Facebook. Bild: Skärmdump från Sergey Markelovs Facebooksida. Sergey Markelov

Texten anger att personen i fråga är utländsk agent och den måste vara skriven i dubbelt större textformat än materialets rubrik.

Den som bryter mot reglerna kan dömas till bötesstraff. Organisationer kan bli tvungna betala 500 000 rubel, enskilda personer 50 000. Summorna motsvarar 5500 och 550 euro.

Chanslösa i domstol

De fem som nu har registrerats som utländska agenter kommer att föra upp sina fall till rätten. De vill bli rentvådda i domstol.

Juristen Galina Arapova tror chanserna att vinna är obefintliga.

– Staten har inte stiftat en så här förtryckande lag för att sedan tillåta att domstolarna för fallen i en annan riktning, säger Galina Arapova.

Hon konstaterar att det inte finns oberoende och fria domstolar i Ryssland. Trots det är det viktigt att föra fallen hela vägen genom domstolsväsendet och vidare till den europeiska domstolen.

– Det är en fråga om rättvisa, säger Arapova.

Läs också