Hoppa till huvudinnehåll

Skärgårdsflygarna kallar på förstärkning: "Får man chansen att flyga genom regnbågen glömmer man det aldrig"

Plötsligt tappar den ena vingen greppet. Propellern från det framförliggande flygplanet har skapat virvlar i luften som gör att vingen tappar bärighet medan den andra vingen stadigt hålls uppe. Planet lutar skarpt och kraschlandningen är ett faktum.

- Vi var dumma nog att ha tankat 20 liter mer än de andra, så det innebar natuligtvis extra vikt. Det exceptionella läget gjorde att det inte fanns något att göra åt styrningen och kraschlandningen var ett faktum, berättar Leif Viljanen.

Det ultralätta planet signar ner från himlen ovanför en åkertäppa i Tyskland. Planets lutning är ändå samtidigt orsaken till att Viljanen är vid liv i dag och kan berätta om vad som hände.

- Eftersom den ena vingen tog i innan den andra slog planet runt och vi åkte kana baklänges. Det var nog det som räddade oss, berättar han.

Leif Viljanen i cockpiten på sitt flygplan.
Leif Viljanen skaffade sig för några år sedan ett eget flygplan som är utrustat med fallskärm. Leif Viljanen i cockpiten på sitt flygplan. Bild: Amanda Vikman/Yle person,Leif Viljanen

De flesta har säkert sett den gula flyghangaren med grönt tak intill vägen i Genböle på Kimitoön. Där verkar en synnerligen unik flygklubb med ett tiotal aktiva flygare och sex plan av olika modeller, alla ultralätta.

- Det finns inget bättre än att komma upp i luften, flyga igenom molnen eller regnbågen. Det är helt fantastiskt att flyga över skärgården och se den uppifrån, säger Jorma Hakkarainen, ordförande för Skärgårdens flygklubb.

Ett pontontplan är förtöjt vid en sandstrand på en ö. En ung kille sitter vid en eldstad vid stranden.
Flygklubben äger två egna plan som medlemmar kan hyra. Ett av planen har pontoner. Ett pontontplan är förtöjt vid en sandstrand på en ö. En ung kille sitter vid en eldstad vid stranden. Bild: Jorma Hakkarainen ultralätt flyg

Tillsammans med en annan klubbmedlem, Leif Viljanen, visar Hakkarainen runt i lokalerna och berättar om de olika planen.

- Vingarna är gjorda av tyg, känn på det här, tunnt, men omöjligt att riva sönder. Tyget behandlas med värme i tre omgångar och lackas och målas efter det. Ett flygplan väger därför bara 260 kilogram, berättar Hakkarainen.

"Inte farligt med rätt inställning"

Krashlandningen till trots är Viljanen inte orolig för att ta sig upp bland molnen igen. Både han och Hakkarainen försäkrar att det är en mycket säker hobby.

- Har man bara rätt inställning skulle jag ingalunda kalla den här hobbyn farlig. Att köra på landsvägen innehåller mycket fler stressmoment. Även om motorn skulle stanna kan man som ett glidflygplan fortsätta manövrera planet, säger Hakkarainen.

Kraschen i Tyskland orsakades av exceptionellt dålig tur. Men det är klart, misstag med flygplan blir snabbt mer förödande än misstag nere på marken. Viljanens nya flygplan är utrustat med fallskärm. Om man råkar i knipa kan man utlösa den och hela planet dalar sakta ner.

Piloternas värsta fiende är dimma.

Jorma Hakkarainen framför ett gult, ultralätt flygplan.
Jorma Hakkarainen älskar flygning som hobby. Jorma Hakkarainen framför ett gult, ultralätt flygplan. Bild: Amanda Vikman/Yle flygklubb

- Man hamnar inte in i dimma av en slump, men dimman kan uppstå ganska snabbt, och medan man är ute på en flygning kanske alla de närmaste flygfälten höljts i tjock dimma. Då kan det bli brist på alternativ eftersom en full tank bara räcker sex timmar, berättar Hakkarainen.

Under 2010-talet har det enligt statistik från Traficom skett cirka 40 olyckor med ultralätta flygplan där över 10 personer mist livet.

Förstärkning behövs

Skärgårdens flygklubb grundades 1992 då yrkesflygaren Göran Hollsten tyckte att flygverksamheten på ön borde få en fortsättning. Han flög både sjuktransporter och president Kekkonen under sin karriär och år 1988 utnämndes han till flygkapten av president Mauno Koivisto. Som 85-åring gjorde han sin sista flygning med egna händer.

Våren 2019 avled flygklubbens grundare och hedersmedlem Göran Hollsten 91 år gammal.

Genböle är ett officiellt flygfält med beteckningen EFGE och aktiviteten på fältet har varit i full gång sedan starten. För närvarande har klubben drygt 50 medlemmar varav 15 är aktiva. De senaste åren har man bekymrat sig lite över det dalande intresset.

- Som mest hade vi över 80 medlemmar och utbildade över 10 personer per år här. De senaste åren har vi utbildat kanske två nya flygare men inte ens de är riktigt färdiga ännu. Vi skulle verkligen behöva nya intresserade med i klubben så verksamheten kan fortsätta vara så livskraftig som den varit hittills, säger Hakkarainen.

Klubblokalen.
Småningom hoppas man kunna ordna fullsatta kurser i sina utrymmen igen. Klubblokalen. Bild: Amanda Vikman/Yle Klubblokaler,skärgårdens flygklubb

Under föreningens glansdagar deltog 16 personer i utbildningen, varav sex piloter fick sitt certifikat samma år.

Men de senaste åren har man varit nere på två till tre elever, och inför 2021 ser kalendern rätt så tom ut. Att komma igång med flygning som hobby är inte gratis. Utbildningen kostar drygt 4 500 euro och i den ingår minst 25 flygtimmar och 48 timmar teori.

För att få behålla flygcertifikatet gäller det att hålla igång och uträtta minst 12 flygtimmar per två år, om man inte gör det måste man genomföra flyglektioner igen - något som Jorma Hakkarainen tror kan vara en orsak till att flera aktiva medlemmar droppat av efterhand.

- För att få fler unga medvetna om möjligheterna borde vi kanske bjuda in gymnasieeleverna. I Österbotten erbjuder ett gymnasium 1 000 euro i stöd för dem som tar flygcertifikat. Det har fungerat bra och lockar till sig folk, säger Hakkarainen.

Tyska besökare

Flygklubben äger två egna plan som medlemmar kan hyra. Vill man köpa ett eget ultralätt plan får man vara beredd på att betala mellan 50 000 och 100 000 euro.

- När man väl kommit igång är det inte särskilt dyrt, det är kanske ungefär lika dyrt att hålla på med golf. Mellan tumme och pekfinger skulle jag säga att kostnaderna ligger på 500 euro i året, då ingår försäkringar, hyra, bränsle och så vidare, berättar Hakkarainen.

Det ena planet utrustas till sommaren med pontoner, det ger helt unika möjligheter för piloterna på ön. Om vågorna går över 40 centimeter blir det dock för riskabelt att landa, och missöden till havs är inget att leka med.

En gul flyghangar.
Flyghangaren i Genböle är isolerad och går att hålla uppvärmd även vintertid. En gul flyghangar. Bild: Amanda Vikman/Yle ultralätt flyg,genböle flygfält

Skärgården uppskattas också av utländska gäster och man besöker gärna varandra. Förra sommaren fick man besök av flera flygplan från Tyskland. Hakkarainen har själv som längst flugit upp till norra Österbotten medan Viljanen var med på resan till Tyskland, en resa som tog fyra dagar och slutade i kraschlandningen.

Till Hangö flygfält tar det 15 minuter att flyga och Estland ligger på behändigt avstånd från Kimitoön. Historierna är många, både om tragiska olyckor som kunde ha undvikits, om upplevelser och om resor som låter som tagna ur en sagobok. Det är svårt att inte bli frestad.

- Det är nog en så pass unik plats och klubb, speciellt i Södra Finland tror jag inte det finns en flygklubb med så här många plan och medlemmar på en så liten ort som Kimitoön. Alla som är intresserade av att lära sig mer är mer än välkomna att höra av sig och förhoppningsvis kan vi fortsätta utbilda nya piloter i en snar framtid. Jag kommer att fortsätta flyga så länge benen bär, konstaterar Hakkarainen.

Läs också