Hoppa till huvudinnehåll

"Ett litet fåtal digitala mediebolag har historiskt mycket makt och inflytande", säger föreläsare med inriktning på digital revolution

Kvinna som tittar på sin telefon
Det kan vara roligt på sociala medier medan "gammelmedia" kan upplevas som lite småtråkigt. Kvinna som tittar på sin telefon Bild: Becca Tapert / Unsplash, Mikko Lehtola / Yle sociala medier

Den digitala världen kan vi inte redigera. Läs tråkiga tidningar och häng inte enbart på sociala medier om du vill förstå hur världen fungerar!

Det tipset ger Andreas Ekström, som titulerar sig författare, journalist och föreläsare inriktad på den digitala revolutionen.

Andreas Ekström
Andreas Ekström uppmanar folk att vara uppmärksamma Andreas Ekström Bild: Andreas Ekström Journalist,författare,Andreas Ekström

  
De sociala mediernas roll i det politiska beslutsfattandet har blivit allt aktuellare – nu senast då president Donald Trumps huvudkanal för budskap, det vill säga Twitter – stängdes för hans del.

Trump kan inte längre skriva inlägg på Twitter efter att ha publicerat sådant som betraktas som lögner och missvisande information.
 
De sociala mediernas makt är stor.

– Nästan hela vår offentlighet är nu ägd av ett litet fåtal personer som har omfattande möjligheter att påverka människor. Det är fråga om en mycket större makt och ett mycket större inflytande än vad något enskilt medium haft i världshistorien, säger Andreas Ekström.

Då kan man kanske fråga sig var vi har journalistiken i dag. Hänger journalisterna med i svängarna längre då publiken snabbserveras information på löpande band på de sociala medierna?  

– Journalistiken mår ganska bra. Jag tycker att journalisterna gör ett väldigt bra jobb i en väldigt pressad situation.

Matkapuhelin-
Matkapuhelin- Bild: Henrietta Hassinen / Yle sociala medier,WhatsApp,Facebook,Facebook-xkcd-serie,Facebook Messenger,Mobile phone overuse,Mobiltelefoner och -apparater,WhatsApp Inc.

Enligt Ekström har behovet av sakkunnig journalistik, kritik av makten och intensivt bevakande journalistik aldrig varit större än nu.

– Men problemet är att vi nu har blivit "upplärda" att bry oss om något som vi kallar för "engagemangsdrivet innehåll", det vill säga sådant som gör oss väldigt arga eller väldigt glada.

– Vi ser en uppväxande generation som är på väg att bli underhållen till döds via Tiktok i stället för att man som medborgare skulle traggla igenom lokaltidningen för att förstå hur kommunfullmäktige fungerar och andra typer av utomordentligt tråkiga, men viktiga, saker.

Hur har det kunnat bli en politisk fråga om man ska bära munskydd eller inte? Det är ju en vetenskaplig fråga – inte en politisk

Ekström nämner stormningen av Capitolium förra veckan, och beskriver det som en effekt av omfattande desinformation, en otillräcklig och kraftfull propagandistisk journalistik och att man tappat gemensam förståelse för vilka fakta som inte behöver diskuteras.

Ekström konstaterar också att vi lever i en tid då allt polariseras.

– Hur har det kunnat bli en politisk fråga om man ska bära munskydd eller inte? Det är ju en vetenskaplig fråga – inte en politisk.

Viktigt att medborgarna förstår skillnaden mellan sociala medier och journalistik

Enligt Ekström måste journalistiken bli ännu bättre. Men han betonar att vi dessutom behöver medborgare som förstår skillnaden mellan sociala medier och journalistik – och att människor också är redo att låta det kosta. 

De sociala mediernas plattformar har makt. Men kan de bli så mäktiga att de kör förbi traditionella kanaler på allvar?

– Makten över informationen är ju en urgammal kamp. Den har sett olika ut i alla generationer. Det är alltid viktigt att granska makten.

Om vi skulle skriva en digital konstitution, vad skulle det stå i den?

Ekström konstaterar att makten nu finns också hos traditionella medier, i Finland till exempel hos Yle och Hufvudstadsbladet, men inte alls i lika hög grad som hos de sociala medieföretagen.

– Man måste förstå proportionerna och den position som Google och Facebook faktiskt har då de formar vår världsbild. Det är stort och globalt, men de vill ju inte kommunicera med omvärlden om vilka principer som gäller.

Ekström konstaterar att de digitala medieföretagen har blivit hela världens chefredaktörer – men att de ju nog inte talar om vilka etiska och publicistiska principer som gäller när de redigerar världen för oss.

Här kan man kanske fundera en aning över begreppet ansvar. Vems är ansvaret? Borde de sociala medierna ta sitt ansvar eller borde man hellre tala om individens eget ansvar?

– Jag tror på kraften i både och. Man måste bygga samhället med både kultur och lag. Och jag tror att det behövs både frihet och reglering. Man måste hela tiden förhandla, och det är ju det man gör i en demokrati. Det är inte så glamoröst men det bästa sättet att bygga samhället på.

Ekström konstaterar igen att detta inte går ihop med den tidsanda vi lever i just nu, och att vi nu vill ha snabba lösningar: Stäng Facebook, reglera Twitter, stycka upp Google.

– Det kan man ju göra men då handlar det inte om principiella resonemang utan det blir närmast fråga om ett praktiskt sätt att släcka olika typer av bränder på.

Grafik med olika sociala medie-tjänsters logon.
Grafik med olika sociala medie-tjänsters logon. Bild: Laura Koivunen | Yle Uutisgrafiikka sociala medier,Facebook,Instagram,WhatsApp,Snapchat,LinkedIn

Andreas Ekström tycker att vi medborgare borde tänka mycket större och fråga oss vilken sorts digitala samhälle vi vill ha.

– Om vi skulle skriva en digital konstitution; vad skulle det stå i den? Det är den sortens svåra frågor vi måste ställa nu.

Här finns också ett slags dilemma. Om de sociala medierna tar ansvar och till exempel stänger ner ett Twitterkonto – blir de då anklagade för att trampa på yttrandefriheten?

– Det är en relevant anklagelse och ett verkligt problem. Att president Trump försvinner från Twitter är inte ett jättestort problem eftersom han har uppmuntrat till en fascistisk statskupp. Då har han passerat alla gränser, och då är det demokratiskt och rimligt att avlägsna honom. Problemet är att makten ligger i händerna på Twitters vd.

– Vd:n Jack Dorsey är den person som bestämmer, och det är det man måste fundera på. Är det rimligt att Twitters vd är chef för en stor del av offentligheten, eller är det inte det?

I bakgrunden syns Twitters logo – en vit fågel med ljusblå bakgrund. I förgrunden syns en siluett av Donald Trump som pekar åt sidan.
Trumps Twitterkonto har stängts för gott. I bakgrunden syns Twitters logo – en vit fågel med ljusblå bakgrund. I förgrunden syns en siluett av Donald Trump som pekar åt sidan. Bild: Alamy/All Over Press Donald Trump,Twitter

Kan man ens tänka sig att det går att styra det som finns ute på webben? Den mängd material som publiceras dagligen är ju gigantisk.

– Ja, man kan ju ställa frågan: Varför kan Youtube inte anställa tusen redaktörer som tittar igenom filmklippen först? 

Andreas Ekström konstaterar att den som ställer en sådan fråga inte har förstått vilka mängder det handlar om.

– Det laddas upp många hundratals timmar film varje minut på Youtube. Det är omöjligt att anställa en redaktion som tittar på det. Det enda sättet är att lita på eftermoderering, att andra människor slår larm, eller att anlita olika former av artificiell intelligens för att identifiera sådant som potentiellt kan vara farligt.