Hoppa till huvudinnehåll

Vildfisken kunde utnyttjas bättre - i dag består endast åtta procent av marknaden av vildfisk

Fjällfiskarna mört, braxen och vimma ligger på ett skärbräde i trä.
Mört, braxen och vimma hör till de fiskar som kunde tas tillvara mycket mer i Finland. Fjällfiskarna mört, braxen och vimma ligger på ett skärbräde i trä. Bild: Yle/Pirjo Koskinen mört,braxen,Vimma
Efterfrågan på inhemsk fisk ökar, men samtidigt kan det ibland vara svårt att få tag på inhemsk fisk. Ett nytt projekt vill få människor att få upp ögonen för fisket och alla dess möjligheter.

- Det är nästan hela tiden brist på vildfisk på marknaden. Antalet fiskare har sjunkit under de senaste årtiondena och det betyder att det inte finns så stort utbud som kunderna vill ha. Många kunder vill ha variation till odlad fisk och lax från Norge, säger specialforskare Jari Setälä vid naturresursinstitutet Luke.

"I dag består endast åtta procent av marknaden av vildfisk"

Med vildfisk avses fisk som växer i det vilda. Hit ingår både mer populära arter som abborre och gös, men också mindre populära matfiskar som mört och braxen.

Vildfisken erbjuder en stor variation och komplement till den odlade och importerade fisken. Fisket är också bra ur miljösynvinkel eftersom fisket minskar näringsämnen i havet. Trots det minskar användningen av vildfisk regelbundet.

- Det finns mycket potential i vildfisket. Till exempel strömming är den största resurs vi har i Skärgårdshavet. I dag går en stor del av strömmingen till djurfoder och det kunde användas mycket mer också som människoföda. I början av 1980-talet var strömmingen den största produkten vi hade på den finska fiskmarknaden. I dagens läge är det endast åtta procent av marknaden som består av vildfisk, säger Setälä.

Två män drar i en ryssja på en båt.
Ryssjefiske med Börje Öhman i Nagu. Två män drar i en ryssja på en båt. Bild: Skärgårdshavets Unesco biosfärområde fiskare,personer,börje öhman

"Viktigt att förebygga problem med säl och skarvar"

Antalet fiskare i skärgården minskar vilket delvis beror på att utbudet av fisk varierar under olika tider på året. Skarvar och sälar ökar också kostnaderna och sänker lönsamheten. Men vad kan man då göra åt de här problemen?

- Man borde satsa mer på att förebygga de problem som uppstår på grund av sälar och skarvar. Nu har man utvecklat så kallade sälskrämmare som man testar i Skärgårdshavet. Jag hoppas det skulle lösa en del av problemen så att fisket kunde fortsätta i skärgården, säger Setälä.

En flotte med solpaneler och vindturbin i Nådendals skärgård, en så kallad sälskrämma.
Sälskrämma i Nådendal. En flotte med solpaneler och vindturbin i Nådendals skärgård, en så kallad sälskrämma. Bild: Yle/Mika Puska. fågelskrämmor,sälar,sälskrämma

Även om coronapandemin sänkt priserna för fisk, tror Setälä att marknaden så småningom kommer att hämta sig. Men Setälä misstänker att mängden fiskare kommer att minska även i framtiden.

- Yrkesfiskarna kommer säkert att minska, men de kommer aldrig att försvinna helt och hållet. Det kommer nya fiskare som ser nya möjligheter och troligen hittar man också lösningar med sälproblematiken med tiden, säger Setälä.

Webbinarier och filmer ska väcka intresse för vildfisk

För att väcka intresset för vildfisk och se vilka möjligheter det finns inom branschen har Skärgårdshavet Unesco biosfärområde startat projektet ”Fiskprodukter från skärgården idag och i framtiden”. Inom projektet ordnas fem webbinarier i januari och dessutom har det gjorts tolv filmer som visar olika sidor av fiske.

- Vi vet att det finns mycket utmaningar inom fisket men vi har valt att lyfta fram möjligheterna inom branschen. Vi vill att materialet ska användas i skolor och utbildning för att presentera och visa på bredden av yrken inom fiske. Förutom ungdomar kan man också tänka sig att de som fiskar som hobby kanske kunde ta steget att registrera sig som fiskare och göra det vid sidan av annat arbete, säger Katja Bonnevier, som är koordinator för Skärgårdshavet Unesco biosfärområde.

Inom projektet ingår fem webbinarier som bland annat lyfter upp vildfiskens potential. Det första seminarierna hålls på onsdag 13.1 och fredag 15.1, och ytterligare tre seminarier hålls den sista veckan i januari.

Temat för föreläsningarna är bland annat vildfiskens potential, hälsoprodukter av vildfisk och nya innovativa produkter av vildfisk. Mera information och länk till föreläsningarna hittas på Skärgårdshavets biosfärområdes Facebooksida. Föreläsningarna bandas så de kan ses även efteråt.


Kvinna som garvar fiskskinn.
Hanna Nore garvar fiskskinn och gör smycken av fiskben. Kvinna som garvar fiskskinn. Bild: Skärgårdshavets Unesco biosfärområde personer,garvning av fiskskinn

"Det finns många möjligheter inom branschen"

I projektet ingår även tolv korta filmer där åskådarna får bekanta sig med yrkesfiskarnas vardag eller få tips på hur olika sorters vildfisk som mört och braxen kan användas i matlagningen.

- Bland annat får vi se kocken Johan Hellsten tillreda braxenwallenburgare och fiskpinnar av mört. Vi får också följa med fiskaren Börje Öhman på ryssjefiske och med Mikael Brunström på trålfiske. Hanna Nore visar hur man garvar fiskskinn och hon gör också smycken av fiskben, säger projektledare Marina Saanila.

Kvinna sitter vid datorn.
Marina Saanila hoppas att fler får upp ögonen för vilka möjligheter som finns inom fiskeribranschen. Kvinna sitter vid datorn. Bild: Carmela Johansson/Yle personer,marina saanila

Filmerna publiceras på Skärgårdshavets biosfärområdes Youtube-kanal under vintern och våren. Alla filmer publiceras inte på en gång, utan vartefter under våren. Saanila hoppas att föreläsningarna och filmerna ska leda till att fler får upp ögonen för inhemsk fisk.

- Vi vill öppna upp ögonen för att det kanske kan vara en idé att jobba i fiskbranschen, inte bara med fiske utan till exempel inom fiskförädling. Det finns många möjligheter inom branschen. Jag hoppas också att både konsumenter och företagarna i skärgården skulle använda mer av den här typen av fisk. För när det kommer turister till skärgården så vill de äta inhemsk fisk, men det har kanske inte alltid varit så lätt att få det, säger Saanila.

Läs också