Hoppa till huvudinnehåll

Abiturienter väntar ännu på beslut om penkis: “Irriterande att information och beslut kommer så i sista minuten”

Penkisfirande i Helsingfors 13.2.2020
Ännu är det osäkert om lastbilsflak fulla med abiturienter kommer köra genom städerna i februari. Penkisfirande i Helsingfors 13.2.2020 Bild: Petteri Sopanen / Yle penkisdag,skolelever,gymnasister,Helsingfors

Bänkskuddardagen firas vanligtvis med pompa och ståt när abiturienterna tar farväl av gymnasietiden. I år får gymnasierna själva avgöra om de kan ordna ett coronaanpassat firande som beaktar både nationella och lokala rekommendationer.

I Finland har bänkskuddardagen ordnats nästan lika länge som studentskrivningarna. På bänkskuddardagen åker abiturienter genom sin hemort fyndigt utklädda eller i overaller. I samband med det ordnar gymnasiets andra årskurs de gamlas - på vissa håll äldstes - dans för att fira stoltheten över att vara äldst i skolan.

Åbo stad valde redan i november att inhibera årets bänkskuddardag. Trots att det bara är drygt en månad till det traditionella penkisfirandet har många gymnasieelever i andra delar av landet inte ännu fått ett tydligt svar från sin skola.

– Det som har präglat hela det här året har varit att vi inte fått veta någonting. Vi har inte fått så mycket information från myndigheterna och den osäkerheten har också synts bland lärarna. Lärarna har inte heller fått veta så mycket, säger Elsa Lindeberg, ordförande för studerandekårsstyrelsen vid Tölö gymnasium i Helsingfors.

Eleverna förberedda på ännu en vårtermin med corona

Många skolelever och studerande har anpassat sig till en vardag bestående av distansundervisning. För de flesta är de gamlas dans och bänkskuddardagen en efterlängtad höjdpunkt på gymnasietiden.

Ännu under höstterminen vågade många tro att coronasituationen skulle vara mer stabil på våren.

– Det är synd hur läget är nu. Men vi var förberedda på att det kommer vara ett annorlunda år. Desto längre in på läsåret vi kom, desto mer säkert blev det också att våren inte heller kommer vara helt vanlig.

 Elsa Lindeberg, ordförande för studerandekårsstyrelsen vid Tölö gymnasium i Helsingfors.
Elsa Lindeberg, ordförande för studerandekårsstyrelsen vid Tölö gymnasium i Helsingfors tycker att besluten om de gamlas dans och penkis kommer för sent. Elsa Lindeberg, ordförande för studerandekårsstyrelsen vid Tölö gymnasium i Helsingfors. Tölö gymnasium,elsa lindeberg

Besluten kommer för sent

Både abiturienternas bänkskuddardagsfirande och de yngre elevernas de gamlas dans kräver mycket planerande. För abiturienterna är ofta förberedelsen inför festligheten ett uppskattat samarbete med medstuderande och skolan. Vetskapen om att den tid man har tillsammans börjar rinna iväg gör för många planerandet särskilt speciellt. Inför de gamlas dans övar eleverna olika danser under lång tid.

Nu känner många gymnasieelever att hoppet är ute för båda tillställningarna, även om de skulle få genomföras.

– Det finns en stor irritation över att information och beslut kommer så i sista minuten. Om det nu bestäms i mitten av januari om någonting som kommer ske i februari så hinner vi inte reagera i tid.

Det lokala läget avgör

Man ska på lokal nivå bestämma om utbildningsanordnaren kan ordna bänkskuddardagen så att man kan följa Undervisnings- och kulturministeriets och Institutet för hälsa och välfärds rekommendationer.

Enligt Utbildningsstyrelsens anvisningar är det viktigt att att gymnasierna aktivt följer det lokala coronaläget.

– Alla arrangemang kring bänkskuddardagen är väldigt mycket beroende av epidemiläget på det lokala planet. Vi måste kunna garantera en säker och trygg studiemiljö och därför hålla avstånd och följa de riktlinjer som har getts, både nationellt och lokalt, säger Pamela Granskog, undervisningsråd på Utbildningsstyrelsen.

Det här är inte första gången gymnasieskolorna måste besluta om hur en coronaanpassad tillställning kan genomföras. Fjolårets studentdimissioner firades på många håll på distans. Också då avgjorde det lokala epidemiläget.

Nu är det många av de samma frågor som skolorna och gymnasierna ställer sig som när man har funderat på hur man kan fira julfesten, vårfesten och andra stora fester.

– Det är ett läge som lever och jag tror att våra gymnasier är väl medvetna om det. Det lever och förändras längs med veckorna som går.

– Naturligtvis tycker jag att det är jättesynd. Den vanliga skolvardagen har inte fått fortsätta och man har inte kunnat njuta tillsammans med kompisar och lärare på samma sätt, säger Lindeberg.

Inte värt att riskera hälsan

Trots det påfrestande skolåret och de besvikelser som medföljt är elever medvetna om det egna ansvaret, enligt Lindeberg.

– Personligen tycker jag att det är viktigt att vi beaktar den situation som pågår. Och att vi inte ska riskera någons hälsa för att man vill festa eller fira att man blir äldst i skolan eller att läslovet börjar, så att man inte av misstag blir en smittspridare.