Hoppa till huvudinnehåll

Framtidens hus ska hålla i minst hundra år – arbetsgrupp vill se fler renoveringar och färre husrivningar

Vantaan Kivistön Jaspiskujalla on talo, jossa on käytetty vihreitä tehosteparvekkeita.
Modern arkitektur i Vanda som använt sig av färg. Vantaan Kivistön Jaspiskujalla on talo, jossa on käytetty vihreitä tehosteparvekkeita. Bild: Kristiina Lehto / Yle Kivistö,arkitektur

Vi påverkas av den miljö vi lever i och i synnerhet av den arkitektur vi bor och rör oss bland. Fastighets- och byggbranschen har ett stort klimatfotspår som nu ska bli mindre.

Den byggda miljön i Finland förbrukar hälften av råvarorna och 40 procent av den energi som Finland förbrukar.

Bara uppvärmningen av våra bostäder kräver 25 procent av energin. Därtill producerar byggbranschen en tredjedel av Finlands klimatutsläpp.

Dagen hus måste blir mer långlivade, mer ekologiska och de måste kunna användas mer flexibelt.

Det kan man läsa i det förslag till nytt arkitekturpolitiskt program Apoli2020 som den här veckan överlåtits till undervisnings- och kulturminister Annika Saarikko och miljöminister Krista Mikkonen.

Arbetsgruppen som har utarbetat det arkitekturpolitiska programmet har granskat hur den finländska arkitekturen och den byggda miljön svarar mot våra stora samhälleliga utmaningar. Hållbarhet är ett av ledorden.

Inte riva, hellre renovera

Programmet föreslår en ny resurssnål byggnadshierarki. Enligt den ska framförallt underutnyttjade hus tas i bättre användning. Nuvarande hus ska upprustas, medan äldre hus ska byggas om och först i sista hand ska man bygga nytt.

En gång i Raseborgs stadshus.
Exempel på ny användning: Stadshuset i Raseborg som tidigare var mentalsjukhuset Ekåsen. En gång i Raseborgs stadshus. Bild: Christoffer Westerlund / Yle stadshus,Raseborg,Västnyland,förvaltning,byggnad,sanering,renovering,kontorsbyggnad,raseborgs nya stadshus

Allt som går att ta tillvara ska också tas tillvara, enligt den cirkulära ekonomins logik.

- Det viktigaste är att vi tar hand om de byggnader vi har just nu och funderar hur man kan göra om bostäder till kontorslokaler, eller tvärtom. För vi kommer kanske inte att bygga hus enbart för ett specifikt ändamål, utan dom måste vara flexibla så vi kan omvandla dem till någonting annat vid behov, säger Katarina Siltavuori, verksamhetsledare på Archinfo Finland, informationscentret för arkitektur.

Ideal och verklighet

Men det förekommer mycket problem i finländskt byggande. Det är inte ovanligt att hus drabbas av fuktskador och relativt nya hus måste saneras eller rivas.

- De hus som är byggda alltsedan 1960-talet kan man betrakta som ganska kortlivade i allmänhet och det har historiska orsaker och beror på hela ekonomin kring bostadsbyggandet. De husen är mycket mera komplicerade att hålla vid liv. Medan de hus som är äldre är hållbara och reparerbara, säger arkitekt Mona Schalin.

Hon vann Arkitekturens Finlandia för renoveringen av det så kallade Ormhuset 2019.

Hållbarhet gäller inte bara det ekonomiska och det tekniska utan det är också socialt, menar Schalin. Hållbarhet handlar mycket om hur vi trivs i vår miljö och hur vi känner oss hemma där och vad som är attraktivt för oss som boende och arbetsmiljö. Motsatsen till det är ett ständigt rivande.

På frågan om hur långt idealen är från verkligheten håller Siltavuori med om att dagens problem långt beror på hur man i tiderna byggt och renoverat och att det inte har varit så bra lösningar man kommit med.

- Nu är tanken med det här programmet att man skulle få byggnadsindustrin att förstå att man måste jobba och bygga för en längre tidsperiod. Man kan inte bygga ett hus som ska hålla i 20 eller 50 år. När man man nu bygger nytt måste man tänka att husens livscykel är minst 100, kanske till och med 200 år.

Engagemang från byggbranschen behövs

Utan ett starkt engagemang från fastighets- och byggbranschens kan regeringens mål om ett klimatneutralt Finland år 2035 inte nås.

Utmaningar är bland annat klimatförändringen, en åldrande befolkning, urbaniseringen, ny teknologi och internationaliseringen.

Genom programmet vill man bland annat göra användningen av byggnader flexiblare, skapa kvalitetskriterier för bostadsbyggande och stärka Finlands attraktivitet som ett arkitekturresemål.

Att det finns ett beslut att bygga ett nytt arkitektur- och designmuseum i Helsingfors noteras. Det ska öka Finlands attraktionskraft som arkitekturland.

Finland föregångare i arkitekturdiskussionen

Det första arkitekturpolitiska programmet publicerades år 1998 och sedan dess har världen ändrats en hel del, främst på grund av klimatförändringen.

Eftersom Finlands mål i framtiden är att vara ett ledande land när det gäller cirkulär ekonomi och klimatneutralitet kräver den gröna omställningen en omfattande systemförändring.

- Det betyder att vi måste förstå olika miljöfaktorers inverkan och hur de påverkar varandra, en stor utmaning som måste lösas för att vi ska lyckas skapa en framtidens arkitektur, säger arkitekt Markku Hedman från Rakennustietosäätiö och medlem i arbetsgruppen.

Enligt Hedman lever vi nu en brytningstid som kunde jämföras med modernismens första genombrott eller efterkrigstidens uppbyggnad. Han får medhåll av Katarina Siltavuori på Archinfo Finland.

Katarina Siltavuori
Katarina Siltavuori, verksamhetsledare på Archinfo Finland kräver längre hållbarhet och större flexibilitet av våra hus Katarina Siltavuori Bild: Archinfo Arkitektur i Finland,Katarina Siltavuori

- Vårt samhälle och hela vår värld rör sig så snabbt framåt att vi helt enkelt måste fundera fram lösningar i en mycket snabbare takt än vi behövde tidigare, säger hon.

Vi trivs eller vantrivs bland våra hus

När byggmiljö planeras väl stöder den invånarnas livskraft, social jämlikhet och en mångsidig livsstil både i växande städer och på landsbygden, sägs det.

Arbetsgruppen ger förslag om hur invånarnas deltagande i planläggnings- och planeringsprocesser kan utvecklas.

Programmet innehåller också förslag om gemensamma utrymmen som främjar distansarbete och om kvalitetskriterier för bostadsbyggande.

Syftet är att medvetenheten om den byggda miljöns effekter på hälsan och välbefinnandet ska öka och att det här sambandet ska beaktas i större utsträckning vid social- och hälsopolitisk planering av markanvändning och byggande.

Hela branschen borde samarbeta

- Vi hoppas ju att det här programmet får en stor betydelse både för arkitekturfältet, men också för den offentliga förvaltningen och privata aktörer. Alla som har någonting att göra med den byggda miljön. Målet är att stärka samarbetet mellan olika aktörer som påverkar den byggda miljön på ett eller annat sätt, säger Siltavuori.

Markanvändning och byggande har en central betydelse i begränsandet av klimatförändringens effekter och för bevarandet av naturens mångfald.

De ekologiska utmaningarna kan inte lösas enbart med tekniska lösningar utan det krävs också radikala förändringar i vår livsstil och vårt sätt att konsumera och i samhällets produktions- och ekonomiska system, sägs det i programmet.

Programförslaget sänds nu på remissrunda innan den slutliga versionen färdigställs

Artikeln kompletterades med kommentar av Mona Schalin kl 16.36.

Läs också