Hoppa till huvudinnehåll

Improvisation, misstro och utdragna ministeranföranden – rapport målar upp bild av beslutsfattandet under coronakrisen

Regeringens ministrar står bakom talarpodier.
Regeringens pressinfo den 16 mars. Det här var dagen som beslutet att ta i bruk beredskapslagen offentliggjordes. Regeringens ministrar står bakom talarpodier. Bild: Petteri Bülow / Yle coronavirus,Wuhan-coronavirus,coronavirusutbrottet 2020–2021 i Finland,Regeringen Marin

Beslutsfattandet i början av coronakrisen präglades av improvisation, misstro på många håll och utsträckta möten på grund av långa ministeranföranden.

Det framgår av rapporten Statsrådets kärna i krissituation som går igenom det finländska beslutsfattandet under coronakrisen. Rapporten har sammanställts av journalisten Matti Mörttinen för Jubileumsfonden för Finlands självständighet Sitra.

Rapporten bygger på intervjuer med ett femtiotal centrala beslutsfattare.

Improvisation och sena reaktioner

Enligt rapporten förlitade sig finländska beslutsfattare på improvisation när epidemin bröt ut i fjol våras, trots befintliga beredskapsplaner.

"Finland hade en plan för en eventuell pandemi. Man hade också övat sig. Men man vaknade upp sent till krisen och improviserade i brådskan", skriver Mörttinen.

Av rapporten framgår att statsminister Sanna Marin (SDP) så sent som i slutet av februari ställde sig skarpt tillbakavisande till tanken om att implementera beredskapslagen. Marin ändrade åsikt först den 11 mars efter ett samtal från partikollegan, omsorgsminister Krista Kiuru, vars tidigare ringaktande attityd då hade övergått i krismedvetenhet.

När presidenten samt riksdagens utrikes- och säkerhetspolitiska utskott träffades två dagar senare stod varken coronaläget eller beredskapslagen på mötesagendan.

Under mötet konstaterade president Sauli Niinistö att undantagsläge råder i landet, vilket kom som en överraskning för många. Beslutet om att ta i bruk beredskapslagen kommunicerades i offentligheten först tre dagar senare, den 16 mars.

I och med beredskapslagen spärrades Nyland av, något som särskilt justitieminister Anna-Maja Henriksson (SFP) motsatte sig.

Vitsord i krisberedskap: Relativt bra

Helhetsvitsordet för det finländska krisagerandet är relativt bra, enligt rapporten. Men med tanke på kommande kriser efterlyser skribenten snabbare reaktionsförmåga och smidigare samarbete mellan olika förvaltningsområden samt högre kvalitet på lagberedningen.

Rapporten kommer med flera utvecklingsförslag för att förnya beslutsfattandet. Till dessa hör bland annat att överväga att beslut om att ta i bruk beredskapslagen skulle, åtminstone i fall av civila kriser, kräva kvalificerad majoritet i riksdagen.

Mörttinen frågar sig om undantagsläget konstaterades för lätt och noterar att tröskeln för att ta i bruk beredskapslagen bör höjas.

Utsträckta möten irriterade

Krisen gav också upphov till en ny form av beslutsfattande, nämligen regeringens förandligar.

Åsikterna bland de som intervjuades för rapporten går isär vad beträffar hur hur effektiva de här mötena var. Vissa ondgjorde sig särskilt över omsorgsminister Kiurus långa utläggningar och på att statsminister Marin tillät dem dra ut på mötestiden.

Andra uppskattade den kollektiva aspekten i mötena.

Källor: STT, Yle Uutiset