Hoppa till huvudinnehåll

"Ingen skillnad mellan rykte och fakta" - Finlands första tidning för 250 år sedan har mycket gemensamt med dagens sociala medier

En dam i svarta vinterkläder tittar på två järnskyltar för Aurorasällskapet som hänger på ett staket vid Aura å. I bakgrunden syns Åbo Domkyrka och restaurang Pinella i ett snöigt Åbo.
Två minnesplattor, en på svenska och en på finska, berättar att här vid Lilltorget i Åbo verkade Aurorasällskapet, som grundade Finlands första tidning. En dam i svarta vinterkläder tittar på två järnskyltar för Aurorasällskapet som hänger på ett staket vid Aura å. I bakgrunden syns Åbo Domkyrka och restaurang Pinella i ett snöigt Åbo. Bild: Linus Hoffman/Yle Aurorasällskapet,Tidningar Utgifne af et Sällskap i Åbo,Lilltorget,Åbo,Åbo domkyrka,Pinella

Det är ett häfte på åtta sidor och det består av ett förord om att Aurorasällskapet nu uppfyller sitt löfte och utger en tidning för allmänheten, en fosterländsk dikt, ett referat av ett danskt vetenskapligt arbete som jämför ungerska, lappska, finska och svenska, samt en nyhet om hur många och hurdana mål som under det senaste året avgjorts vid Åbo hovrätt.

Det är hela innehållet i Finlands första tidning, Tidningar utgifne af et Sällskap i Åbo, som 15 januari 1771 utkom med sitt första nummer. Den är som en liten pamflett.

Första sidan av Finlands första tidning, Tidningar utgifne af et Sällskap i Åbo, den från 15 januari 1771.
Första sidan av första numret av Finlands första tidning. Första sidan av Finlands första tidning, Tidningar utgifne af et Sällskap i Åbo, den från 15 januari 1771. Bild: Nationalbiblioteket tidningar,Tidningar Utgifne af et Sällskap i Åbo,Aurorasällskapet,finlands första tidning

Tidningen inriktade sig särskilt på nyheter från vetenskapsvärlden, på kulturnyheter och vitterhet (alltså skönlitteratur och diktkonst) och på nyheter från utlandet, på samma vis som andra tidningar i europeiska storstäder under 1700-talets mitt.

- Typiskt för de äldsta europeiska tidningarna var att de innehöll mycket politiska nyheter, vad som skett inom utrikespolitik i Europa och vad som skett vid hoven. Men det kunde också finnas nyheter om kulturlivet; vilka böcker som kommit ut, vilka teaterpjäser som var omtyckta i Paris eller London, eller vilka vetenskapliga rön som gjorts, säger professor Charlotta Wolff vid Åbo universitet.

Inga politiska nyheter

Professor Hannu Salmi vid Åbo universitet poängterar ändå att det i Tidningar utgifne af et Sällskap i Åbo inte fanns politiska nyheter. Utgivaren Henrik Gabriel Porthan och Aurorasällskapet såg tidningens framtid ur ett kulturellt perspektiv.

- Det var viktigt att ha breda nyheter om den finska historien och kulturen. Tidningen var baserad på det civila samhället och inte grundad av kungahuset, säger Salmi.

En skylt med texten: Aurorasäöllskapet 1771-1779 verkade i en byggnad belägen på denna plats. Bakom skylten syns en snöig och isig åstrand.
Aurorasällskapet var ett hemligt vittert humanistiskt-fosterländskt sällskap som grundade Finlands första tidning. En skylt med texten: Aurorasäöllskapet 1771-1779 verkade i en byggnad belägen på denna plats. Bakom skylten syns en snöig och isig åstrand. Bild: Linus Hoffman/Yle Lilltorget,Åbo,Aurorasällskapet,Tidningar Utgifne af et Sällskap i Åbo

Sverige (som Finland då hörde till) hade 1766 fått sin första tryckfrihetsförordning, och det trycktes många olika slags publikationer, särskilt pamfletter på ett eller två ark. I Åbo trycktes den första tidningen i en bokpress och sidorna var därför i bokformat.

Den första tidningen trycktes i 200 exemplar, men med tanke på hur många ståndspersoner, borgare, präster, akademianställda och studerande som fanns i Åbo, så var det egentligen en ganska liten mängd. Tidningen lästes därför också flitigt inte bara i hemmen utan också på privata bibliotek, klubbar och kaffehus dit man kom för att höra och läsa nyheter.

- På 1700-talet fanns det salonger en gång i veckan, dit man kom från de intellektuella kretsarna. Salonger fanns i första hand i Paris, men också i Stockholm och möjligen under vissa tider i Åbo. Där kunde man läsa de nyaste gasetterna från utlandet men också den inhemska tidningen och brev, och de lästes högt så att alla fick höra dem, säger Wolff.

"Räckte ofta att man hade en bra historia som man ville sprida"

Om man jämför tidningarna för 250 år med dagens medier, så saknar Charlotta Wolff de litterära inläggen med dikter och satirer.

- Nyheterna var inte bara torra nyheter, utan genom en dikt eller en satirisk novell kunde man också kommentera politiken på ett sätt som inte är intuitivt för oss i dag. Man skulle kunna använda de litterära genrerna, teater och musik för att kommentera politiken, säger Wolff.

Mjödrecept från 1783
I Finlands första tidning ingick 1783 ett recept på mjöd. Mjödrecept från 1783 Bild: NATIONALBIBLIOTEKETS DIGITALA SAMLINGAR mjöd,mjöd,recept,1783,tidningar utgifne af et sällskap i åbo

Sociala medier i dagens värld fungerar visserligen lite på samma vis. Också på 1700-talet var nyhetsspridningen långt baserad på personliga kontakter och nätverk.

- Dessutom såg man då liksom nu på sociala medier inte alltid skillnad mellan rykte och fakta. Ofta räckte det att man hade en bra historia som man ville sprida, och så lät man snöbollen rulla, säger Wolff.

"Optimistisk att tidningarna behövs också i framtiden"

I dag utkommer cirka 250 tidningar i Finland. De stora utmaningarna är falska nyheter och att göra tidningarna lönsamma i internettider.

Finlandssvenska tidningar
Hur ser våra tidningar ut om 250 år? Finlandssvenska tidningar Bild: Yle tidningar,finlandssvenska tidningar

- Tidningarna har haft det svårt, men just nu finns det många som är intresserade av information och kritisk journalism, så därför är jag optimistisk till att tidningarna behövs också i framtiden, säger professor Salmi.

Bland annat det diskuteras på fredag på ett webbinarium vid Åbo universitet, med anledning av att det då gått exakt 250 år sedan den första tidningen utkom i Finland.