Hoppa till huvudinnehåll

Kaoset i Capitolium gläder världens auktoritära ledare – försvagat och krisdrabbat USA får svårt att återta sin plats på den globala arenan

Capitoleum syns genom ett finmaskigt stålstängsel. Fem rosor syns framför stängslet.
Demokratikrisen i USA är en gåva till auktoritära ledare runt om i världen. Capitoleum syns genom ett finmaskigt stålstängsel. Fem rosor syns framför stängslet. Bild: EPA-EFE/SHAWN THEW Washington (DC),USA

Kaoset och upploppen i Washington den 6 januari har mötts med skadeglädje från många auktoritära regimer.

Kinesiska medier har öppet dragit paralleller mellan händerna på Capitolium och det folkliga upproret i Hongkong medan Belarus auktoritära ledare Aleksandr Lukasjenko inte var sen att jämföra läget i USA med protesterna mot hans fuskseger i presidentvalet i augusti.

I Ryssland konstaterade ordföranden för den ryska senaten utrikesutskott Konstantin Kosatjev att den amerikanska demokratin nu "haltar på båda fötterna".

– Jag säger det här utan en skugga av skadeglädje. USA styr inte längre den globala kursen och har förlorat all rätt att slå fast den – och i ännu högre grad rätten att försöka påtvinga sin kurs på andra, sa Kosatjev.

Hur uppriktig avsaknaden av skadeglädje är kan alla själva ta ställning till, men budskapet är i vilket fall som helst klart. USA har förlorat sin rätt att blanda sig i hur andra länder sköter sina val.

Det påståendet kommer auktoritära ledare säkert att återkomma till också i framtida propaganda.

Demonstranter i Minsk
Aleksandr Lukasjenko jämför demonstrationerna mot valfusket med kravallerna i Washington. Demonstranter i Minsk Bild: Tatyana Zenkovich / EPA Belarus,Aljaksandr Lukašenka,demonstrationer

Macron hoppas på USA

I Iran, som skakades av en blodig protestvåg för ett drygt år sedan, sa president Hassan Ruhani att våldet i Washington visar hur svaga västländerna egentligen är.

– Det vi såg i USA i går kväll och i dag visar framför allt hur bräcklig och utsatt den västerländska demokratin är, sa Ruhani i ett televiserat tal dagen efter kravallerna.

Demonstranter tänger sig igenom en av dörrarna till kongressbyggnaden i Washington
Enligt Frankrikes president Emmanuel Macron representerar kravallerna i Washington inte det verkliga USA. Demonstranter tänger sig igenom en av dörrarna till kongressbyggnaden i Washington Bild: AFP / Lehtikuva Washington (DC)

Uttalandena från USA:s traditionella allierade lät samtidigt nästan desperata.

– Det som inträffade i Washington DC är inte Amerika. Vi tror på styrkan i våra demokratier, vi tror på styrkan i Amerikas demokrati, sa Frankrikes president Emmanuel Macron.

USA är fortfarande en supermakt

Men det är inte Belarus, Iran, Kina eller Ryssland som bestämmer vilket geopolitiskt inflytande USA har. Det beslutet tas sist och slutligen i Washington.

USA är fortsättningsvis både en ekonomisk och militär supermakt, och den amerikanska presidenten är fortsättningsvis världens mäktigaste politiker.

Capitolium i Washington DC
USA är fortsättningsvis världens starkaste ekonomiska och militära stormakt. Capitolium i Washington DC Bild: AFP / Lehtikuva Washington (DC),Kapitolium

USA har också traditionella vänner i till exempel Europa, som i regel är villiga att följa och stöda amerikanska utrikespolitiska utspel.

Men USA:s diplomatiska inflytande har tagit massiv skada under de senaste fyra åren. Trumpadministrationens beslut att dra USA ut ur en rad centrala internationella avtal som landet varit med och förhandla fram, har lämnat djupa spår.

Går det att lita på USA?

Trumpadministrationens agerande väcker också den berättigade frågan om det överhuvudtaget är värt att föra långa förhandlingar med USA och gå med på smärtsamma kompromisser för att nå avtal som sedan rivs upp av nästa president.

Det finns också en risk för att andra länder ska börja se USA som en riskfaktor i det internationella systemet snarare än som en stabiliserande faktor.

Misstro mot systemet

De här skadorna på USA:s internationella anseende kan naturligtvis repareras genom noggrann diplomati och en stabil långsiktig utrikespolitik.

Men den djupa inrikespolitiska systemkrisen som USA befinner sig minskar sannolikheten för just en sådan politik.

Det dödliga våldet under stormningen av Capitolium den 6 januari visar att stora grupper ute på högerkanten saknar förtroende för landets politiska process.

Enligt en Reuters/Ipsos-enkät anser fortfarande en betydande del av de republikanska väljarna att demonstranterna som stormade Capitolium gjorde rätt.

Sokldater ur nationalgardet utanför Capitoleum i Washington DC
Tusentals soldater ur nationalgardet har stationerats i Washington för att förhindra nya kravaller. Sokldater ur nationalgardet utanför Capitoleum i Washington DC Bild: AFP / Lehtikuva Washington (DC),USA:s nationalgarde

Sommarens stora demonstrationsvåg mot polisvåld och rasism visar att misstron är utbredd också inom vänstern och den svarta befolkningen.

Måste lösa krisen i hemlandet

Det högst reella hotet mot USA:s valsystem och risken för nya oroligheter betyder att den nya Biden-administrationen sannolikt kommer att tvingas satsa merparten av sitt politiska kapital på att försöka hantera krisen i hemlandet.

Samtidigt måste Biden snabbt visa att han klarar av att hantera coronakrisen bättre än sin föregångare. När Biden installeras den 20 januari kommer grovt sett lika många amerikaner ha dött i covid-19 som antalet amerikaner som stupade under andra världskriget.

Att mitt under de kriserna satsa stort på en ny diplomatisk offensiv, som garanterat säkert skulle vara impopulär bland betydande delar av det delade folket, skulle vara ett stort risktagande.

Och så länge som Konstantin Kosatjevs uttalande om ett haltande svagt USA låter minst lika träffsäkert som Macrons hoppfulla tro på att den amerikanska demokratin är stark och stabil så kommer det att finnas utrymme för auktoritära regimer att försöka fylla tomrummet på den internationella arenan.

Läs också