Hoppa till huvudinnehåll

Forskargrupp föreslår slopat hemvårdsstöd trots motvilja från Centern: "Vårt uppdrag är att höja sysselsättningen inte att spekulera i vad som är politiskt realistiskt"

professor Markus Jäntti
Professor Markus Jäntti föreslår sysselsättande åtgärder på uppdrag av regeringen. professor Markus Jäntti Bild: Yle/ Patrik Schauman markus jäntti

Hemvårdsstödet leder till sämre lön för mödrar och är en central orsak till Finlands låga sysselsättningsgrad. Det anser en forskargrupp vid Arbets- och näringsministeriet Gruppen vill slopa stödet som nästan enbart används av kvinnor.

Markus Jäntti är professor i ekonomi vid Stockholms universitet och leder en oberoende forskargrupp vid Arbets- och näringsministeriet. Gruppens uppdrag är att lägga fram forskningsbaserade metoder och lösningar för att höja sysselsättningen till 75 procent.

Arbetsgruppen är inte ännu klar med sin slutrapport, men enligt Jäntti går det inte att komma runt hemvårdsstödet som låter föräldrar stanna hemma tills barnen har fyllt tre år.

– Hemvårdsstödet minskar på kvinnors arbetskraftsdeltagande med ungefär 10 000 personer, säger han.

Forskargruppen identifierar särskilt två grupper med låg sysselsättning i jämförelse med andra nordiska länder: män över 50 år och kvinnor i fertil ålder.

Regeringen beslöt nyligen att stegvis avskaffa den så kallade pensionsslussen som hämmat sysselsättningen inom den förstnämnda gruppen.

Hemvårdsstödet, som är centralt för den andra gruppen, är svårare att röra.

Centern, som annars förespråkar tuffa sysselsättningsåtgärder, motsätter sig varje försök att slopa stödet. Partiet lyckades också få in sitt absoluta krav i regeringsprogrammet.

Kan öka sysselsättningen på lång sikt

När Finansministeriets tjänstemän i höstas presenterade sina kalkyler på olika sysselsättningsåtgärder fanns hemvårdsstödet inte med. Det formella argumentet var att det skulle leda till ett ökat behov av dagisplatser och kosta på kort sikt.

– Det är en olycklig och inkonsekvent argumentation. Skälet till att vi behöver öka på andelen av den vuxna befolkningen som deltar i arbetet är ett långsiktigt underskott i de offentliga finanserna. Att motsätta sig åtgärder som stärker sysselsättningen för att de på kort sikt leder till ökade offentliga utgifter är väldigt kortsiktigt. Våra problem finns uttryckligen på lång sikt, säger Jäntti.

Hemvårdsstödet har enligt Jäntti stora negativa ekonomiska följder för såväl samhället som för de mödrar som väljer att utnyttja det.

Enligt THL är 93 procent av dem som lyfter hemvårdsstöd kvinnor.

– Vi har ett så kallat moderskapsstraff på ungefär 25 procent av förtjänsterna för kvinnor som stannar hemma en längre tid med barnen, ett gap som håller i sig under många år, säger Jäntti.

Gapet får många följder. För kvinnorna leder det till sämre socialförsäkringar i samband med till exempel arbetslöshet eller sjukledighet och i sista hand sämre pensioner.

För staten skulle skatteintäkterna öka om man kunde öka på kvinnornas inkomster.

Matematiken är inte helt rätlinjig utan påverkas av hur länge föräldrarna utnyttjar vårdbidraget och hur lätt de har att hitta jobb. En majoritet av familjerna lyfter stödet under högst tolv månader, medan bara tio procent utnyttjar det tills barnet fyller tre.

De som stannar hemma längst är övervägande kvinnor med låg utbildning och utan jobb att återvända till.

Övriga familjeledigheter reformeras i vår

Regeringen ska under våren presentera såväl en familjeledighetsreform som nya åtgärder för att höja sysselsättningen.

Reformen väntas öronmärka en större del av familjeledigheten för papporna och ge föräldrarna en gemensam inkomstbaserad dagpenning som täcker 14 månader. Efter det skulle möjligheten till vårdledighet finnas kvar tills barnet fyller tre. Vårdbidraget är 342 euro plus möjliga tillägg.

Jäntti skulle hellre se ett slopat vårdbidrag och generösare familjeledigheter, till exempel enligt norsk modell så att familjerna sammanlagt skulle få 6+6+6 månader inkomstbaserad ledighet.

Då skulle troligen en större del av barnen börja dagis vid ett och ett halvt års ålder.

– Det finns starka vetenskapliga bevis från såväl Finland som de övriga nordiska länderna att det främjar barnens intressen att de kommer i högklassig dagvård förhållandevis tidigt, säger Jäntti.

Centern får bereda sig för diskussion

Centerns ordförande Annika Saarikko har redan på förhand sagt att partiet inte kommer att rucka på sin inställning till vårdbidraget.

Det blir ändå svårt att undvika en debatt om stödet när en oberoende forskargrupp, på uppdrag av regeringen, framhåller det som ett centralt problem för sysselsättningen.

I regeringen har Centern profilerat sig genom att betona vikten av tuffa sysselsättningsåtgärder.

– Vårt uppdrag är att ge förslag som ökar sysselsättningen. Vi kan inte börja spekulera i vilka förslag som är är politiskt realistiska. Om man kommer fram till att man inte kan förändra vården av barn för att öka kvinnornas sysselsättning så får det politiska systemet bära ansvar för det, inte jag eller den arbetsgrupp jag leder, säger Jäntti.

Läs också