Hoppa till huvudinnehåll

Antalet inlagda för covid-19 minskar i Sverige, men tusentals har behövt vård i år: "Vissa regioner drabbas hårt och andra klarar sig, vi har egentligen ingen förklaring"

Ett gult tält utanför Karolinska universitetssjukhuset och en sjukskötare som går förbi.
I början av mars förberedde Karolinska universitetssjukhuset sig för coronapatienter med ett mottagningstält utanför ingången. Ett gult tält utanför Karolinska universitetssjukhuset och en sjukskötare som går förbi. Stockholm,Sverige,COVID-19,coronavirus

Trots en nedgång under januari är intensivvården i Sverige fortfarande tungt belastad av coronans andra våg över landet. Det finns skillnader i hur hårt patienterna drabbas nu jämfört med i våras, men riskgrupperna är fortfarande de samma och män drabbas fortfarande hårdare.

Både statsepidemiolog Anders Tegnell på Folkhälsomyndigheten och Taha Alexandersson, ställföreträdande krisberedskapschef på Socialstyrelsen är försiktigt positiva när de presenterar Sveriges coronasiffror på tisdagens pressträff – med betoning på försiktiga.

Sverige ser en minskning i incidensen i alla åldersgrupper den senaste veckan, och minskningen gäller många regioner. Skåne är fortfarande hårt drabbat och det är ännu svårt att säga något om en eventuell nedgång där, men i Stockholm är nedgången tydlig sedan flera veckor.

Björn Eriksson, hälso- och sjukvårdsdirektör i Region Stockholm sade i ett pressmeddelande i går att det är glädjande att antalet patienter minskar men att det ännu inte går att dra slutsatser om att det är en varaktig nedgång:

– Det var först förra veckan som de flesta återgick till arbete och skola. Om det innebär att smittspridningen åter ökar kommer vi att se resultatet av det om en till två veckor.

– Vi måste vara försiktiga, säger Tegnell och visar statistik för säsongsinfluensa från tidigare år: också den brukar stabiliseras kring jul och kan stiga senare under våren.

Ingen säsongsinfluensa i Sverige i år - "Unikt"

Tegnell säger ändå att det är fullständigt unikt att Sverige i år inte haft någon spridning av säsongsinfluensa alls, och att det tyder på att många varit bra på att hålla avstånd och minska sina sociala kontakter. Trafikdata visar nu också att en rekordandel arbetstagare arbetar hemifrån.

Taha Alexandersson redogör för att minskningen syns också i antalet patienter som lagts in för covid-19: de ligger nu på drygt 2 000, vilket är 300 färre än veckan innan. Mängden intensivvårdade är 348, även där syns en liten minskning sedan årsskiftet.

– Vi hoppas nedgången håller i sig, upprepar Alexandersson.

– Vi ser vissa ljusningstecken möjligen, men det finns orosmoment vid horisonten, säger Tegnell. Vi har möjligen gått förbi toppen men vi ligger fortfarande väldigt nära vad vår sjukvård tål. Det är viktigt att alla fortsätter hålla avstånd, minska på sociala kontakter och testa sig.

146 000 svenskar har nu vaccinerats.

Över 4 500 har behövt intensivvård för covid-19 i Sverige under året – men färre under andra vågen

I dag har Sverige totalt över 530 000 konstaterade fall av corona, över 4 500 patienter som har behövt intensivvård och över 10 000 dödsfall sedan pandemins början.

Räknar man antalet patienter som har behövt sjukvård har den andra vågen drabbat Sverige värre än den första. Som mest i vinter, omkring årsskiftet, fick över 2 500 svenskar sjukhusvård för covid-19. Under den värsta perioden i våras, i slutet av april, låg den siffran på 1 500.

Men gällande mängden patienter på intensivvård är förhållandet det motsatta: i våras låg som mest 550 patienter på IVA, i april, medan de i vintras som mest varit drygt 380, i början av januari i år.

I våras behövde 20 procent av coronapatienterna intensivvård, i höst hade andelen sjunkit till 9 procent.

Skillnaden mellan vårens och vinterns kurvor syns tydligt i svenska intensivvårdsregistret.

Riskgrupperna är de samma som i våras, men fler överlever vården

De som anses löpa risk för allvarligt sjukdomsförlopp är de samma som i våras.

Hög ålder räknas fortfarande som den största riskfaktorn. Det är också fortfarande klart fler män som behöver intensivvård än kvinnor: över 70 procent av intensivvårdspatienterna hittills i år är män.

Vården av de sjuka i covid-19 har ändå blivit bättre sedan i våras.
I höstas rapporterade Socialstyrelsen att det jämfört med våren skett en halvering av andelen döda bland dem som sjukhusvårdas för covid-19. Också mängden patienter som behöver respiratorvård har minskat avsevärt.

De som får intensivvård nu är äldre än de som fick intensivvård i våras, men också de som dött under andra vågen har varit äldre än de som dog i våras. Äldreboendena är fortfarande hårt drabbade: 49 procent av de som dött i covid-19 i Sverige efter oktober 2020 har bott på särskilt boende, och 27 procent har fått hemvård.

Stora regionala skillnader under året

Smittspridningen har drabbat olika delar av Sverige olika hårt under året. Mest sticker huvudstadsregionen Stockholm ut: 40 procent av de som dog i covid-19 i Sverige i våras bodde i Stockholm, som hade över 2 400 dödsfall.

Skåne drabbades klart lindrigare i våras. Under 5 procent av dödsfallen fanns där då, mot 16 procent i höst och vinter.

Folkhälsomyndigheten har ett par gånger i år uttalat sig om att Skåne möjligtvis är värre drabbat nu för att regionen klarade sig så bra i våras.

– Det spelar på sikt en viss roll hur mycket man drabbades under våren. Det finns en bakgrund till att Stockholm nu går ner mycket snabbare än Skåne, eftersom Skåne drabbades mycket lindrigare i våras än Stockholm, säger Anders Tegnell.

Men han förklarar att sjukdomen är svår att förstå och ganska slumpmässig.

– I andra länder är det likadant, det är vissa regioner som drabbas hårt och andra klarar sig bra. Vi har egentligen ingen förklaring till varför Stockholm drabbades så hårt i våras och andra regioner klarade sig så mycket bättre.