Hoppa till huvudinnehåll

Coronan inhiberar abiturienternas bänkskuddardag i Åbo: "Det är väl bättre för allmänheten om den inte ordnas"

På grund av coronapandemin kommer man i februari inte att se några lastbilar köra omkring på abiturienter som kastar godis åt människor i Åbo centrum. Vad beträffar vårens kommande studentskrivningar tycker abiturienter som Yle Åboland pratat med att skrivningarna är stressiga, men att coronan påverkar mindre än den gjorde under våren 2020.

Den traditionsenliga bänkskuddardagen, eller penkis som det kallas i folkmun, är en höjdpunkt för många abiturienter, som under dagen firar att deras gymnasiestudier är slut och att endast vårens studentskrivningar kvarstår. Men i år kommer den alltså inte att ordnas överhuvudtaget.

Åbo stad bestämde nämligen redan i slutet av förra året att inhibera bänkskuddardagen.

Vad tänkte då årets abiturienter när de fick höra om att de inte alls får fira penkis i år?

– Jag tänkte inte desto mera på det eftersom jag inte bryr mig om bänkskuddardagen som helhet, utan ser den mera som överflödig och kanske lite gammalmodig. För mig hade det inte någon större effekt, jag tänkte att det väl är bättre för allmänheten att den inte ordnas, säger Alec Antinaho som är abiturient vid Katedralskolan i Åbo.

För Aaro Kangasniemi som också är abiturient vid Katedralskolan kom nyheten som en besvikelse.

– Jag tyckte det var en aning tråkigt för själv tycker jag om festligheter. En sådan här tradition är ju rolig för att man får klä ut sig, åka med en lastbil genom stan och kasta godis till skolbarn, säger Aaro Kangasniemi.

Kangasniemi poängterar ändå att det inte gjorde så mycket att bänkskuddardagen inhiberades.

– Men nog skulle jag hellre ha penkis än att inte ha det, säger Kangasniemi.

Penkinpainajaiset Turussa 6.2.2020.
Arkivbild. I år kastas inget godis från lastbilsflak på grund av coronapandemin. Penkinpainajaiset Turussa 6.2.2020. Bild: Ari Welling / Yle penkisdag,gymnasiet,abiturienter,Åbo

Hur viktig tradition är bänkskuddardagen för abiturienterna?

– Om man tänker på historien så har man ju ordnat den nästan varje år, så nu är ett särskilt år med coronan. Det skulle ha varit roligt att ordna, men att det inte ordnas nu är helt förståeligt eftersom vi har corona och mycket folk skulle ha samlats i centrum. Men jag skulle nog hellre ordna det om det var möjligt, säger Kangasniemi.

– Det är väl en trevlig tradition för de flesta abiturienter, kanske inte inklusive mig, men en tradition som allt annat. Påsken är ju också en tradition, men inte på det sättet något speciellt. Nog kan man ju gå ett år utan att fira påsk, funderar Antinaho.

Också andra abiturienttraditioner är hotade

Coronapandemin påverkar inte endast bänkskuddardagen. Också andra traditioner och festligheter för abiturienter riskerar att bli inställda.

– Det är osäkert om till exempel lärarmiddagen alls ordnas, och vi får se om abiturientkryssningen, som är en stor sak varje år, ordnas. Det har varit tal om april, men vi får se hur coronaläget fortsätter, säger Kangasniemi.

Antinaho instämmer att det är beklagligt för de andra abiturienterna att abiturientkryssningen kanske inte blir av, men för honom själv har det inte en större betydelse.

– Jag hade ändå inte tänkt delta eftersom jag inte bryr mig om att festa, säger Antinaho.

"Vårens skrivningar är lika stressiga som skrivningarna alltid är"

Som en motbalans till osäkerheten kring festligheterna har abiturienterna ändå något som de kan räkna med att ska ordnas, nämligen vårens studentskrivningar.

Både Aaro Kangasniemi och Alec Antinaho har upplevt hur det är att ha studentskrivningar under coronapandemin, då de skrev sina första studentprov redan under våren 2020. Enligt Kangasniemi och Antinaho kommer vårens skrivningar knappast att skilja sig märkbart från höstens skrivningar.

– En del studentskrivningar har tidigarelagts så att det är fler provdagar under en vecka, men jag tror inte att det egentligen har så stor inverkan jämfört med förra året, säger Kangasniemi.

Enligt Kangasniemi hade coronapandemin en större inverkan under våren 2020.

– Många kompisar hade fyra skrivningar, alltså alla sina skrivningar, under samma vecka. Den här våren är läget ändå ganska normalt, säger Kangasniemi.

Alec Antinaho är inne på samma linje som Aaro Kangasniemi om de kommande skrivningarna.

– På våren 2020 hade coronan en stor effekt eftersom skrivningarna tidigarelades med en vecka. Under hösten hade coronan inte någon större effekt, och nu tycker jag att det främst är det att dagarna splittrats upp lite, vilket jag inte ser som ett problem, säger Antinaho.

Hur stressiga tror ni vårens skrivningar kommer att vara?

– De är lika stressiga som de alltid är, det är lika stressigt att få saker lästa. Förra våren kom det som en chock att skrivningarna var en vecka tidigare än förväntat, säger Kangasniemi.

Kangasniemi känner sig mer förberedd för den kommande vårens skrivningar.

– Vi har fått meddelanden redan för flera månader sedan om alla förändringar som har skett, så jag tycker att läget nu är ganska normalt, säger Kangasniemi.

En ung studerande sitter i sängen och studerar.
Bildsättningsbild. Både Aaro Kangasniemi och Alec Antinaho tycker att man kan förbereda sig inför studentskrivningarna genom att börja läsa och öva i tid. En ung studerande sitter i sängen och studerar. Bild: Tiina Jutila / Yle distansundervisning,gymnasium,studier,läroplikt,abiturienter,abiturient,gymnasister,matematik (läroämnen),matematik,fysik,naturvetenskaper,inträdesprov,bärbara datorer,datorer,läxor,skolarbete,studentbostäder,International Baccalaureate Diploma Programme,distansundervisning,andra stadiets utbildning

Också Alec Antinaho tycker att skrivningarna är lika de tidigare studentskrivningarna.

– Det är inte mindre stressigt för att proven har splittrats på flera dagar eller mera stressigt på grund av corona. Studentskrivningarna är ju ett stort steg i livet, så såklart det är jättestressigt, men man klarar sig, säger Antinaho.

"Ta repetitionskurser just före skrivningarna"

Aaro Kangasniemi och Alec Antinaho ska båda skriva flera prov i vårens studentskrivningar. Kangasniemi ska skriva modersmål, matematik, psykologi och engelska medan Antinaho ska skriva matematik, fysik, kemi, modersmål och engelska.

Både Kangasniemi och Antinaho förbereder sig inför skrivningarna genom att börja läsa i god tid.

– Man ska börja förbereda sig redan minst två månader före skrivningarna om man på riktigt vill ha laudatur eller bra vitsord. Själv har jag tidigare varit jättedålig på att förbereda mig, men i år tänkte jag förbereda mig minst en månad före, säger Kangasniemi.

– Jag försöker börja läsa och öva i god tid. Och sedan skaffar jag mat inför skrivningarna, men ännu är det inte riktigt dags för det, säger Antinaho.

Vad kan vårens skribenter göra eller tänka på för att känna sig mindre nervösa och stressade under skrivningarna?

– Du är inte den enda som skriver, tipsar Antinaho.

Aaro Kangasniemis tips är att inte ta skrivningarna på för stort allvar. Han påminner om att själva provsituationen är den viktigaste, och att det kan vara möjligt för någon som läst i två månader att misslyckas i ett studentprov. Kangasniemi har också ett bonustips:

– Ta repetitionskurser just före skrivningarna. Jag gjorde det med finskan förra hösten, och det var mycket mindre stressigt när man inte behövde läsa så mycket på egen hand, säger Kangasniemi.

Läs också