Hoppa till huvudinnehåll

Kommentar: EU är rörande överens om att fördöma gripandet av Navalnyj - debatten om sanktioner kan ändå blottlägga sprickor i fasaden

Bildmontage. Till vänster syns Aleksej Navalnyj. Till höger EU:s flagga. I mitten redaktör Rikhard Husu.
Bildmontage. Till vänster syns Aleksej Navalnyj. Till höger EU:s flagga. I mitten redaktör Rikhard Husu. Bild: EPA-EFE, All Over Press, Yle Aleksej Navalnyj,Europeiska unionen,rikhard husu

EU-ledarna har varit rörande överens om att fördöma gripandet och fängslandet av Aleksej Navalnyj. Frågan om skärpta sanktioner kan ändå visa på sprickor i den gemensamma fasaden, skriver Rikhard Husu.

Det var på söndag kväll som den ryska oppositionspolitikern Navalnyj greps på en flygplats i Moskva genast efter sin ankomst.

På måndagen dömdes Navalnyj till trettio dagars ovillkorligt fängelse för att ha låtit bli att anmäla sig till en övervakare för en tidigare villkorlig dom.

Sannolikt är detta bara början på en process som resulterar i en lång fängelsevistelse för Navalnyj.

Ledarna för EU-länderna och EU-institutionerna var inte sena med att reagera på gripandet av Navalnyj.

Europeiska rådets ordförande Charles Michel och kommissionsordföranden Ursula von der Leyen vill att de ryska myndigheterna släpper Navalnyj.

Senare gick EU:s höga utrikespolitiska representant Josep Borrell ut med ett likadant krav med uppbackning av samtliga 27 medlemsländer.

Statsminister Sanna Marin stack ut ur mängden genom att också kräva att de personer som gripits i samband med Navalnyjs ankomst till Ryssland ska släppas.

Dags att tillämpa Magnitskijlagen?

Europaparlamentet diskuterar Navalnyjs situation i samband med sitt plenum i dag. Debatten utmynnar i en resolution som parlamentet röstar om på torsdag.

Parlamentets största grupp EPP öppnar för att se över de befintliga sanktionerna mot Ryssland med hänvisning till de senaste vändningarna i fallet.

Som stöd har man den så kallade Magnitskijlagen som EU tog i bruk i december.

Sergei Magnitskin hauta
EU:s sanktionssystem för människorättsbrott bär namn efter Sergej Magnitskij. Sergei Magnitskin hauta Bild: Serhi Lavor / Yle Sergej Magnitskij

Lagen som fått sitt namn efter den kända visselblåsaren Sergej Magnitskij gör det möjligt för EU att sanktionera brott mot mänskliga rättigheter som sker utanför unionen.

Advokaten Magnitskij dog i ett fängelse i Moskva i väntan på en rättegång. Enligt Europeiska människorättsdomstolen bär ryska staten skulden för Magnitskijs död.

Navalnyj avtjänar sitt straff i samma fängelse där Magnitskij dog år 2009.

De baltiska länderna vill skärpa sanktioner

I de europeiska huvudstäderna höjs också röster som vill skärpa sanktionerna.

De baltiska länderna skickade igår ett brev till Josep Borrell där man uppmanar EU att överväga ytterligare restriktioner mot Ryssland om Navalnyj inte släpps.

I oktober införde EU sanktioner i form av frysta tillgångar och inreseförbud mot sex ryska myndighetspersoner på grund av mordförsöket mot Navalnyj.

Bland dem som sanktioneras finns chefen för Rysslands federala säkerhetstjänst FSB.

Tills vidare har EU-institutionerna inte tagit ställning till om det kommer att införas fler sanktioner mot Ryssland. Men klart är att frågan diskuteras i EU-kretsen.

Det är möjligt att fallet Navalnyj tangeras redan vid EU-ledarnas videotoppmöte på torsdag. Annars lär frågan komma upp vid utrikesministermötet på måndag.

Debatt om sanktioner blottlägger sprickor

Om det blir tal om att utöka sanktionerna mot Ryssland kan man räkna med sprickor i den enhetliga fasaden.

"Det finns en rädsla för att aptiten bland vissa länder att införa sanktioner mot Ryssland är farligt låg överlag," säger en diplomatkälla till nyhetssidan Euractiv.

Avgörande i sammanhanget är vilka typer av sanktioner som avses.

I verktygslådan har EU nämligen också tunga redskap som att lägga utbyggnaden av gasröret Nord Stream 2 på is. I dag väntas USA besluta om sanktioner mot företag som medverkar i projektet.

En kvinna håller upp ett plakat där det krävs att bygget av den rysk-tyska gasledningen Nord Stream 2 stoppas
Nord Stream-projektet har kritiserats såväl i USA som Europa. På bilden en demonstrant i Berlin. En kvinna håller upp ett plakat där det krävs att bygget av den rysk-tyska gasledningen Nord Stream 2 stoppas Bild: Johnny Sjöblom / Yle Ryssland,Tyskland,Berlin,demonstrationer,protester,Aleksej Navalnyj,Nord Stream 2

Att stoppa det fem före färdiga miljardprojektet skulle utgöra ett dråpslag mot Rysslands ambitioner att exportera gas till EU.

Samtidigt skulle ett sådant beslut kräva stora omställningar i Tyskland som är den största enskilda importören av rysk gas.

Förbundskansler Angela Merkel har betonat att fallet Navalnyj inte ska kopplas samman med utbyggnaden av gasröret.

Ståndpunkten upprepades av en talesperson för den tyska regeringen igår, måndag.

EU är inte ensamt om att kritiserat Rysslands agerande.

I USA har såväl sittande utrikesministern Pompeo och säkerhetsrådgivaren till tillträdande presidenten Joe Biden Jake Sullivan fördömt Rysslands agerande och krävt att Navalnyj friges.

Samtidigt kan EU inte räkna med ett lika starkt flankstöd som under normala omständigheter då fokus för Joe Bidens administration i början kommer att ligga på att sammanföra ett splittrat USA och att trappa upp kampen mot coronapandemin.

Det här accentuerar betydelsen av att EU talar klartext till Ryssland.

Artikeln har uppdaterats. Formuleringen "största enskilda exportören" rättades 19.1.2021 klockan 16.44 till "största enskilda importören".