Hoppa till huvudinnehåll

Mikroplaster hittade på stränder längs hela den finska kusten – värst var stranden på Sveaborg

Kuvassa on luontoon hylätty tupakantumppi.
Tobaksfimparna var ett av de vanligaste skräpen som hittades på stränderna längs den finska kusten. Kuvassa on luontoon hylätty tupakantumppi. Bild: Silja Viitala / Yle tobak,tobaksindustri,tobaksrökning,rökavvänjning,rökning,tobaksberoende,nikotin,Cigarettfimp,tobacco (heraldic),mikroplaster,mikroskräp,vår,Nedskräpning,nedskräpning

Mikroplaster och större plastskräp har förorenat finska stränder och hittats på stränder vid Bottenviken och ända ner till de östra delarna av Finska viken.

Det här kom fram i en undersökning som publicerades av organisationen WWF på tisdagen.

Sammanlagt samlade man in prover från sju stränder i Uleåborg, Vasa, Björneborg, Euraåminne, Borgå, Helsingfors och Hangö. WWF samlade in proverna under hösten och våren förra året.

Den mest förorenade av dem var stranden på Sveaborg i Helsingfors. Det här var förväntat, eftersom det byggs väldigt mycket på stränderna i Sveaborgs närhet. WWF:s havsexpert Anna Soirinsuo säger att de största plastskräpens ursprung lätt gick att spåra.

– Största delen av skräpen där var plastfibrer från metrobygget i Esbo. Även det att Helsingfors stad stjälper en del snö i havet kan ha orsakat en del av nedskräpningen.

Suomenlinnan linnoitusmuureja ja merta kesällä Kustaanmiekan kohdalta.
Stranden på Sveaborg i Helsingfors var den mest nedskräpade och hade den högsta andelen av mikroplaster. Suomenlinnan linnoitusmuureja ja merta kesällä Kustaanmiekan kohdalta. Bild: Yle/Jaana Sormunen Sveaborg,Finland,Helsingfors

Mikroplaster och fimpar

Även andelen mikroplaster var störst i Sveaborg och näst mest hittades på stranden i Vasa. På stranden i Hangö hittades inga mikroplaster alls.

Andelen mikroplaster i sanden på finländska stränder har tidigare undersökts väldigt lite. Enligt Sorinsuo finns det därför ett tydligt behov av att forska mer i det här.

– Det att vi har hittat “stora” mikroplaster på 0,3 mm på nästan alla undersökta stränder visar att det behövs mer forskning i ämnet.

Då man undersökte vilka andra typer av skräp som var vanligt förekommande på stränderna var plastskräp den överlägset vanligaste. Men cigarettfimparna höll en stadig andra plats.

Sorinsuo säger att många inte inser att också fimparna är plastskräp.

– Fimparna är gjorda av acetat, som är en plastsort. Det tar två till fem år för fimpen att förmultna i naturen och bland annat fiskar och fåglar tror att de är mat. Det här kan i värsta fall leda till att djuren dör då de får tarmstopp eller förgiftas av skadeämnen i fimparna.

Uppföljning behövs

Enligt Anna Sorinsuo borde man följa upp skräpmängderna på stränderna oftare och ta med det som en del av de undersökningar som undersöker hur människans aktivitet påverkar kusten och dess natur.

– Mängden skräp borde tas med som en del i den obligatoriska kontrollen av vilken slags miljöpåverkan olika åtgärder har på våra havsområden.

Sorinsuo säger att WWF också förespråkar att uppföljningen av andelen mikroplaster tas med som en regelbunden del av havsvården.

Läs också