Hoppa till huvudinnehåll

Nytt projekt ska hjälpa unga att själva hitta en hobby: "Telefonerna stjäl mycket uppmärksamhet, men med rätt aktiviteter får man alla med"

En ung man med mössa spelar ett bordshockyspel
Alla barn ska ha rätt till en hobby, säger Albert Thiangdee som är ungdomsledare i Jakobstad. En ung man med mössa spelar ett bordshockyspel Bild: Mårten Wallendahl / Yle ungdomsledare,Jakobstad,Albert Thiangdee

Barn och unga ska ha rätt till fritidsaktiviteter, oavsett ekonomiska förutsättningar. Det är en av grundtankarna bakom pilotprojektet Finlandsmodellen, där de unga själva ska hitta på aktiviteter som kan ordnas efter skolan. Ungdomsledaren Albert Thiangdee i Jakobstad säger att det viktiga är att initiativen ska komma från eleverna själva.

Det senaste året har varit en utmaning också för de unga. Många fritidsaktiviteter har gått på sparlåga och de ordnade evenemangen har varit få.

Nu startar ett försök med den så kallade Finlandsmodellen upp, finansierad av Undervisningsministeriet – och sju österbottniska kommuner är med i den första fasen.

– Finlandsmodellen strävar efter att alla barn och unga ska ha en hobby. Och det finns rätt många barn som inte hittat sin grej. De är kanske ensamma hemma, eller aktiva med dataspel. Men nu är tanken att man ska satsa mera på sociala kontakter, säger Tiina Hyölä-Männistö som är ungdomssekreterare på Ungdomsbyrån i Jakobstad

Projektet startade med att Ungdomsbyråns personal kontaktade eleverna och skolpersonalen för att utreda intresset. Idén är att initiativen till aktiviteterna ska komma från barnen själva.

– Och det kom förslag på allt möjligt från backhoppning och tiktok-videon till ponnyridning och fotografering, säger Hyölä-Männistö.

Utmaningarna har varit att både pussla tider och hittade lämpliga kurser som ska locka tillräckligt deltagarantal. Dessutom sätter epidemin också begränsningar för gäster till skolorna.

En kvinna med glasögon står redo att skjuta en billjarboll med en kö.
Alla ska ha rätt till en meningsfull fritid med gratis hobbyer, säger Tiina Hyölä-Männistö på Ungdomsbyrån i Jakobstad. En kvinna med glasögon står redo att skjuta en billjarboll med en kö. Bild: Mårten Wallendahl / Yle Jakobstad,biljard,ungdomar,Tiina Hyölä-Männistö

Konceptet utvecklas ännu

I försöksfasen kommer fyra grundskolor i Jakobstad att få två klubbar var. Det handlar om olika sportaktiviteter, konstklubbar och en språkkurs. Vilket utbud man kommer att erbjuda framöver, återstår att se.

– Vi har nu fått en anställd till som ska jobba vid skolorna, och där kan vi i samråd med elever och personal fråga vad de tycker om och vad de önskar göra. Via elevkåren kan vi också få information om vilka önskemål eleverna har. Så vi försöker hitta olika grejer som passar till enskilda elever så att var och en skulle ha något att göra efter skoldagen, säger Hyölä-Männinen.

Jakobstad är en av sju österbottniska svensk- och tvåspråkiga kommuner som testar Finlandsmodellen. Kravet från Undervisningsministeriet har varit att kommunen själv bidrar med 20 procent av finansieringen i form av personalkostnader och material.

Jakobstad fick ett anslag på 9000 euro, vilket man på Ungdomsbyrån är nöjd med, då det motsvarade nästan den summa man anhöll.

Varierande summor

Varje kommun har fått rita upp sina egna förslag för hur fritidsverksamheten ska utvecklas och kalkylera behoven för den.

Karleby var den kommun i nejden som fick mest pengar, 132 000 euro. Kronoby fick 12 000, Larsmo 17 000, Pedersöre 23 500, Vasa 40 000 och Malax 59 000 euro för den första fasen som ska pågå till terminens slut.

Redan i mars ska man söka om fortsatta bidrag, så tills dess ska kommunerna ha kommit med planer för hur man önskar utveckla verksamheten.

Flera kommuner väntas komma med anhållan om bidrag för nästa läsår, då man också sett hur försöken utfallit i pilotkommunerna.

Det viktiga är att initiativen ska komma från eleverna själva. Det är barnens röst och inte vår röst, som drar klubbarna

Albert Thiangdee som är ungdomsledare i Jakobstad ser framemot att köra igång med klubbarna. Och han ser att det finns en beställning på en större bredd på aktiviteter.

– Jag tror att det går att nå alla. Det viktiga är att initiativen ska komma från eleverna själva. Det är barnens röst och inte vår röst, som drar klubbarna, säger Thiangdee.

Han tror själv den största utmaningen för honom som kursledare blir att klara av att hålla klubbar kring för honom obekanta aktiviteter.

– Men då får man bara lära sig det, säger Thiangdee.

Vidare menar han att i och med att barnen själva föreslår aktiviteterna blir tröskeln låg att delta. Det kan bli ett sätt att på en enklare nivå testa på till exempel en sport, som man sedan kanske inser att man vill satsa mera på.

Ska vårdnadshavarna schasa på barnen att delta?

– Jag tycker det ska vara på barnens eget initiativ. Föräldrarna pushar dem säkert redan till att delta i annat, så barnen ska själva få avgöra om de vill delta eller inte. Barnen avgör själva om de åker hem efter skoldagen, eller stannar kvar, så det ska vara 100 procent frivilligt, säger Thiangdee.

Läs också