Hoppa till huvudinnehåll

Pyttis är trött på långa lovprocesser kring flygfältet – ber minister Lintilä utreda NTM-centralens agerande

Ett litet flygplan i närbild. Två män är i cockpiten, en av dem håller på att hoppa ut.
Flygfältet är i aktiv användning. Efter att Malms flygfält ska stängas i slutet av januari hoppas kommunen och företaget på än mer liv här. Arkivbild. Ett litet flygplan i närbild. Två män är i cockpiten, en av dem håller på att hoppa ut. Bild: Yle/Vesa Grekula Pyttis,flygplan,flygplatser,flygfält,småflygplan

Flygfältet i Pyttis har fastnat i en seg loop där olika lov och tillstånd tuggas i rätten år efter år. Nu har kommunen tröttnat.

På tisdagen skickade Pyttis kommunstyrelse en begäran till Arbets- och näringsministeriet om att utreda NTM-centralen i Sydöstra Finlands agerande i flygfältsärendet.

Begäran om utredning är riktad direkt till näringsminister Mika Lintilä (C).

- I korthet handlar det om att vi anser att NTM-centralen har överklagat nästan varje beslut under lovprocessen för flygfältet, som har pågått i snart fyra år, och vi anser att man har agerat på ett underligt sätt med tanke på projektets skala.

Det säger Jyrki Metsola (Saml) som är ordförande i kommunstyrelsen.

I brevet till ministern skriver man bland annat att Pyttis kommun anser att NTM-centralens agerande i myndighetsarbetet med Pyttis flygfält har orsakat märkbar skada på förutsättningarna för näringslivsverksamhet i kommunen.

Bild på en landningsbana som förgrenar sig och en byggnad som står intill.
Så här såg flygfältet ut i april 2020. Bild på en landningsbana som förgrenar sig och en byggnad som står intill. Bild: Yle / Mira Bäck Hangar,flygplatser,Pyttis,landningsbana,Redstone Aero

Kommunstyrelsen anser också att NTM-centralens agerande är tvivelaktigt med tanke på principerna om proportionalitet och rimlighet.

De anser att NTM-centralens agerande bara handlar om en övermåtta av byråkrati som är skadlig med tanke på kommunens och flygfältföretagarens försök att skapa livskraft och arbetstillfällen i Kymmenedalen.

Kommunen har stött flygfältsprojektet sedan start, eftersom man hoppas på att det ska sätta Pyttis på kartan och föra med sig nya möjligheter.

Tre hallar i fokus

NTM-centralen är inte den enda instansen som har varit involverad i rättsprocesser kring flygfältets tillstånd.

Privatpersoner och naturskyddsföreningar har ställt sig emot flygfältet eftersom de anser att den påverkar området runtomkring negativt.

Det är en av orsakerna till att flygfältets miljölov, som utfärdats av miljönämnden i Kotka 2017, vann laga kraft först i januari i år.

Det är ändå NTM-centralen som kommunen har stött sig mest med.

Det verkar helt enkelt som att Pyttis och NTM-centralen tolkar lagen lite olika, kommunen till fördel och NTM-centralen till nackdel för flygplatsen.

- Det gäller byggloven för flygplanshallar. NTM-centralen har hela tiden haft en strikt hållning till vad de förutsätter gällande definitionen av markanvändningen, säger Metsola.

Enligt kommunstyrelsen känns det orimligt att ett företag som fått lov att bygga ett flygfält på ett 90 hektar stort område i företagets ägo inte får bygga tre flygplanshallar.

Sagan om de tre hallarna

I december 2017 beviljade kommunen bygglov för två stora flygplanshallar, den ena på över tusen kvadratmeter våningsyta och den andra på lite över 600 kvadratmeter våningsyta. Det tillståndet har vunnit laga kraft och hallarna är byggda.

Det som NTM-centralen och kommunen är mest oense om för tillfället gäller byggtillståndet för ytterligare tre mindre hallar på 327 kvadratmeter var.

Flygfältsföretaget Redstone Aero ansökte om bygglov för hallarna i slutet av 2018 och kommunen beviljade loven. Sedan överklagades beslutet om bygglov till förvaltningsdomstolen. En av dem som överklagade var NTM-centralen i Sydöstra Finland.

NTM-centralen motiverade sitt överklagande med att markanvändningen i området inte har lösts enligt markanvändnings- och bygglagen, och att tillstånden för hallarna kräver antingen ett avgörande som gäller planeringsbehov eller att det har gjorts upp en detaljplan för området.

Förvaltningsdomstolen upphävde byggloven, vilket i sin tur Pyttis kommun, Redstone Aero och Traficom överklagade till Högsta förvaltningsdomstolen. Ett beslut i saken förväntas komma i februari eller mars i år.

Sagan om de tre mindre flygplanshallarna slutar ingalunda här. Eftersom processen med de permanenta byggloven var halvfärdig, ansökte företaget om tillfälliga bygglov våren 2020.

Enligt kommunen behövdes hallarna för att få en lösning på ett akut problem. Flygfältet är i användning och miljötillståndet kräver att flygplanens underhåll sker i ett skyddat rum.

Kommunen beviljade tillfälliga bygglov för hallarna, men NTM-centralen överklagade också det och förvaltningsdomstolen upphävde kommunens beslut. Pyttis kommer att ansöka om lov att överklaga det här av Högsta förvaltningsdomstolen.

Kommunen tycker alltså att man kan bevilja bygglov för hallarna, medan NTM-centralen anser att det enligt markanvändnings- och bygglagen inte är möjligt utan att separat fastställa markanvändningen för området.

Enligt Metsola anser kommunen, företaget och Traficom att man bör tillämpa både markanvändnings- och bygglagen, luftfartslagen och miljölagen.

Metsola påminner om att flygfältet har fått bygglov och trafiklov av Transport- och kommunikationsverket Traficom samt miljötillstånd av miljömyndigheterna.

En vindmätare i rätt och gult.
Flygplatsen har haft både medvind och motvind längs åren. En vindmätare i rätt och gult. Bild: Yle / Mira Bäck flygplatser,Pyttis,Redstone Aero

Pyttis kommun anser att markanvändningen inte skilt behöver preciseras eftersom den de facto redan är preciserad: Eftersom flygfältet har fått de luftfartslagenliga loven som behövs för att bilda ett flygfält, så är det ett flygfält och kommer så att förbli.

Förutom byggloven för hallarna är kommunen och NTM-centralen också oense om godkännandet av kommunens delgeneralplan, där flygfältet ingår.

NTM-centralen anser att det behövs en bättre konsekvensutredning, medan kommunen säger att konsekvenserna av flygfältet redan utretts i samband med miljötillståndet.

Dessutom är NTM-centralen och kommunen oense om ifall det enligt markanvändnings- och bygglagen går att använda generalplanen som utgångspunkt för att utfärda bygglov i området.

Vill skapa diskussion

Enligt Metsola hoppas man att begäran om en utredning ska leda till diskussion om NTM-centralens agerande i just den här frågan, men också i ett bredare perspektiv.

- Vad statens olika myndigheter gör är inte i synkron och det ser inte ut att finnas samarbete myndigheterna emellan. Det är ganska konfunderande och otacksamt både för kommunen och för företagaren när man inte vet vem man kan lita på, säger Metsola.

Han hänvisar till att Traficom har utfärdat de behövliga loven för att idka flygfältsverksamhet, medan Kommunikationsministeriet har beviljat företaget 1,8 miljoner euro i investeringsstöd.

Samtidigt har ändå Sydöstra Finlands NTM-central överklagat i tillståndsärenden.

- Det är bra att komma ihåg att en av NTM-centralens roller är att utveckla näringsverksamheten på det egna området. I fallet med flygfältet i Pyttis har det inte synts, säger Metsola.