Hoppa till huvudinnehåll

Unga rymlingar och brottslingar bekymrar experter: "Den som rymmer vill bli hittad", säger professor Mirjam Kalland

Ung kille med ryggen mot kameran vid stenvägg.
En ung kille utanför Skatuddens fängelse i Helsingfors. (arkivbild) Ung kille med ryggen mot kameran vid stenvägg. Bild: Yle/Anna Savonius ungdomsbrottslighet,gäng,brottslighet,ungdomsgarantin och utslagning

Det kan vara svårt att ta till sig: Att en ung person misshandlar en jämnårig till döds och dessutom filmar dådet. Vi riktar hellre tankarna någon annanstans, så förfärligt är det, säger professor Mirjam Kalland.

Hennes förtvivlan över dådet i Forsby i Helsingfors inför julen ledde till en kolumn i Hbl med rubriken "Ett förslag".

I kolumnen efterlyser hon ett särskilt mångprofessionellt team i huvudstadsregionen med enda uppgift att söka och hitta minderåriga rymlingar. Den dödade ynglingen i Forsby var omhändertagen och placerad utanför hemmet.

Chockade poliser träder fram

Samtidigt går polisen ut med en ovanlig vädjan att göra mer för de hundratals minderåriga som rymmer varje år (på finska "hatkaajat") med risk att själva begå eller utsättas för brott. De flesta finns i huvudstadsregionen och många av dem som borde tas omhand av socialmyndigheter landar i ställer hos polisen.

Kriminalöverinspektör Jonna Turunen sade i samband med Forsbymordet att "polisen önskar att fallet skulle väcka en mer omfattande allmän debatt och få till stånd nödvändiga ändringar i hur olika aktörer kan påverka att något liknande inte kan inträffa igen".

Den långvariga mobbningen och mordet på en jämnårig 16-åring berörde de utredande poliserna djupt. Därför öppnade de upp problematiken mer än vanligt i samband undersökningen av fallet.

Är föräldrar mer intresserade av att hitta sina barn än vad myndigheterna är?― Mirjam Kalland

- Placerade eller adopterade barn som rymmer vill bli hittade, men letar myndigheterna lika mycket efter dem som föräldrar gör om deras barn försvinner från familjens hem? Är det lika viktigt att de blir hittade, frågar Mirjam Kalland.

Att söka och hitta rymlingar kräver resurser och nätverk och de räcker inte till i dag.

- Den svagaste men viktigaste signalen unga rymlingar sänder är "var hör jag hemma, bryr någon sig om mig"? Om svaret är nej är det det sista svaret någon behöver få, säger Kalland.

Professor Mirjam Kalland
Mirjam Kalland föreslår ett särskilt team i huvudstadsregionen med uppgift att hitta utplacerade minderåriga som rymmer. Professor Mirjam Kalland Bild: Sofie Gammals/Yle Mirjam Kalland,professorer,småbarnsfostran

De flesta unga rymlingar finns i huvudstadsregionen. Siffran varierar beroende på vem man frågar, men flera hundra unga rymmer årligen. De som har omhändertagits och blivit placerade på flera ställen under sitt liv löper större risk att rymma ifall de har det tungt i vardagen.

- Unga rymlingar kan vara utsatta för våld eller i behov av droger, orsaken att ge sig av är inte alltid entydig, förklarar Kalland.

Hon betonar att det goda med ett särskilt team för rymlingar är att man snabbt lär sig var de håller till och vart de söker sig. Det kan i sin tur leda till att man kommer åt organiserad brottslighet och dem som försöker nå sårbara rymlingar via sociala medier.

Alla regioner behöver enligt Kalland hitta sin egen modell gällande unga rymlingar, läget varierar nämligen i landet.

Kallands förslag publicerades strax före julafton, den 23 december, men förslaget drunknade i coronabrus och diskussioner kring tryggt julfirande.

Ett intressant förslag, som liknar mycket det vi gör i pilotstäderna Vanda, Åbo, Uleåborg och Rovaniemi― Saija Sambou, specialsakkunnig vid Justitieministeriet.

Saija Sambou arbetar som sakkunnig vid Justitieministeriet.
Saija Sambou är specialsakkunig och ordförande för projektet "Verksamhetsmodell för unga brottslingar". Saija Sambou arbetar som sakkunnig vid Justitieministeriet. Bild: Justitieministeriet Justitieministeriet,ungdomsbrottslingar,Sakkunnig enligt PBL

Vid Justitieministeriet synar specialsakkunnig Saija Sambou nyfiket Kallands förslag.

- Förslaget är intressant, det tangerar Justitieministeriets pilotprojekt, som pågår i fyra städer just nu. Vi riktar in oss på unga som upprepar allvarliga, grova brott. För dem finns det ingen väg ut i dag, säger Sambou.

Projektet går ut på att varje minderårig med brottsbakgrund som kommer genom myndigheternas dörr via skolan, socialskyddet, barnskyddet eller polisen, får en egen socialarbetare och en erfarenhetsexpert (ifall hen går med på det), med liknande erfarenheter bakom sig.

- Socialarbetaren har koll på vilka olika tjänster den unga behöver medan erfarenhetsexperten finns med i vardagen, förklarar Sambou. Vi kan erbjuda hela familjen hjälp också.

Poliisit laittavat käsirautoja pidätetyn käsiin.
Det barnskyddet inte klarar av landar förr eller senare hos polisen. Poliisit laittavat käsirautoja pidätetyn käsiin. Bild: Tiina Jutila / Yle Polis,poliser,polisfordon,brottslighet,ungdomsbrottslighet,lagar,Polisbevakning,böter,lagövervakning,trafiksäkerhet,anhållande,handbojor,brottsling,polisen
En egen stödperson låter bra för den som aldrig haft en egen förebild― Mirjam Kalland

Det här låter bra i Mirjam Kallands öron. Det som kännetecknar omhändertagna barn är brustna, negativa relationer. Att de får en hållbar relation, någon som går vid den ungas sida, låter som en bra lösning.

- Fortfarande byts socialarbetare ut för ofta. Om stödpersonen kunde utgöra den fasta punkten kunde hen också erbjuda en förebild åt den unga, som kanske aldrig haft en sådan tidigare, fastslår Kalland.

Hon tycker att ministeriets pilotprojekt låter bra. Stödpersonen som omnämns kunde vara en del av det mångprofessionella team, som söker upp rymlingar.

Varför deltar inte Helsingfors i pilotprojektet?

Inom ramen för Justitieministeriets pilotprojekt finns möjlighet till flera olika sorters hjälp för att en minderårig brottsling ska få rätsida på sin vardag och komma ur sitt skadebeteende. Hjälp med missbruk via rusmedelstjänster, hjälp av mentalvården vid psykisk ohälsa - eller konkret hjälp i skolan, ifall det finns utmaningar där.

Vanda, Åbo, Uleåborg och Rovaniemi ville vara med - men av någon anledning finns inte Helsingfors med bland pilotstäderna.

Svenska Yle har, utan resultat, sökt Helsingfors stad för en kommentar om varför.

Rymlingarna, som Kalland nämner i början, är inkluderade i det nationella försökets målgrupp. De gör sitt yttersta för att undgå polis, socialmyndigheter och anställda vid den anstalt där de är placerade.

- De är också ytterst utsatta för utnyttjande och brott, tillägger Sambou. Varje ung brottsling har en egen problematik och behöver skräddarsydda lösningar. Därför behövs mångprofessionella team också, något Kalland lyfter fram.

Justitieministeriets projekt finns med i regeringens Marins regeringsprogram och det har beviljats 1,2 miljoner euro årligen.

- Det är mycket pengar, säger Sambou, och det betyder att vi har kunnat rekrytera ny personal i städerna som deltar i det här.

Förövarna är ofta själva offer

Något som ytterligare fördjupar svårigheten för unga brottslingar att byta riktning, vare sig de är på rymmen eller involverade i upprepade våldshandlingar, är deras egna upplevelser.

- De har sett det på nätet, kommenterar Mirjam Kalland uppgifterna om att Forsbyungdomarna som dödade en jämnårig filmade det hela. Så här gör man, tänker de. Unga våldsmän har ofta själva varit med om liknande erfarenheter, de kan ha mobbats eller misshandlats själva.

Skrämmande detaljer är också svåra att tala om. Därför behöver lärare särskilt stöd för att diskutera de här sakerna, så att eleverna får redogöra för sina känslor. Också föräldrar behöver redskap för att kunna ta upp det här.

Barn och unga kan ofta vända svåra frågor och sin egen osäkerhet till skämt eller skratt.

- Det här ska man inte missuppfatta. Det betyder inte att de inte tar dem på allvar, betonar Kalland.

Uppdaterad med morgonnyheten ur Vega kl.11.56 och det längre inslaget ur Aktuellt 17 kl.14.40/AS

Läs också