Ville Hupa
Yle
När Joe Biden på onsdagen svärs in som USA:s 46:e president ställs han inför utmaningar som saknar motstycke i USA:s moderna historia.
Den mest akuta frågan är den galopperande coronapandemin som drabbat USA hårdare än nästan något annat större land och kostat över 400 000 amerikaner livet.
Biden kommer också att ha fullt upp med att blåsa liv i den amerikanska ekonomin som tagit stor skada av pandemin.
Inom utrikespolitiken, klimatfrågan och invandringspolitiken väntas Biden också gå in för en kursändring.
1. Coronapandemin – 100 miljoner doser på 100 dagar och fler tester
Biden har som mål att USA ska ha vaccinerat 100 miljoner amerikaner under hans första 100 dagar som president. Han tänker också uppmana amerikanerna att bära munskydd i hundra dagar. Vidare vill Biden trappa upp testningen och förbättra spårningen av smittspridningen.
För att lyckas med det kommer Biden att be kongressen om 400 miljarder dollar för coronabekämpningen, en del av ett större stimulanspaket som som uppgår till 1 900 miljarder.
Biden antas också ge experter och myndigheter – till exempel den federala hälsomyndigheten CDC – en synligare roll i coronakampen.
Vi lär alltså se och höra mer av bland annat smittskyddsexperten Anthony Fauci i fortsättningen.
Men allt ligger inte i Bidens händer, då delstaterna bär ett stort ansvar för den praktiska hanteringen av coronakrisen. De senaste veckorna har flera delstater klagat på bristande kommunikation från den federala statsapparaten.
Coronakrisen riskerar att prägla hela Bidens första år som president och en utdragen pandemi riskerar att drabba hans möjligheter att nå förändringar inom andra områden.
2. Massivt ekonomiskt stimulanspaket för att få ekonomin på fötter – men hårt motstånd från senatrepublikaner att vänta
USA:s ekonomi är hårt ansatt och en möjlig ekonomisk återhämtning beror mycket på hur väl coronakrisen fås under kontroll.
Biden själv har talat om en "tvillingkris" och sagt att hans plan för coronakrisen kommer att "stimulera ekonomin".
Stimulanspaketet på 1 900 miljarder dollar som Biden tänker föreslå för kongressen är exceptionellt stort.
Paketet innehåller förslag – till exempel en höjning av den lagstadgade federala minimilönen till 15 dollar och höjda arbetslöshetsunderstöd – som med säkerhet kommer att möta hårt motstånd från senatens republikaner och den privata sektorn.
Demokraterna lyckades vinna åt sig ett hårfint övertag i senaten tack vare en dubbelseger i Georgias senatsval i början av januari.
Den segern kan visa sig vara guld värd för Biden när det gäller att driva igenom både ekonomiska reformer och andra frågor.
Bidens ekonomiska agenda är progressiv och han kommer sannolikt att möta växande press från sitt eget partis vänsterfalang på att i snabb takt driva igenom fler reformer, som till exempel satsningar på infrastrukturen och utbildningen.
3. Utrikespolitisk kursändring att vänta – "America is back" säger Biden men vad säger resten av världen?
America is back – USA är tillbaka – sade Biden när han presenterade sitt utrikespolitiska team i november.
Budskapet var att en kursändring från den utrikespolitik med nationalistiska förtecken som USA drivit under Trump är att vänta och ett mer "normalt" USA träder in på den globala scenen.
Plötsliga Twitterutfall mot allierade och internationella institutioner kommer inte att förknippas med Biden.
Bidens utrikespolitiska team innehåller flera erfarna diplomater från Obamaadministrationen, vilket tyder på en återgång till en mer traditionell och multilateralistisk utrikespolitik.
En annan fråga är om och när omvärldens tillit till USA som en samarbetsvillig stormakt på den globala arenan återvänder?
Inom utrikespolitiken kommer nya vindar i vilket fall att blåsa med Joe Biden i Vita huset.
Biden vill återupprätta det kärnavtal som USA ingick med Iran under Obamas presidentperiod. Han har också talat om en "helomvändning" i relationen till Mexiko och Latinamerika.
I förhållande till Ryssland kan vi vänta oss ett skarpare tonfall från Vita huset än under Trumps presidentperiod. Biden har kallat Vladimir Putin en "gangster" och hans säkerhetspolitiska rådgivare Jake Sullivan fördömde i skarpa ordalag det färska gripandet av oppositionspolitikern Aleksej Navalnyj.
I förhållande till Kina antas Biden gå fram med både käpp och morot, det vill säga gå en balansgång mellan en tuff attityd inom exempelvis handels- och säkerhetspolitik och försök till förhandlingar inom områden som klimatpolitiken.
Relationen mellan de två länderna har präglats av ett eskalerande handelskrig. Biden måste ta ställning till om han tänker bevara de handelstullar som Trump infört.
Biden tror på en avtalsbaserad världsordning och på betydelsen av internationella relationer och det kan anses gynna ett litet land som Finland, också om Finlands relation till USA varit god också under Trumps presidentperiod.
4. Invandringspolitiken blir mildare – lättnader för landets elva miljoner papperslösa och ett stopp för utbygganden av muren mellan USA och Mexiko
Trumpadministrationen har fört en hård invandringspolitik och Biden har sagt att han under sin första dag tänker upphäva flera lagar som införts under Trumps tid.
Han kommer att ge en särskild grupp uppdraget att återförena invandrarföräldrar och -barn som separerats från varandra vid gränsen
Biden har också lovat upphäva inreseförbudet från vissa muslimska länder som infördes av Trump.
Bland förslagen ingår en ökning av antalet asylsökande och bättre möjligheter för landets 11 miljoner papperslösa invandrare att på sikt ansöka om amerikanskt medborgarskap.
Biden har också sagt att han tänker stoppa byggandet av muren mot Mexiko, ett av Trumps signaturprojekt, genom att stävja finansieringen för projektet.
5. Kampen mot klimatförändringen får hög prioritet – men kommer de ambitiösa planerna att förverkligas?
Medan kampen mot klimatet haft en låg prioritet för Trump är Bidens klimatplan med en prislapp på 2 000 miljarder dollar på fyra år den mest ambitiösa i USA:s historia.
På sin första dag har Biden lovat återansluta USA till världshälsoorganisationen WHO och till Parisavtalet, det globala klimatavtal som slöts år 2015. Biden vill att USA ska ha en ledande roll i kampen mot klimatförändringen.
Ett övergripande mål är en gradvis övergång till grön energi och ett klimatneutralt USA senast år 2050.
Republikaner har redan angripit Bidens klimatvisioner och beskrivit dem som förödande för den inhemska industrin. Motstånd kan också vara att vänta från moderata demokrater.
Det tyder på att bara delar av den ambitiösa planen kan antas bli verklighet i form av ny lagstiftning. I stället riskerar Biden att tvingas ta till presidentdekret – ensidiga beslut som inte kräver kongressens godkännande – inom klimatpolitiken.
Klimatpolitiken kommer ändå troligen att få hög prioritet under Bidens presidentperiod.
Om det vittnar bland annat utnämnandet av tidigare presidentkandidaten och senatorn John Kerry till uppdraget som särskilt sändebud i klimatet.
Biden har också sagt att han vill agera värd för ett internationellt klimatmöte under sina första hundra dagar som president. Målet är att "engagera statschefer i stora utsläppsländer" för att övertala dem att delta i kampen mot mer ambitiösa klimatmål.
