Hoppa till huvudinnehåll

Strömningstrenden förändrar litteraturen – nu börjar algoritmer styra innehållet

Kuvassa on kirjailija Tuomas Kyrö purkutuomion saaneen Kaurialan yläasteen, graffitin peittämän, seinän edessä.
Tuomas Kyrö som hör till Finlands mest kända författare tror att vissa delar av litteraturen kommer att styras allt mer av algoritmer. Kuvassa on kirjailija Tuomas Kyrö purkutuomion saaneen Kaurialan yläasteen, graffitin peittämän, seinän edessä. Bild: Yle / Henrik Leppälä Tuomas Kyrö,författare,grundskolans högstadium

Vad säger du om böcker skrivna enligt samma koncept som tv-serier för strömningstjänster som Netflix och HBO? Böcker med utstuderade cliffhangers som gör att du sitter fastklistrad? I ljudboksvärlden är den här formen av optimering redan verklighet, nu när litteraturen börjar styras allt mer av algoritmer.

Den danska tidningen Politiken följde med författarparet Lisbeth och Steen Bille som tillsammans med streamingtjänsten Mofibo bygger upp en ljudbokskrimserie med hollywoodska metoder. De skriver ljudböcker som man skriver tv-serier för Netflix, för sträcklyssning. Med algoritmernas hjälp vet de i detalj vad lyssnarna vill ha och reagerar på.

– Det där är säkert framtiden, säger författaren Tuomas Kyrö, känd bland annat för boken Mielensäpahoittaja som baserar sig på ett hörspel, och som blev både film, tv-serie och pjäs. Han är också medgrundare av det nya förlaget Audiomaa som koncentrerar sig enbart på ljudböcker.

Riktigt så här långt verkar vi inte ha kommit i Finland än, men från och med november 2020 har till exempel strömningstjänsten Bookbeats nya tjänst låtit förlagen få insyn i läsar- och lyssnarvanor.

Förlagen kan, om de så vill, börja styra handlingen i böcker via data de får från strömningstjänster. Eller med andra ord, så kan kunderna i allt högre grad komma att påverka innehållet i litteraturen.

– Ju mer strukturerad och klar formen är, desto mer blir det maskinen som står för innehållet. Se bara på de dagliga serierna på tv. Sådant intresserar mig inte personligen, men jag ser nog att utvecklingen inom vissa delar av litteraturen är på väg åt det hållet, säger Kyrö.

Han tror att förlagsbranschen kommer att börja utnyttja användardata. Själv har han alltid velat veta vem som läser hans succébokserie.

– För en hard core litteraturaktör är det säkert chockerande, men faktum är att det där är handelsvara i den digitala världen. Det är klart att jag är intresserad.

Men hur svårt är det då att skriva utifrån användardata och preferenser?
– Helt omöjligt, svarar författaren i mig. Men människan har alltid varit intresserad av brott, kärlek, svek och människoförhållanden.

– Maskinens ofelbarhet är egentligen det som skiljer den från människan. Misstag är mänskligt. Därför har vi något sådant som konst, säger Kyrö.

Författaren Hannele Mikaela Taivassalo
Hannele Mikaela Taivassalo är ordförande för Finlands svenska författareförening. Författaren Hannele Mikaela Taivassalo Bild: Förlaget M Hannele Mikaela Taivassalo,författare,finlandssvensk skönlitteratur,dystopier,science fiction-litteratur,serieroman
Det är problematiskt om det plötsligt blir läsaren som skapar vad den själv vill ha. Jag vill ha något jag inte visste att jag ville ha. Jag vill hellre få på käften än bli struken medhårs, och komma på helt andra tankar än dem man tänker hela tiden― Hannele Mikaela Taivassalo

Skillnad mellan skönlitteratur och populärlitteratur

Hannele Mikaela Taivassalo, ordförande för Finlands svenska författareförening, förhåller sig tudelat till användningen av algoritmer inom litteraturen.

– När det finns information om hur läsandet ser ut är det klart att det finns ett kommersiellt intresse av att utnyttja det. Vi reagerar ju alltid på det som är nytt som något farligt.

För Taivassalo är skönlitteratur en konstform som ska erbjuda nya perspektiv. När man börjar beställa saker handlar det inte om konst längre, menar Taivassalo.

– Det är problematiskt om det plötsligt blir läsaren som skapar vad den själv vill ha. Jag vill ha något jag inte visste att jag ville ha. Jag vill hellre få på käften än bli struken medhårs, och komma på helt andra tankar än dem man tänker hela tiden.

Taivassalo tror ändå inte att det kommer att påverka all litteratur.

– Jag tycker att det börjar finnas en stark skiljelinje mellan det som är skönlitteratur och det som är populärlitteratur, sådant som är mer måttbeställt och där man försöker skriva på ett sätt som man tror ska tillfredsställa något visst hos en köpkraftig konsument. Det är problematiskt om den delen tar över.

Press på cliffhangers och spänning

Många strömningstjänster betalar författarna per lyssnad timme. Då lönen påverkas av hur länge lyssnarna hålls kvar skapas också en större press på cliffhangers och spänning. Men vad gör det här med litteraturen?

– Jag hoppas att till exempel vårt stipendiesystem är så starkt att det skulle ge någon sorts trygghet för konsten, men nog påverkar det ju absolut, säger Taivassalo och fortsätter:

– Enligt Kirjailijaliittos sondering verkar det vara så att en författares inkomster från strömningen av ljudböcker i medeltal blir ungefär en femtedel av vad inkomsterna för helt vanliga pappersböcker är, och de är redan små.

Den finländska och i synnerhet finlandssvenska marknaden är förhållandevis liten, vilket Taivassalo tror kan skydda litteraturen här.

– Det finns ändå inte enorma summor att tjäna på att försöka skriva medhårs. Det ger oss på ett sätt en konstnärlig frihet.

“Litteraturen får inte hamna i Spotifyträsket”

Många internationella aktörer och de flesta strömningstjänster i Danmark använder sig av revenue sharing, där distributören allokerar en fast summa som betalning för allt innehåll och potten fördelas i förhållande till hur mycket den enskilda titeln har lyssnats på, istället för att författarna får betalt per enskild bok.

Systemet påminner lite om Spotifys ersättningsmodell som har kritiserats för att bara de riktigt stora artisterna kan tjäna pengar på det. Ändå är så gott som alla musiker beroende av tjänsten.

I Finland varierar lönesystemet beroende på de kontrakt som förlagen, eller i vissa fall författaren, har gjort med strömningstjänsterna. Taivassalo ser en fara i att också litteraturen kan gå samma öde till mötes som musikbranschen med Spotify.

– Vi är inte där ännu, men det finns en fara i att inkomstskillnaderna mellan författarna kommer att bli ännu större och att det helt enkelt blir svårt att överleva som författare.

yleiskuva
Ljudbokslyssnandet ökade med hela 125 procent i slutet av 2020 jämfört med året innan. yleiskuva Bild: Esa Syväkuru / YLE ljudböcker,mobilapplikationer

Strömningstjänsterna gynnar eget

Som ljudboksläsare kan det verka som om strömningstjänsterna dukar upp hela litteraturvärlden på ett buffébord, men faktum är att din läsning styrs utifrån sådant du tidigare har valt.

Politiken (9 januari 2020) skriver att strömningstjänsterna dessutom försöker få användarna att välja material de själva producerat framom annat externt material, alltså andra förlag.

En annan utveckling man kan se är att strömningstjänsterna blir förlag och förlagen blir strömningstjänster, och det här förändrar hela branschen. Storytel, som i Danmark går under namnet Mofibo, har till exempel köpt upp finska Gummerus Kustannus och Norstedts i Sverige.

Onlinegiganten Amazons antågande är en annan aspekt som väckt skrämselhicka bland många i litteraturkretsarna.

– Det är helt klart att det är ett problem att det uppstår någon sorts monopol och det är självklart att de stora strömningstjänsterna lyfter sådant som de själva äger. Sådana tendenser ser man redan, säger Taivassalo.

Under de senaste åren har förlagsbranschen överlag centraliserats. Otava köpte nyligen Ateena kustannus och Karisto och Bonnierägda WSOY har köpt upp flera mindre förlag.

– Förlagen centraliseras nu i hög grad. Det kan också bero på att de större förlagen har bättre avtal med strömningstjänsterna och kan får bättre timarvode för sina egna böcker, och därmed hållas vid liv, säger Kyrö.

laura lindstedt
Finlandia-belönade Laura Lindstedt har påpekat att litteraturen förenklas och fördummas under audiotrendens dominans. laura lindstedt Bild: Heini Lehväslaiho Laura Lindstedt

Hur påverkas litteraturen av audiotrenden?
Frågan om ljudböckernas frammarsch och hur detta påverkar litteraturen har debatterats flitigt under de senaste åren. Författaren Laura Lindstedt har till exempel påpekat att litteraturen förenklas och fördummas under audiotrendens dominans.

Alexandra Borg, doktor i litteraturvetenskap riktar i sin forskning strålkastarljuset mot digitaliseringens och teknikens inverkan på och konsekvenser för texten. Enligt henne kan nya medier tvinga fram en viss sorts litteratur och en viss sorts beteende.

Men vilka konkreta följder kommer vi att se?

Tuomas Kyrö tror att ljudbokstrenden kommer att bidra till fler veckoserier, följetonger samt nischat och riktat innehåll.

– Det kan hända att den typen av manusskrivande i team som varit typiskt för populära tv-serier börjar spilla över också till vissa delar av litteraturen, säger Kyrö.

Taivassalo ser det som en självklarhet att också den här tiden och de nya kanalerna på sikt kommer att förändra litteraturen.

– En del kommer vara en helt fiffig del av utvecklingen. Det enda vi måste slå vakt om är att den del av litteraturen som försöker vara något annat än text som tillfredsställer direkt medhårs inte utarmas.

Det är inte bara språket utan också berättarstrukturen som förändras.

– I en rak ljudbok kanske just berättarstrukturen blir lite mindre komplex. Språket förenklas säkert också om tanken är att nå ut till en bredare massa.

Hannele Mikaela Taivassalo tror att utvecklingen med förlag som monopoliseras, populärlitteraturens frammarsch och användningen av läsar- och lyssnardata inom litteraturen bidrar till att utbudet smalnar.

– Man börjar se skillnaden också här i Finland mellan den lilla procent av författare som kan livnära sig på inkomsterna och resten av författarna. Klyftan blir ännu större.

Det är en fara också för litteraturen i sig, menar Taivassalo.

– Mångfalden och den konstnärliga friheten har varit Finlands och Svenskfinlands styrka trots att vi är ganska små språk. Det hoppas jag vi kan ha också i fortsättningen.

– Det blir ju svårare eftersom inkomstskillnaderna kan bidra till att en större del börjar falla bort och att uppmärksamheten smalnar, man kan inte läsa det man inte vet om.

En man vid en bokylla.
Timo Julkunen vd för WSOY tror inte att förlagen i Finland är så intresserade av att styra själva handlingen i boken utifrån tillgången till användardata. En man vid en bokylla. Bild: Jenny Jägerhorn Timo Julkunen,WSOY

Finländska förlag skeptiska

På de finländska förlagen förhåller man sig skeptisk till att börja ingripa i själva handlingen. Timo Julkunen som är vd för Bonnierägda WSOY, som hör till Finlands största förlag, tror ändå att berättelser som är direkt skrivna som ljudböcker kommer att öka.

– Vi måste ändå komma ihåg att Finland är ett så litet land att enbart ett format ger en ganska liten kommersiell framgång.

Julkunen tror inte att förlagen i Finland är så intresserade av att börja styra själva handlingen i boken utifrån tillgången till användardata.

– Då börjar man ingripa alltför mycket på den kreativa processen, vilket innebär att slutresultatet garanterat inte är lika bra som när processen är fri och baserar sig på intuition.

Julkunen tror att strömningstjänsterna i framtiden kommer att erbjuda allt fler produkter som egentligen inte är böcker utan snarare hörspel.

När det gäller arvodena på strömningstjänsterna ser också Julkunen en fara i att litteraturbranschen börjar närma sig Spotifymodellen.

– Visst, förläggarna måste se till att inte följa samma utveckling som Spotify.

Inte heller Lippo Luukkonen, som är vd för det nya ljudboksförlaget Audiomaa, tror att man kommer att använda sig av användardata från strömningstjänsterna för att forma själva innehållet i ljudböckerna.

– Jag har inte hört om att någon i Finland skulle ha gått så långt utan användardatan används kanske mer när det gäller val ämnen och genrer.

Intresserar det er överhuvudtaget?
– När det gäller fiktion har jag svårt att se det. En författare som skriver fiktion utifrån vissa parametrar förlorar lätt något. När det gäller fackböcker kan man använda algoritmer för att se vilka teman som intresserar och utnyttja det för framtida produktioner.

Fördelen med att ljudboken fått ett uppsving är att också nya grupper har intresserat sig för litteratur och det har också haft en positiv inverkan på försäljningen av tryckta böcker, påpekar Luukkonen.

– Även om man kanske lyssnar på annat innehåll än man läser kan den totala effekten ändå bli positiv för litteraturens del.

Kärnfrågan återstår: varför vill man använda användardata för att påverka innehållet?

Danska Mofibos vd kommer med ett svar i tidningen Politiken: “För att huvudpersonen ska fungera måste lyssnaren bli ett med honom eller henne. Du (läsaren red anm.) lånar ut en liten del av dig själv till den du följer.”

Tänk om algoritmerna vet bäst vem du är och vad du vill ha. Men vet de också vad du inte visste att du ville ha?

Läs också