Hoppa till huvudinnehåll

Medborgarinitiativ överlämnades till riksdagen – vill förhindra överpriser i elöverföringen

Kraftledning i Limingo och solen skymtar bakom molnen och det finns snö på marken.
Kraftledning i Kraftledning i Limingo och solen skymtar bakom molnen och det finns snö på marken. Bild: Esko Jämsä högspänningslinjer,elektricitet,vinter

Ett medborgarinitiativ som strävar efter att sänka överföringsavgifterna överlämnades till riksdagen i dag. De bolag som sköter elnätet har monopol på sin service, och gör varje år stora vinster trots myndigheternas försök att hindra överpris.

Det är Finlands Egnahemsförbund som står bakom medborgarinitiativet för lägre överföringsavgifter.

Förbundets verksamhetsledare Janne Tähtikunnas säger att elnätsbolagen har gjort alltför stora vinster, och det är dem som förbundet nu vill komma åt.

Han är inte ensam om sin åsikt. De kraftigt stigande överföringsavgifterna har väckt ilska i många år.

Elmarknadslagen

2013 uppdaterades elmarknadslagen och man tog in bestämmelser om åtgärder för att förebygga elavbrott till följd av snöbelastning eller stormar. Det här ledde till prishöjningar för kunderna då elbolagen gör investeringar i sina distributionsnät.

Vissa distributionsnätsbolag höjde sina överföringsavgifter exceptionellt och det ledde till ett stort antal klagomål till konsumenttvistenämnden och konsumentombudsmannen. Efter det infördes i elmarknadslagen 2017 en övre gräns för hur mycket överföringsavgifterna får höjas på ett år. Man beslöt också att göra det lättare för distributionsnätsbolag i glesbygden att få förlängd tidsfrist för att uppfylla leveranssäkerhetskraven.

Det medborgarinitiativ som Finlands Egnahemsförbund har överlämnat till riksdagen har formen av ett färdigt lagförslag.

- Vi borde gå över till en modell som är i bruk på många håll i Centraleuropa. Den är testad och har fungerat bra, säger Janne Tähtikunnas.

Medborgarinitiativ om elöverföringspriser överlämnas till riksdagen. På bilden från höger riksdagens biträdande generalsekreterare Timo Tuovinen, verksamhetsledaren för Finlands Egnahemsförbund Janne Tähtikunnas samt Ari Rehnfors.
Medborgarinitiativ om elöverföringspriser överlämnas till riksdagen. På bilden från höger riksdagens biträdande generalsekreterare Timo Tuovinen, verksamhetsledaren för Finlands Egnahemsförbund Janne Tähtikunnas samt Ari Rehnfors. Medborgarinitiativ om elöverföringspriser överlämnas till riksdagen. På bilden från höger riksdagens biträdande generalsekreterare Timo Tuovinen, verksamhetsledaren för Finlands Egnahemsförbund Janne Tähtikunnas samt Ari Rehnfors. Bild: Handout elöverföring,elektricitet,priser,Finlands egnahemsförbund

Den främsta skillnaden mellan det system Finland har i dag, och modellen i medborgarinitiativet ligger i hur myndigheterna räknar ut riktlinjer för elnätsbolagen.

"Myndigheternas modell speglar inte verkligheten"

Mikael Collan är sedan årsskiftet överdirektör på Statens ekonomiska forskningscentral VATT.

Innan det forskade han i den finländska modellen att övervaka elnätsbolag vid LUT-universitetet (Villmanstrand-Lahtis tekniska universitet).

- Problemet är att modellen är mycket krånglig. Den är inte transparent. Den speglar inte verkligheten, säger Collan.

Ett exempel på problemen med den nuvarande modellen är att företagen kan använda ökad skuldsättning som en hävstång för att få göra större vinster.

Det ger bolagen en möjlighet att höja sina priser eftersom det är den tillåtna vinsten som avgör hur höga nätöverföringsavgifter bolaget får ta av sina kunder.

Orsaken är att myndigheterna alltid räknar med att ett elnätsbolag har 60 procent eget kapital och 40 procent lån. De bolag som tar mera lån än 40 procent av sina tillgångar kan alltså trissa upp sina priser.

Lappeenrannan–Lahden teknillisen yliopiston (LUT) professori Mikael Collan, Helsinki, 15.11.2019.
Mikael Collan på den tiden som han ännu var professor vid LUT. Lappeenrannan–Lahden teknillisen yliopiston (LUT) professori Mikael Collan, Helsinki, 15.11.2019. Bild: Jari Kovalainen / Yle professorer,Villmanstrand-Lahtis tekniska universitet LUT,elnät,elförbrukning,elproduktion

- Den avkastningsnivå som myndigheternas modell anser vara lämplig, är det inte i verkligheten. Den är för hög, säger Mikael Collan.

- Dessutom uppdateras de siffror som används för att beräkna hur höga överföringsavgifter bolagen kan ta av kunderna inte varje år. Det betyder att det finns ett ännu större glapp mellan verkligheten och modellen. Då man räknar ihop alla dessa effekter blir resultatet att modellen ligger ganska långt från verkligheten.

I medborgarinitiativets modell skulle myndigheterna i stället utgå från hur mycket pengar varje bolag har lånat i verkligheten.

Ändring kunde spara konsumenterna hundratals miljoner euro

Janne Tähtikunnas hoppas att alla ändringar i den europeiska modellen skulle hjälpa myndigheterna att övervaka elnätsbolagen bättre.

- Som bäst kunde de sammanlagda effekterna innebära totala besparingar för konsumenterna på upp till 480 miljoner euro per år, säger Tähtikunnas.

Mikael Collan är lite mera försiktig i sin bedömning.

- Man vet ju inte ännu hur företagen skulle reagera på de nya reglerna. Företagen kommer naturligtvis i många fall att anpassa sin verksamhet för att uppnå så stora vinster som möjligt, men antagligen skulle en ny lag ha åtminstone någon effekt.

henkilökuva
Janne Tähtikunnas i början av hösten. henkilökuva Bild: Esa Syväkuru / Yle

Både Janne Tähtikunnas och Mikael Collan betonar att strängare regler inte borde försämra bolagens möjligheter förbättra elnätet.

- Vi talar endast om att begränsa vinstandelen, alltså de pengar som är kvar i bolaget efter att bolaget har täckt alla sina kostnader. Redan ifall man skulle dra ner vinstandelen kunde elkonsumenterna spara hundratals miljoner per år, säger Mikael Collan.

Samtidigt säger han att alla de ändringar som behövs skulle vara möjliga också med den nuvarande lagen.

Problemet är det sätt som myndigheterna har tolkat lagen på.

- Jag antar att lagförändringen skulle sparka Energimyndigheten framåt så att de förändrar den modell de använder. Den skulle minska på det utrymme som Energimyndigheten har att röra sig på. Det kunde kanske tvinga fram en ändring av modellen. På det sättet vore en ändring viktig.

Energimyndigheten har redan meddelat att den kommer att justera sina metoder.

Bland annat kommer den oftare att börja justera de siffror som används för att beräkna hur höga överföringsavgifter bolagen kan ta av sina kunder.

Nu kommer riksdagen att behandla medborgarinitiativet och fatta beslut om vilka åtgärder det leder till.