Hoppa till huvudinnehåll

Forskare: Nato har förberett "snabbspår" för Finland och Sverige att söka medlemskap i krisläge

Suomalaisia sotilaita Nato Trident Juncture 18 -sotaharjoituksessa Trondheimin Bynesetissä, Norjassa.
Finländska kustjägare deltog i Natos storövning Trident Juncture i Norge hösten 2018. Suomalaisia sotilaita Nato Trident Juncture 18 -sotaharjoituksessa Trondheimin Bynesetissä, Norjassa. Bild: Jani Saikko/Yle Nato,militär,Norge,Trondheim,manövrer,Trident Juncture,Finlands försvarsmakt,försvarsmakten,stormgevär,RK 62,RK 95 TP

Nato har förberett sig på att Finland och Sverige kan ansöka om medlemskap i alliansen med kort varsel i en akut krissituation. Flera Nato-länder uppges vara beredda att i det läget genast ställa upp med säkerhetsgarantier, enligt forskare vid Utrikespolitiska institutet.

- Logiken är att samma dag som Finland formellt ansöker om medlemskap skulle vissa större Nato-medlemsländer säga: Nu gäller bilaterala säkerhetsgarantier, vi kommer att vara med och försvara Finland från och med idag, säger äldre forskare Charly Salonius-Pasternak vid Utrikespolitiska institutet.

Han säger till Svenska Yle att han fått veta om det så kallade snabbspåret direkt via centralt placerade Nato-källor.

Charly Salonius-Pasternak
Äldre forskare Charly Salonius-Pasternak vid UPI. Charly Salonius-Pasternak Bild: YLE Charly Salonius-Pasternak

I en nyligen publicerad artikel beskriver han, tillsammans med sin forskarkollega Matti Pesu, vilken betydelse det kan ha för Finland och Sverige.

Partnerskap ger inga garantier

Både Finland och Sverige har sedan flera år ett nära partnerskap med Nato, men enligt alliansens stadgar är det bara medlemsländer som kan räkna med säkerhetsgarantier.

Om Finland eller Sverige bestämde sig för att ansöka om Nato-medlemskap i vanlig ordning, skulle det sannolikt dröja åtminstone månader eller till och med år innan ansökningsprocessen kunde slutföras och medlemskapet, inklusive säkerhetsgarantier, kunde träda i kraft.

Fyra män i militärkläder. Tre av dem tittar på något som en av dem håller i sin hand. Den fjärde mannen står bakom dem. Den man som håller i något i sin hand har ett gevär över sin axel. Alla har typiska kamoflagekläder.
Finland och Sverige har idag ett nära försvarssamarbete. Fyra män i militärkläder. Tre av dem tittar på något som en av dem håller i sin hand. Den fjärde mannen står bakom dem. Den man som håller i något i sin hand har ett gevär över sin axel. Alla har typiska kamoflagekläder. Bild: Johan Kundahl / Combat Camera / Försvarsmakten Nato,militär

Republikens president Sauli Niinistö har betonat att Finland inte kan ansöka om Nato-medlemskap utan en folkomröstning.

Niinistö sade under en pressträff på torsdag att han nog läst artikeln om snabbspårslösningen, men att han inte hört talas om saken tidigare. Inte heller försvarsminister Antti Kaikkonen (C) kan bekräfta uppgifterna.

En folkomröstning om Nato skulle ta tid att genomföra, vilket i sin tur öppnar för en riskfylld tillvaro och olika påverkansoperationer inför omröstningen, konstaterar Charly Salonius-Pasternak.

- Till exempel Ryssland skulle bombsäkert vilja försöka påverka Finland, det finns olika scenarier och indikationer på att man också kunde ta till militära maktmedel, säger han.

Planeringen pågått i flera år

I Finland är en klar majoritet av befolkningen fortfarande negativt inställd till ett Nato-medlemskap, även om motståndet har minskat de senaste 15 åren. Enligt den senaste mätningen från Planeringskommissionen för försvarsinformation (PFI) säger 53 procent nej till Nato.

I Sverige visar de senaste mätningarna att det väger ungefär jämnt mellan ja- och nej-sidan.

En central fråga är om och hur den allmänna opinionen kunde svänga om säkerhetsläget i Östersjöområdet snabbt försämrades - och vilka slutsatser Finland och Sverige då skulle dra.

Rankin linnakesaaren eteläkärki, rannikkotykki 120TK, taustalla Suursaari.
Marinen övade på Rankö i november 2019. Vy mot Hogland. Rankin linnakesaaren eteläkärki, rannikkotykki 120TK, taustalla Suursaari. Bild: Jani Saikko / Yle Finlands marin,sjöstridskrafter,försvarsmakten,Rankö (ö i Kymmenedalen),kustartillerikanoner,beväringstjänst,Hogland

I ett akut krisläge är det visserligen osäkert om Nato verkligen är villigt att ta emot nya medlemsländer. Alla nuvarande medlemmar måste i så fall ge sitt godkännande.

Snabbspårsplanen kan ändå tolkas som en signal att Nato är beredd att agera snabbt om det behövs. Planeringen ska ha pågått åtminstone sedan 2015, året efter Rysslands angrepp på Ukraina och annekteringen av Krim.

Väckarklocka för Nato

Charly Salonius-Pasternak konstaterar att angreppet på Ukraina fungerade som en väckarklocka för Nato och förändrade alliansens syn på Finland och Sverige.

Han vet inte närmare vem eller vilka länder inom Nato som skulle ha tagit initiativ till snabbspårsplanen, men han ser flera tänkbara förklaringar till varför vissa medlemsländer genast skulle vilja backa upp Finland och Sverige med säkerhetsgarantier.

- Om det blir en kris, oavsett om man har gett de här garantierna, så kommer de nordiska och baltiska länderna ändå att vara involverade, säger han.

Norska fregatten (HNoMS) Otto Sverdrup lägger till vid Ärtholmens kaj i Helsingfors, maj 2020.
Norska fregatten Otto Sverdrup besökte Helsingfors i maj 2020 som en del av Natos flottstyrka SNMG1. Norska fregatten (HNoMS) Otto Sverdrup lägger till vid Ärtholmens kaj i Helsingfors, maj 2020. Bild: Thomas von Boguslawski/Yle Nato,Norge,Helsingfors,Norges marinförsvar

Ur Natos synvinkel är det problematiskt att Norge och de baltiska länderna Estland, Lettland och Litauen är medlemmar, men Finland och Sverige står utanför.

- Sedan länge har man ju inom Nato tyckt att det skulle vara bra om Finland och Sverige var medlemmar, helt praktiskt då det gäller försvarsplanering och resurser.

Charly Salonius-Pasternak medger att Finland eventuellt kunde räkna med något slags hjälp i en krissituation också utan att ansöka om Nato-medlemskap, men det skulle i så fall ske på hjälpgivarens villkor.

- Och det är en helt annan sak än att vara en del av försvarsplaneringen, påpekar han.