Hoppa till huvudinnehåll

Vad händer med snön då den tas in i värmen? – pengar delas ut för projekt som hjälper små barn att utforska naturvetenskapliga fenomen

Två barn ligger i en snöhög på rygg. De skrattar.
Arkivbild. Vad händer med snön då den tas in i värmen? Bland annat det får barnen utforska. Två barn ligger i en snöhög på rygg. De skrattar. Bild: Alamy / All Over Press snö,barn (familjemedlemmar),barn (åldersgrupper),Barn,lek (barnlek),vinter,Snöängel,Snöängel

Flera föreningar och organisationer i Åboland har fått pengar för projekt som främjar barn och unga på olika sätt. Det är Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne sr som delar ut totalt drygt 9 miljoner euro till olika instanser runt om i landet. Med hjälp av pengarna ordnas exempelvis sommarläger, klimatfostran eller eftermiddagsverksamhet för barn.

Exempelvis får Airisto Segelsällskap och Åbo IFK pengar för att ordna läger och Åbo Lawn- Tennis Klubb för sin eftisverksamhet.

Ett projekt som tilldelas pengar av stiftelsen är Skolresurs vid Åbo Akademi, alltså resurscentret för matematik, naturvetenskap och teknik i skolan. Meningen med Skolresurs är att öka intresset för naturvetenskaper och matematik bland barn och unga i Svenskfinland. Skolresurs har jobbat med de här frågorna redan i flera år.

Nu får Skolresurs 25 000 euro från stiftelsen för att inspirera och handleda personal inom småbarnspedagogik och förskola till utforskande arbetssätt inom matematik, naturvetenskap och miljöfostran.

Utbildningsplanerare Ann-Catherine Henriksson är mycket tacksam över stipendiepengarna. Med hjälp av pengarna kan Henriksson utbilda personal inom småbarnspedagogiken, så att de i sin tur kan inspirera, uppmuntra och stöda barnens nyfikenhet och lärande.

Liknande utbildningar har också tidigare ordnats med hjälp av stödpengar.

- Vi är helt beroende av stödpengar. Oftast kommer de från Utbildningsstyrelsen, men vi får också pengar från stiftelser. Vi är jättetacksamma och det här möjliggör fortbildningar av personal, säger Henriksson.

Hur blir vattnet till is?

Men hur berättar man om matematik och naturvetenskaper till riktigt små barn? Enligt Henriksson måste det göras utgående från barnets perspektiv. Inga labbrockar grävs alltså fram då yngre barn får ta del av naturvetenskapliga eller matematiska fenomen.

Enligt Henriksson är dagisbarnen också i en tacksam ålder, då barnen gärna tar in ny kunskap och är nyfikna på sin omgivning.

- Vi utgår från de funderingar som barn har. Det är väldigt naturligt för barn att förundras över saker och undersöka saker med sina olika sinnen, säger Henriksson.

Det kan exempelvis vara frågan om att studera hur snön smälter, och hurudan form vattnet får då vattnet fryser till is. Det är alltså frågan om väldigt konkreta grejer.

- Det viktigaste är att barnen upplever att deras frågor tas på allvar, säger Henriksson.

Målet är inte heller att barnen ska bli forskare, naturvetare eller matematiker. Syftet är att ge barnen allmänbildning och att väcka ett intresse för miljö och natur.

- Det här är saker som alla har nytta av, oberoende av vad barnet vill jobba med senare i livet, säger Henriksson.

Läs också